53 Abstract Application of MiFID directive on activities in universal bank MiFID or Markets on financial instruments Directive, is extensive and key European financial market regulation. Introduced into the laws of all the Member States many new applications and employed a large number of companies. The content of this work is to first clarify the concept of a universal bank, the bank and the reason why the Directive applies to them. Furthermore, analysis of specific activities and procedures, which are due to the introduction of the Directive into law occurred mainly by retail investors, the current clients of universal bank. Most attention is devoted to investor protection, mainly test the appropriateness and suitability, performance instructions for the customer. The following chapter is devoted to issues of organizational changes, the new rules required. Part of the text is devoted to the transposition process in individual countries and especially in the Czech Republic. Another chapter is concerned with problems that frequently appear in the application and in the last chapter outlines recent developments, particularly in the new draft directive, revising MiFID after almost five years of operation, which is just being born on the soil of the European Union. The conclusion is the finding that changes in...

Finansinstituten är hårt reglerade organisationer som så sent som 2018 fick addera ytterligare regler i form av EU:s direktiv med förordningen MiFID 2. Förordningens huvudsakliga syfte är att öka kundsäkerheten genom högre krav på transparens och ett förbättrat investerarskydd, vilket bland annat har inneburit förbud mot tredjepartsersättning. Följande uppsats syftar till att undersöka hur det nya regelverket och då främst provisionsförbudet, påverkat private bankers inom dessa institut. Med hjälp av en kvalitativ studie där fem intervjuer har gjorts med individer från tre olika organisationer försöker detta arbete skapa en bild av hur motivationen hos de berörda har påverkats av reformen och som kommer tolkas med hjälp av Self Determination Theory. Intervjuerna ifråga indikerade stora skillnader mellan aktörerna där de större instituten redan genomfört många av regeländringarna medans de mindre aktörerna tvingades till förändring. Där regelverket krävde omstrukturering av ersättningarna kunde stor förändring av motivation observeras både positiva och negativa.

Bakgrund: Den tredje januari 2018 trädde EU-direktivet Markets in Financial Instruments Directive II (MiFID II) i kraft. Direktivet ämnar öka investerarskyddet genom att eliminera informationsasymmetri och intressekonflikter på finansmarknaden, och samtidigt harmonisera reglerna mellan EU-länder. Inom investeringsrådgivning innebär det nya regelverket ökad dokumentation, ett större fokus på att försäkra sig om att investerarna förstår risker, hårdare krav på hur avgifter kommuniceras och striktare regler kring incitament. Allt detta för att skydda investerarna, som ofta visat sig ha en bristfällig finansiell kunskap och ett lågt intresse för privatekonomi. Syfte: Syftet med uppsatsen är att utifrån värdepappersföretagens perspektiv skapa förståelse för vilken påverkan EU-direktivet MiFID II har haft på principal-agent problem som uppstår vid investeringsrådgivning. Genomförande: Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie. Vidare har ett fenomenologiskt forskningsperspektiv använts, med en abduktiv ansats. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sammanlagt sju respondenter som alla jobbar på värdepappersföretag, vilka valdes ut med ett målstyrt bekvämlighetsurval. Resultat: Uppsatsen kommer fram till att principal-agent problemen inom investeringsrådgivning inte har eliminerats. Informations- asymmetrin är enligt vår tolkning av de traditionella teorierna närmast obefintlig, men utgör fortfarande ett stort problem på grund av investerarnas ointresse och relativt låga förmåga att ta till sig informationen. Vi argumenterar därav att dessa dimensioner bör inkluderas i teorin för vilka trösklar som kan orsaka informationsasymmetrin. Intressekonflikterna har reducerats, men finns till viss mån fortfarande kvar. Motivationen att agera i ett egenintresse har dock inte påverkats. Uppsatsen visar således på att MiFID II inte har förflyttat principal-agent relationen till en stewardship relation. Kunskapsbidrag: Det teoretiska bidraget gällande informationsasymmetri utmanar antagandet om att principalen vill ha information som är relevant för denne. Uppsatsen visar att så inte alltid är fallet. Förutom att det uppstår informationsasymmetri om det är kostsamt eller svårt att ta reda på agentens handlingar, kan det även uppstå i situationer där principalen är ointresserad av, eller oförmögen att ta till sig av informationen enligt vår mening. Vidare har MiFID II inneburit att det är svårare för agenten att tillgodose sitt egenintresse om detta strider mot principalens. Däremot har direktivet inte inneburit att den interna motivationen ändrats och det går därför inte att förutsätta att ett kontraktsförhållande som haft en principal-agent relation övergår till en stewardship relation när dessa problem elimineras. Genom en ökad förståelse för hur tvingande lagstiftningar påverkar principal-agent problem kan det empiriska bidraget hjälpa tillsynsmyndigheter i sitt arbete att hantera principal-agent problem. Uppsatsen skulle således kunna underlätta vidareutveckling av regleringen som finns idag, likväl som utformningen av framtida direktiv och lagar. Med ett utomstående perspektiv på vilka intressekonflikter som kan uppstå vid investeringsrådgivning skulle det empiriska bidraget också kunna vara gynnsamt för värdepappersföretag och deras arbete för att hantera intressekonflikter. / Background: On January 3, 2018, the EU directive Markets in Financial Instruments Directive II (MiFID II) came into effect. The directive is intended to expand investor protection through eliminating information asymmetry and conflicts of interest in the financial market, while also harmonizing the regulations between nations within the EU. For investment advising, the directive results in more extensive documentation and stricter regulation of how fees and risks are communicated, as well as how incentives are handled; all with the aim of protecting investors. At the same time, the general public shows low interest in personal finance, as well as inadequate financial knowledge. Purpose: The purpose of this study is to further the understanding of how the introduction of the EU directive MiFID II has affected the principal-agent problem that arises during investment advising, from an investment firm perspective. Completion: This is a qualitative case-study which utilizes a phenomenological research perspective and an abductive approach. The empirical material has been collected through semi-structured interviews at investment firms with a total of seven respondents, whom were selected through goal-oriented convenience sampling.  Conclusion: The study concludes that the principal-agent problems in investment advising have not been eliminated. According to our interpretation of the traditional theories, information asymmetry is nearly non-existent. Yet it remains a significant problem due to lack of interest and an inability to assimilate the information. Thus, we argue that the theoretical framework should be revised to include these barriers, as they may lead to information asymmetry. Conflicts of interest have been reduced, but still remain to some extent. Furthermore, the motivation to act based on self-interest still remain. Hence, the study shows that MiFID II has not turned the principal-agent relationship into a stewardship relationship. Contribution: The theoretical contribution to information asymmetry challenges the assumption that the principal is interested in all the information that is of relevance for them. The study show that this is not always the case. Apart from information asymmetry arising when ascertaining the actions of the agent is expensive or difficult, it can also arise due to the principal’s lack of interest or inability to assimilate the information. Moreover, MiFID II has made it more difficult for the agent to act in their own self-interest, should it deviate from the interest of the principal. The directive has not, however, affected the intrinsic motivation of the agent. Thus, we cannot assume that the elimination of these problems causes a principal-agent relationship to transform into a stewardship relationship. Through an increased understanding of how binding legislation affects principal-agent problems, the empirical contribution can help regulatory bodies in their work to mitigate the aforementioned problems. Hence, the study may help to not only expand existing legislation, but also in the development of future legislation and directives. By providing an outside perspective of what conflicts of interests could arise in investment advising, the empirical contribution could also be of use for investment firms in their work to identify and manage conflicts of interest

Background: On January 3, 2018, the discussed MiFID II directive was implemented. The proponents argue that MiFID II increases transparency and benefits the end customers. The critics argue that smaller players are driven out from the market and that companies lose coverage. Although a year has passed, there are few studies on how financial players perceive the effects and how research, that in theory contributes to reduce information asymmetry on the financial market, is affected. Purpose: The purpose of this study is to increase the understanding of how the Buy and Sell side of equity analysis experience the aftermath of MiFID II one year after the implementation, and what continued impact the directive is expected to have in the long run. This study will more specifically study how equity research, operations, the market and its players got effected by MiFID II. Method: In order to answer the purpose of this study a qualitative method is being used. Moreover, the study has an abductive approach and a case study design in which eight semi-structured interviews were conducted in order to answer the research questions and capture the phenomenological perspective. Conclusion: The study shows that the biggest change that the Buy and Sell side observe MiFID II has had is the unbundling cost of research and execution. This change has led to a decrease in demand, a fall in prices and a decrease in the overall quality of analyzes. The Buy side has reduced the number of counterparties, while the Sell side experienced reduced revenues. / Bakgrund Den 3 januari 2018 infördes det omdiskuterade MiFID II direktivet. Förespråkarna menar att MiFID II ökar transparensen och gynnar slutkunderna. Kritikerna menar att mindre aktörer slås ut och att bolag tappar bevakning. Trots att ett år passerat finns få studier av hur finansiella aktörer såsom fondförvaltare och aktieanalytiker upplever MiFID II:s följder, samt hur aktieanalyser, som i teorin bidrar till att minska informationsasymmetrin på den finansiella marknaden, påverkats. Syfte Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur köp- och säljsidan av aktieanalyser aktieanalyser upplever att MiFID II har haft för följder ett år efter implementeringen, samt hur MiFID II förväntas ha för fortsatt påverkan på sikt. Mer specifikt ämnar studien att undersöka hur verksamheten, marknaden, aktörerna och aktieanalyser påverkats. Metod För att besvara studiens syfte används en kvalitativ metod. Vidare har studien en abduktiv ansats och en fallstudiedesign, där åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes för att kunna besvara studiens forskningsfrågor och fånga studiens fenomenologiska perspektiv. Slutsats Studien visar att den största förändringen som respondenterna på köp- och säljsidan upplever att MiFID II haft är uppdelningen av kostnaden för analys och exekvering. Denna förändring har bland annat lett till att efterfrågan minskat, priset sjunkit och den generella kvalitén på analyserna minskat. Köpsidan har dragit ned på antal parter och säljsidan upplever problem medminskade intäkter.

Faculty of Law, Charles University in Prague, Department of Commercial Law Dissertation topic: International Power Trading Law Author: Mgr. Klára Vaculíková March 2011 The purpose of the thesis was legal analysis of the power trading in the today's global world. This entails mainly the discipline of international private law. Power trading, in particular transactions on sale and purchase of electric power with an international element are subject to general rules of international private law. Nevertheless, the exceptional nature of electric power and of its disposition described in the thesis makes the area of power trading quite special sub-discipline of international private law. In the same time, very complex and significantly relevant part of the power trading, which the study cannot avoid to consider, is the regulatory framework, within which this specific sort of business is carried on. After introductory Chapter One, the thesis describes characteristic issues in the international power trading, in its Chapter Two. Chapter Three provides necessary basic conceptual classification of the given topic within the system of law. Although the main topic of this thesis is the core of the power trading business, meaning the private transactions related to electric power and their analysis, fair part...

Bakgrund: I och med den globala finansiella kris som utbröt år 2008 påvisades ett flertal brister i den befintliga lagstiftningen på finansmarknadsområdet. Den rådande EU-lagstiftningen behövde uppdateras och anpassas efter en mer komplex finansmarknad. Därmed antogs av Europaparlamentet och rådet år 2014 två nya rättsakter, MiFID II och MiFIR, i syfte att täcka rådande brister och vidareutveckla den befintliga regleringen i det gällande direktivet MiFID.   Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda och analysera de effekter som införandet av MiFID II får för finansiella rådgivare såväl som för portföljförvaltare i deras löpande verksamhet.   Genomförande: Studien har genomförts med ett rättsdogmatiskt angreppssätt i referensramen. Vidare används ett rättsekonomiskt angreppssätt i analysen där det även förs en etisk diskussion. Underliggande direktiv ”Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU” har legat till grund för studien där störst vikt har lagts vid regeringens proposition 2016/17:162: “Nya regler om marknader för finansiella instrument”.                                                                  Slutsats: Studiens resultat av de analyserade ändringarna visar på att regleringen kring tillståndspliktiga värdepappersbolag kommer att bli mer omfattande samt att det kommer att ställas högre krav på dokumentation vid investeringssammanhang. Dessa ökade krav torde medföra att kostnaderna, för såväl tillståndspliktiga bolag som tillsynsmyndigheter, kommer att öka samtidigt som fler bolag kommer att bli tvungna att underkasta sig tillståndsplikt. Ur en konkurrenssynpunkt riskerar ändringarna att gynna stora och/eller kapitalstarka aktörer och därigenom snedvrida konkurrensen på marknaden. Det föreslagna provisionsförbudet torde å sin sida verka för att kapital omallokeras från bolag som tidigare levt på höga avgifter och incitamentsstrukturer till att istället förflyttas till bolag vilka levererar en bra tjänst och produkt. / Background: Due to the global financial crisis that occurred in 2008, multiple deficiencies in existing financial market legislation were identified. The current EU legislation was in need of update and to be adapted to a more complex financial market. Therefore, the European Parliament and the Council adopted two new legal acts in 2014, MiFID II and MiFIR, to overcome current shortcomings and further develop the existing regulation in the current MiFID Directive. Aim: The purpose of this paper is to investigate and analyze the effects of the introduction of MiFID II for financial advisors as well as for asset managers in their ongoing operations. Completion: The study has been conducted with a legal-judicial approach in the theoretical part, whereas we in the analysis part we use law and economics. In the analysis the ethical impact of the changes in legislation is also discussed. “Directive 2014/65/EU of the European parliament and of the council of 15 May 2014 on markets in financial instruments and amending Directive 2002/92/EC and Directive 2011/61/EU” as well as the Swedish bill “2016/17:162: “Nya regler om marknader för finansiella instrument” has provided the basis for the study. Conclusion: The results of the study indicate that the regulation of licensed securities companies will increase and become more extensive, and that there will be more requirements for documentation in investment context. These increased requirements will lead to a rise in costs, both for licensed companies and regulators, as more companies will need to be subject to a license requirement. From a competitive point of view, the changes tend to benefit large and/or capital-strong players, thereby distorting competition in the market. The prohibition of commission, on the other hand, should result in a re-allocation of capital from companies that previously received their incomes from high fees and incentive structures to instead be re-allocated to companies that deliver a good service and a good product.

The diploma work is concerned with the topic of bank client security, as a consumer and an investor, captured in the Czech law, incorporating elements of EU directives. The thesis defines terms of "consumer" and "investor", explains why they are considered bank clients and introduces reasons of their protection. It describes elements of bank clients' protection such as: deposit insurance (including comparison of foreign systems - Switzerland and New Zealand), consumer credits rules, payment system and Bureau of Financial Arbiter, personal information security and bank secret. The last chapter addresses investor protection, falling under European directive MiFID (Markets in Financial Instruments Directive).

The master's thesis on the topic of financial market and its legal aspects aims to analyse the weaknesses in the legal regulation of markets in financial instruments. The thesis is divided into six chapters, introduction and conclusion. The chapters are divided into subchapters. The first chapter defines the financial market and deals with its divisions. Since the legal aspects of financial market are a traditional subject of the study of financial law, the basic concepts of this field are notoriously well known. The first chapter therefore describes only the basic division that is applied to the financial markets. It then goes on to compare existing definition of the financial markets that can be found in academic literature. The second chapter discusses the capital market participants. As certain concepts of financial market might suggest, many different persons might fall into the category of market participants. This chapter, however, discusses selected persons who provide their services on the market in financial instruments. It focuses mainly on investment firm because it provides investors with access to the capital market. The third chapter discusses financial instruments. The fourth chapter concerns investment services that can be provided in relation to financial instruments. The fifth chapter...

The Swedish banking industry has long been at the forefront when it comes to digital leadership. Currently, this industry is starting to fall behind other industries, and a closer look at the industry reveals that niche banks are having less trouble with adapting new technologies than bigger banks. There are a lot of studies on specific digitalisation areas within banking but nothing comprehensive about the strategies required for digital transformation within the banking industry. As the research area is new, there is little previous research on digital transformation by today’s standards. Therefore, the centralquestion in this thesis is “What do respondents in the Swedish banking industry think that the most important factors of digitalisation for customer experience are and what the consequences of digitalisation might be?” to find out what affects the digital strategies of a sample of Swedish banks. To answer the research question, semi-structured interviews with relevant profiles in the banking industry dealing with digitalisation and strategy at a management level were conducted. The interviews were conducted with five respondents from four different banks. In combination of this research method, the research strategy Case Study was implemented. The results revealed that digitalisation is in high focus amongst all the responding banks, for various reasons. The reasons can be seen as roughly divided into two categories, internal reasons and external reasons. The internal reasons have to do with streamlining current internal processes and creating more available resources for other projects. The external reasons were all towards improving customer experience. To improve customer experience, personalisation of the digital products and services is a key factor. However, personalisation is not without risk, as it may fail to be personalised enough for the banks’ customers if the personalisation is attempted towards a too wide customer segment. Some of the banks are operating 100% digitally, meaning that they do not have any physical bank offices for customers to visit, and thus all their work then becomes in one way or another digital work. The banking and finance industry is continually changing, and legal factors play a significant role. Not only do these legal factors affect how banks work internally, they also affect the competitiveness of the various actors and with it, how much digitalisation can affect. The thesis concludes that digital transformation is heavily influencing the strategies of banks in the Swedish banking industry through customer needs, competition and legal factors. / Den svenska banksektorn har länge varit i framkant när det kommer till digitala ledarskap. Dock, så har denna sektor för närvarande börjat halka efter andra branscher, och en närmare titt på branschen visar att nischbanker har mindre utmaningar när det kommer till att anpassa efter ny teknologi än större banker. Det finns många studier om särskilda digitaliseringsområden inom banksektorn men inget omfattande om de strategier som krävs för digital transformation inom banksektorn. Eftersom att forskningsområdet är nytt, så finns det mindre tidigare forskning på digital transformation i dagens benämning. Därför är den centrala frågan i denna avhandling “Vad anser respondenter i den svenska banksektorn att deviktigaste faktorerna för digitalisering för kundupplevelse är och vilka konsekvenserna avdigitalisering kan vara?” för att ta reda på vad som påverkar digitala strategier hos ett urval av svenska banker. För att besvara forskningsfrågan, genomfördes semistrukturerade intervjuer med relevanta profiler inom banksektorn som arbetar med digitalisering och strategi på en ledningsnivå. Intervjuerna var utförda med fem respondenter från fyra olika banker. I kombination med denna forskningsmetod, implementerades forskningsstrategin Fallstudie. Resultaten visade att digitalisering är i fokus bland de responderande bankerna, av olika skäl. Skälen kan ses som grovt indelat i två kategorier, interna skäl och externa skäl. De interna skälen har att göra med att effektivisera nuvarande interna processer och skapa mer tillgängliga resurser för andra projekt. De externa skälen var alla mot kunden, för att i ett eller annat sätt förbättra kundupplevelsen. För att förbättra kundupplevelsen så ligger fokus på personalisering av de digitala produkterna och tjänsterna. Dock har personalisering sina risker. Det kan misslyckas om organisationen försöker personalisera mot en större kundgrupp och därmed inte nå upp den nivå av personalisering som krävs av de olika kundsegmenten. Vissa banker bedrivs 100% digitalt, vilket innebär att de inte har några fysiska bankkontor för kunder att besöka, och därmed är deras arbete på ett sätt eller ett annat sätt digitalt arbete. Bank och finansbranschen förändras ständigt, och juridiska faktorer spelar en betydande roll i denna kontinuerliga förändring. Inte nog med att de juridiska faktorerna påverkar hur banker fungerar internt, så påverkar de även konkurrenskraften hos de olika aktörerna och med det, hur mycket digitaliseringen kan påverka. Studiens slutsats är att digital transformation påverkar kraftigt strategierna hos banker i Sverige genom kundbehov, konkurrens och juridiska faktorer.

No description available.