<p>Bakgrund: En försäkringstagare kan välja att antingen köpa en försäkring genom direkt kontakt med ett försäkringsföretag eller genom att anlita en försäkringsförmedlare som sköter upphandlingen av de försäkringar som försäkringstagaren önskar. Under det senaste decenniet har försäkringsförmedlarna kommit att utgöra en viktig del av försäkringsmarknaden och de omsätter stora ekonomiska värden i sin verksamhet. Mot denna bakgrund är det av stor betydelse att den lagstiftning som reglerar förmedlarnas verksamhet ger ett tillfredsställande kundskydd. Tidigare fanns endast lagregler beträffande försäkringsmäklare som var tvungna att agera oberoende av försäkringsgivarintressen. Den 1 juli 2005 trädde dock en ny lag i kraft, lagen om försäkringsförmedling (2005:405), som har ett vidare tillämpningsområde än den äldre lagstiftningen om försäkringsmäklare. Den nya lagen omfattar även bland annat sådana förmedlare som ingått avtal med försäkringsföretag att endast förmedla dessa företags försäkringar.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda om lagen om försäkringsförmedling erbjuder ett tillfredsställande kundskydd. För att undersöka denna fråga kommer en analys att göras av de skillnader som föreligger mellan det kundskydd som följde av lagen om försäkringsmäklare och det kundskydd som följer av den nya lagen om försäkringsförmedling. Förmedlarens roll som mellanman samt olika ersättningsmodeller för förmedlarens arbetsinsats kommer att granskas. Vidare är förmedlarens rådgivningsansvar, informationsplikt och skadeståndsansvar några av de ytterligare omständigheter som kommer att undersökas närmare.</p><p>Slutsatser: Det går att urskilja vissa helt nya bestämmelser i lagen om försäkringsförmedling som ökar kundens trygghet, exempelvis de nya reglerna angående förmedlarens informationsplikt och dokumentationsskyldighet. Även vissa andra regler som endast förtydligats eller förändrats i mindre grad ger ett förbättrat kundskydd. Tyvärr finns också förändringar i lagen som kan betyda en ökad osäkerhet och utsatthet för kunden, exempelvis förmedlarens möjlighet att alternera mellan olika förmedlingsroller. Att förmedlaren fortfarande kan ersättas genom provision kan också skada kundens förtroende för förmedlaren.</p>

Bakgrund: En försäkringstagare kan välja att antingen köpa en försäkring genom direkt kontakt med ett försäkringsföretag eller genom att anlita en försäkringsförmedlare som sköter upphandlingen av de försäkringar som försäkringstagaren önskar. Under det senaste decenniet har försäkringsförmedlarna kommit att utgöra en viktig del av försäkringsmarknaden och de omsätter stora ekonomiska värden i sin verksamhet. Mot denna bakgrund är det av stor betydelse att den lagstiftning som reglerar förmedlarnas verksamhet ger ett tillfredsställande kundskydd. Tidigare fanns endast lagregler beträffande försäkringsmäklare som var tvungna att agera oberoende av försäkringsgivarintressen. Den 1 juli 2005 trädde dock en ny lag i kraft, lagen om försäkringsförmedling (2005:405), som har ett vidare tillämpningsområde än den äldre lagstiftningen om försäkringsmäklare. Den nya lagen omfattar även bland annat sådana förmedlare som ingått avtal med försäkringsföretag att endast förmedla dessa företags försäkringar. Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda om lagen om försäkringsförmedling erbjuder ett tillfredsställande kundskydd. För att undersöka denna fråga kommer en analys att göras av de skillnader som föreligger mellan det kundskydd som följde av lagen om försäkringsmäklare och det kundskydd som följer av den nya lagen om försäkringsförmedling. Förmedlarens roll som mellanman samt olika ersättningsmodeller för förmedlarens arbetsinsats kommer att granskas. Vidare är förmedlarens rådgivningsansvar, informationsplikt och skadeståndsansvar några av de ytterligare omständigheter som kommer att undersökas närmare. Slutsatser: Det går att urskilja vissa helt nya bestämmelser i lagen om försäkringsförmedling som ökar kundens trygghet, exempelvis de nya reglerna angående förmedlarens informationsplikt och dokumentationsskyldighet. Även vissa andra regler som endast förtydligats eller förändrats i mindre grad ger ett förbättrat kundskydd. Tyvärr finns också förändringar i lagen som kan betyda en ökad osäkerhet och utsatthet för kunden, exempelvis förmedlarens möjlighet att alternera mellan olika förmedlingsroller. Att förmedlaren fortfarande kan ersättas genom provision kan också skada kundens förtroende för förmedlaren.

Värdepappersmarknaden är en marknad under ständig utveckling. Den historiska utvecklingen som skett har skapat incitament för ett utökat regelverk för att stärka kundskyddet. På marknaden återfinns en rad olika aktörer som erbjuder rådgivning till privatpersoner, detta för att hjälpa kunderna investera på denna komplicerade marknad. För att stärka kundskyddet har Europeiska Unionen [EU] släppt ett direktiv vid namn MiFID II som verkar för att öka transparensen mellan rådgivare och kund och därmed ge kunden en ökad förståelse för olika investeringsalternativ. Medlemsländerna i EU hade fram till den 3 januari 2018 på sig att implementera direktivet i sin lagstiftning. Syftet med uppsatsen är därför att undersöka vilka effekter rådgivare tror att implementeringen av MiFID II har inneburit för konsumenter på värdepappersmarknaden. Syftet är även att öka förståelsen för hur MiFID II bidrar till transparens samt hur rådgivares dagliga arbete påverkas.  Vidare så har nio stycken semistrukturerade intervjuer genomförts för att uppnå studiens syfte. Studiens resultat påvisar att implementeringen av MiFID II har haft en positiv effekt för kunderna på marknaden. Den ökade transparensen har enligt respondenterna i studien resulterat i en ökad förståelse för de investeringar som kunderna genomför och har därmed minskat informationsasymmetrin på marknaden. Studien visar även att implementeringen hos de övriga aktörerna på marknaden har gått smidigare än hos de banker som deltagit i studien, detta då dessa redan innan implementeringen arbetat i linje med de nya reglerna. Implementeringen har dock inte påverkat längden på möten nämnvärt även om direktivet resulterat i en ökad tidsåtgång för rådgivare. Den ökade tidsåtgången tror respondenterna kan ha en negativ effekt för småsparare då en ökad arbetsbörda leder till att kostnaderna ökar. Studiens resultat tyder på att det i framtiden inte lönar sig för småsparare att besöka en rådgivare utan att de istället får förlita sig på andra alternativ som robotrådgivning. / The securities market is under constant change. And the historical changes have created an incentive for an extended regulation in order to strengthen the customer protection. The securities market holds a number of different actors providing consulting service to individuals in order to help customers invest on this complicated market. In order to strengthen the customer protection and understanding, the European Union [EU] has released a directive called MiFID II that aims to increase the transparency between advisors and consumers. The deadline for the member states to implement the directive was January third 2018. The purpose of this study is to examine what effects the advisors believes the implementation of MiFID II have meant to the customers on the securities market. The intention is also to enhance the understanding of how MiFID II contributes to transparency as well as how it has affected the daily work of the advisors. Nine semi-structured interviews have been conducted in order to attain the purpose of the study. The study shows that the implementation of MiFID II has had a positive impact on the customers. The increased transparency has according to the respondents led to an increased understanding within the securities market, which has led to a decreased information asymmetry. The study also shows that the implementation was easier to accomplice for the other actors than for the banks. The other actors already worked in line with the new standards. The implementation has despite this not led to an increased duration of the meetings even though it has led to an additional workload for the advisors. The respondents find that the increased workload will lead to higher costs. The respondents believe that the increased workload have a negative effect for smaller savers. The results indicate that small savers will have to depend on other alternatives such as robot advisors in the future.

Bakgrund: I och med den globala finansiella kris som utbröt år 2008 påvisades ett flertal brister i den befintliga lagstiftningen på finansmarknadsområdet. Den rådande EU-lagstiftningen behövde uppdateras och anpassas efter en mer komplex finansmarknad. Därmed antogs av Europaparlamentet och rådet år 2014 två nya rättsakter, MiFID II och MiFIR, i syfte att täcka rådande brister och vidareutveckla den befintliga regleringen i det gällande direktivet MiFID.   Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda och analysera de effekter som införandet av MiFID II får för finansiella rådgivare såväl som för portföljförvaltare i deras löpande verksamhet.   Genomförande: Studien har genomförts med ett rättsdogmatiskt angreppssätt i referensramen. Vidare används ett rättsekonomiskt angreppssätt i analysen där det även förs en etisk diskussion. Underliggande direktiv ”Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU” har legat till grund för studien där störst vikt har lagts vid regeringens proposition 2016/17:162: “Nya regler om marknader för finansiella instrument”.                                                                  Slutsats: Studiens resultat av de analyserade ändringarna visar på att regleringen kring tillståndspliktiga värdepappersbolag kommer att bli mer omfattande samt att det kommer att ställas högre krav på dokumentation vid investeringssammanhang. Dessa ökade krav torde medföra att kostnaderna, för såväl tillståndspliktiga bolag som tillsynsmyndigheter, kommer att öka samtidigt som fler bolag kommer att bli tvungna att underkasta sig tillståndsplikt. Ur en konkurrenssynpunkt riskerar ändringarna att gynna stora och/eller kapitalstarka aktörer och därigenom snedvrida konkurrensen på marknaden. Det föreslagna provisionsförbudet torde å sin sida verka för att kapital omallokeras från bolag som tidigare levt på höga avgifter och incitamentsstrukturer till att istället förflyttas till bolag vilka levererar en bra tjänst och produkt. / Background: Due to the global financial crisis that occurred in 2008, multiple deficiencies in existing financial market legislation were identified. The current EU legislation was in need of update and to be adapted to a more complex financial market. Therefore, the European Parliament and the Council adopted two new legal acts in 2014, MiFID II and MiFIR, to overcome current shortcomings and further develop the existing regulation in the current MiFID Directive. Aim: The purpose of this paper is to investigate and analyze the effects of the introduction of MiFID II for financial advisors as well as for asset managers in their ongoing operations. Completion: The study has been conducted with a legal-judicial approach in the theoretical part, whereas we in the analysis part we use law and economics. In the analysis the ethical impact of the changes in legislation is also discussed. “Directive 2014/65/EU of the European parliament and of the council of 15 May 2014 on markets in financial instruments and amending Directive 2002/92/EC and Directive 2011/61/EU” as well as the Swedish bill “2016/17:162: “Nya regler om marknader för finansiella instrument” has provided the basis for the study. Conclusion: The results of the study indicate that the regulation of licensed securities companies will increase and become more extensive, and that there will be more requirements for documentation in investment context. These increased requirements will lead to a rise in costs, both for licensed companies and regulators, as more companies will need to be subject to a license requirement. From a competitive point of view, the changes tend to benefit large and/or capital-strong players, thereby distorting competition in the market. The prohibition of commission, on the other hand, should result in a re-allocation of capital from companies that previously received their incomes from high fees and incentive structures to instead be re-allocated to companies that deliver a good service and a good product.