Prissättningsteorier och modeller som the capital asset pricing model (CAPM) förutsätter en friktionslös marknad som är hundra procent likvid. Då verkligen inte lever upp till dessa förutsättningar har forskare inom det finansiella området sökt efter förklaringar, utöver marknadsrisk, till tvärsnittsskillnader i aktiers avkastning. Banz (1981) visar att skillnader i avkastning kan förklaras av bolagens börsvärde och att småbolag systematiskt sett överpresterar i förhållande till större. Bolagets storlek i sig kan dock inte antas vara förklaringen till detta faktum, utan snarare okända faktorer korrelerade med storlek. Frågan är inte om småbolag avkastar bättre, utan snarare varför! En vanlig förklaring ligger i skillnader i transaktionskostnader och likviditet mellan stora och små bolag. / Standard Asset Pricing theories and models like the capital asset pricing model (CAPM) assume that markets are frictionless and a hundred percent liquid. Since the market in reality does not live up to these assumptions, scientists within the field of finance have sought for explanations, other than market risk, to cross-sectional differences in stock returns. Banz (1981) shows that differences in stock returns can be explained by the market capitalization of the stock and that small stocks systematically outperform larger ones. However, this fact cannot be contributed to the size of the company itself, but rather to unknown factors correlated with size. The question is not if small cap companies generate higher returns, but rather why! A common explanation lies within the cross-sectional differences in transaction costs and liquidity of small- and large cap stocks.

Bakgrund: Det har tidigare konstaterats att det existerar ett samband mellan aktiers likviditet och dess avkastning. Bevis för detta har främst gått att finna på utländska aktiemarknader. På den svenska aktiemarknaden har tidigare utförda studier konstaterat att detta samband inte existerar. Vi vill därför göra en studie på den svenska aktiemarknaden, vilken delvis innefattar en ny tidsperiod för att se om någon likviditetspremie existerar. Syfte: Vårt syfte med denna studie var att undersöka om det är möjligt att uppnå en högre avkastning genom att investera i en portfölj med relativt sett illikvida aktier jämfört med en portfölj bestående av likvida aktier på Stockholmsbörsen samt undersöka om faktorerna likviditet, betavärde samt företagsstorlek signifikant påverkar portföljernas eventuella överavkastning jämfört mot ett lämpligt index. Metod: Vi har skapat tre olika portföljer, med tio aktier i varje vilka representerar de minst, mitterst och mest likvida aktierna enligt vårt valda likviditetsmått, aktieomsättningshastighet. Likviditetsmåttet laggar en månad för att kunna användas som investeringsstrategi. Vi har studerat portföljernas värdeutveckling under perioden september 2003 till december 2011 för att se om portföljernas olika likviditet påverkar avkastningen. Genom regressionsanalyser där aktieomsättningshastighet, betavärde samt storleken använts som oberoende variabler har vi försökt förklara portföljernas överavkastning mot AFGX. Resultat: Vi har kommit fram till att det inte existerar någon likviditetspremie på Stockholmsbörsen under vår valda undersökningsperiod. Det samma gäller under uppåt- respektive nedåtgående marknadstrend. Det enda fallet där en mer illikvid portfölj presterar bäst är under januari månad. / Background: Earlier studies have concluded that there is a connection between a stock’s liquidity and its yield. Proof of this connection has mainly been found on foreign stock exchanges. On the Swedish stock market, earlier studies have concluded that this connection may not exist. The authors therefore intend to do a liquidity study on the Swedish stock market on a partly new time period to see whether this liquidity premium exists or not. Aim: The aim with this study is to investigate if there is a possibility to achieve a higher yield by investing in a portfolio consisting of relatively illiquid stocks contrary a portfolio with highly liquid stocks. We also want to investigate if the factors: liquidity, beta value and company size have a significant impact on the portfolios possible excess return in relation to an appropriate index. Completion: In this study, the authors have constructed three different portfolios consisting of ten stocks, each which represent the least, middle, and highest liquid stocks according to our liquidity measure. This measure has a one-month lag to make it possible to use as an active investment strategy. The authors have studied the portfolios growth during the period September 2003 to December 2011 to investigate if the difference in liquidity has any impact on the return. Through regression analysis, where stock turnover ratio, beta value and company size has been used as independent variables, the study tries to explain the portfolios excess return over the AFGX index. Results: The study concludes that there is no significant liquidity premium during our chosen time period. The same conclusion is drawn on the sub-periods with both an up going and down going market trend. The only period during which an illiquid portfolio outperforms a liquid portfolio is during the month of January.

Syfte: Syftet är att undersöka om det finns ett samband mellan aktiers likviditet och avkastning. Metod: Vår studie består av en kvantitativ metod där vi med hjälp av databasen Eikon från Thomson Reuters samlat in finansiella data. Vi har sedan med hjälp av Excel sammanställt och gjort beräkningar och slutligen gjort korrelationstester i statistikprogrammet SPSS. Resultat och slutsats: Studien skiljer sig från tidigare forskningsresultat då ingen signifikant likviditetspremie kan fastställas vid årlig ombalansering av portföljerna. När portföljerna behåller samma aktier under hela tidsperioden (6 år) finner vi däremot att den minst likvida portföljen genererar betydligt högre avkastning jämfört med den mest likvida portföljen. Bidrag: Studiens teoretiska bidrag stärker tidigare forskningsresultat om att beta inte är ett komplett riskmått vad gäller illikvida aktier. Ingen likviditetspremie uppkommer då innehavsperioden är ett år men då vår innehavsperiod istället är sex år finner vi stora skillnader mellan vår minst respektive mest likvida portfölj. Studiens praktiska bidrag riktar sig till investerare och företagsledare. Investerare kan vid längre tidsperioder nyttja LM12 som en investeringsstrategi för att skapa en överavkastning och företagsledare kan undersöka nyttan med att öka likviditeten i företagets aktier för att sänka företagets WACC och därmed öka värdet på företaget.  Förslag till vidare forskning: För att studera aktielikviditeten vidare skulle andra innehavsperioder (längre än ett år) för portföljerna kunna undersökas. Att undersöka längre tidsperioder för studien hade också varit intressant för att undersöka hur likviditetspremien varierar över tid. / Aim: The aim is to examine if there is a relationship between the liquidity and return of common stocks.  Method: This study consists of quantitative research method in which we have collected financial data using the Eikon database from Thomson Reuters. We then compiled and made calculations using Excel and finally made correlation tests in the statistics program SPSS. Result and conclusion: The results from this study differs from previous research results since no significant liquidity premium could be determined while using annual rebalancing of the portfolios. When the portfolios held the same stocks for the entire period (6 years), we found that the least liquid portfolio generated significantly higher returns compared to the most liquid portfolio.  Contribution of the thesis: The study's theoretical contribution strengthens previous research results in that beta is not a complete risk measure in terms of illiquid shares. No liquidity premium arises when the holding period is one year, but when our holding period is instead six years, we find great differences between our least and most liquid portfolio. The practical contribution of the study is aimed at investors and business leaders. Investors can use LM12 as an investment strategy to create an excess return during long holding periods, and business leaders can examine the benefits of increasing the liquidity of the company's common stock to lower the company's WACC and hence increase the value of the company. Suggestion for future research: In order to study the liquidity premium further, other holding periods (longer than one year) for the portfolios could be investigated. Investigating longer time periods for the study would also be interesting to investigate how the liquidity premium varies over time.