<p>Sedan år 2000 har det varit tillåtet för svenska företag att köpa tillbaka sina egna aktier. Sedan</p><p>dess har ungefär 80 företag initierat återköpsprogram. Tidigare empiriska studier, både</p><p>utländska och svenska, har visat på en positiv aktiekursutveckling för de återköpande</p><p>företagen. Motiven bakom återköpen anses vara signalering om undervärdering, reducering av</p><p>”free cashflow” och därigenom av agentkostnader samt options- och flexibilitetsrelaterade</p><p>motiv.</p><p>Vi har studerat aktiekursutvecklingen justerad för branschindex för återköpande företag upp</p><p>till fem år efter återköpets annonsering. I vår studie ingår 47 företag som initierat sitt</p><p>återköpsprogram under perioden mars 2000 till november 2005. Vi finner en signifikant</p><p>överavkastning på +48 procent efter tre år och +122 procent efter fem år. Vidare finner vi en</p><p>signifikant högre överavkastning för företag med ett högt ”book-to-market”, det vill säga</p><p>potentiellt undervärderade företag.</p>

Bakgrund: Den 10 mars 2000 blev Sverige ett av de sista västländerna att tillåta noterade bolag att återköpa egna aktier. Intresset för denna nya möjlighet har varit stort bland svenska börsbolag och fram till idag har ett femtiotal bolag återköpt egna till ett värde av åtskilliga miljarder. Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera hur ett bolags återköp av egna aktier påverkar aktiekursen. Genomförande: Vi har studerat litteratur och artiklar om ämnet återköp. Vi har undersökt 48 företags återköp och dess kursutveckling en månad efter avslutat återköp. En jämförelse har gjorts med respektive företags branschindex. Därutöver har vi även undersökt om det går att se någon mer långsiktig effekt från starten av respektive återköpsprogram till det att de avslutades i varje företag. Resultat: I knappt hälften av de undersökta bolagen fann vi att återköpen haft en positiv effekt på aktiekursen.

I mars år 2000 blev det tillåtet för börsnoterade bolag att genomföra återköp av egna aktier i Sverige. En del kritiker hävdar att återköp kan användas till att påverka aktiekursen positivt, till förmån för bland annat optionsinnehavare. I denna uppsats har vi undersökt om antal utestående optioner till anställda ökar sannolikheten för genomförandet av aktieåterköp. För att ta reda på detta har vi undersökt data från samtliga bolag som var noterade på NASDAQ OMX Large Cap i Stockholm vid utgången av år 2007. Vi har analyserat datamaterialet med hjälp av enkel linjär regression samt logistisk regression. Vi finner en svag positiv korrelation i den enkla regressionsmodellen. Den logistiska regressionen påvisar dock ett starkare samband, vilket indikerar att återköp till viss del kan påverkas av bolagens optionsprogram.

Uppsatsen avser undersöka vilka variabler som kan påverka sannolikheten för att ett aktieåterköp sker givet ett bemyndigande. Under år 2007 fick 93 stycken bolag bemyndigande av bolagsstämman att få utföra ett återköp av aktier. Av dem valde 59 % att utföra det. Vi inleder uppsatsen med att förklara teorier som kan ligga till grund för motiv till att utföra aktieåterköp. Därefter formulerar vi hypoteser som avser pröva teorierna. För att testa hypoteserna med en kvantitativ metod omvandlas de till variabler som testas både var för sig och gemensamt i en logistisk regressionsmodell. De variabler som utformats av teorierna är Kassalikviditet, Book-to-Market, Tidigare återköp, Andel immateriella tillgångar, samt Försäljningstillväxt från föregående år. Resultatet visar att Kassalikviditet och Book-to-Market är statistiskt signifikanta med en signifikansnivå om 10 %. Resterande variabler förkastas. I den gemensamma regressionen är resultatet statistiskt signifikant med signifikansnivå om 10 %. Trots att regressionen förkastar tre av fem variabler i de enskilda regressionerna är slutsatsen att bakomliggande teorier inte nödvändigtvis behöver förkastas då stickprovets omfattning är relativt liten och den valda tidsperioden kort. Därtill finns andra bakomliggande effekter som kan ha påverkat utfallet och som inte har tagits i beaktning i den här undersökningen. Slutsatsen är därmed att resultatet kan vara svårt att generalisera och därmed tillämpa på annan datauppsättning.

This final year project is made for Peab Jönköping and its target group is the construction industry. The main focus is the use of unutilized building material in the most economical and environmental-friendly way. Unutilized building material is here defined as material purchased for a construction project that for different reasons not has been used. The most important thing to find out was how much building material considered as being waste is actually useable material, and how much less it costs to use that building material instead of throwing it away. When this information was gathered a proposal on how to efficiently use the unutilized building material instead of wasting it was designed. Costs and incomes were investigated and the proposal suggested a storage area where Peab can store their unused building material. The costs for the storage area was however relatively high, large savings are therefore needed. These savings are very difficult or actually almost impossible to calculate because it is very difficult to know how much material that really is usable of the total waste. The savings can be estimated, however with low reliability. Hence, the proposal seems very expensive since the savings are not being able to cover the costs. If the incomes were known from the beginning it would be easier to properly design a proposal. Another way is to test the proposal at a smaller range first to better be able to calculate the savings. The decrease of environmental influence and other impacts from the proposal are hard to show with figures and it is difficult to estimate how much the storage area will cost. Based on this, Peab are therefore presently recommended not to take this risk. With this knowledge at hand an alternative proposal was designed. This proposal suggested a development of Peab’s already existing storage area utilizing the same resources as today. If this is properly realized, the environmental influence will be reduced and Peab Jönköping’s economy will be improved.

Share repurchases in Sweden has since legalization in 2000 gained momentum. Similar to other corporate events, there are studies that examine whether this affects the share price performance. With studies in the U.S. that measured excess returns of approximately 3,5 percent on the announcement day; Swedish buybacks, holding a tighter regulation is of interest to study. The Stockholm Stock Exchange regulation regarding reporting is also similar to the Stock Exchange in Hong Kong. Unlike most previous research using only the announcement of a buyback, where an actual repurchase cannot be assured, the stock exchanges in this study requires disclosure on a daily basis, which means that the announcement can be linked to an actual share repurchase. The study aims to examine how the stock markets in Stockholm and Hong Kong react to share repurchases. Thereby judge whether the notice gives a negative or positive effect. The problem formulation takes the following approach: Is there abnormal returns at the announcement of share repurchases in the Stockholm stock exchange and the Hong Kong stock exchange.  The following sub questions will further be explored: Are there differences between the size of the abnormal return and industry? Is there a correlation between the abnormal returns and corporate market-to-book value? The survey is conducted through an event study, measuring abnormal return during a window of ten days prior to the announcement day and ten days after. Repurchases are studied during the period 2000-03-10 until 2011-04-10 in order to cover the entire period since legalization in Sweden. The sectors used are: industrials, financials, consumer discretionaries and information technology. Furthermore a regression analysis consisting of the variables market-to-book, divided into low and high values, and abnormal return is constructed. Through a theoretical synthesis, consisting of previous research, signaling hypotheses, the efficient market hypothesis and agency theory, the empirical data is analyzed. The conducted study shows low positive abnormal returns (AAR) for both Stockholm and Hong Kong at 0,37 percent and 0,38 percent for the announcement day respectively with a certain significance days before the announcement. Small differences exist between sectors, with financials showing highest abnormal return and consumer discretionaries the lowest in the two markets. There is furthermore a significant value between high market-to-book values and negative abnormal returns.

<p>This final year project is made for Peab Jönköping and its target group is the construction industry. The main focus is the use of unutilized building material in the most economical and environmental-friendly way. Unutilized building material is here defined as material purchased for a construction project that for different reasons not has been used. The most important thing to find out was how much building material considered as being waste is actually useable material, and how much less it costs to use that building material instead of throwing it away.</p><p>When this information was gathered a proposal on how to efficiently use the unutilized building material instead of wasting it was designed. Costs and incomes were investigated and the proposal suggested a storage area where Peab can store their unused building material. The costs for the storage area was however relatively high, large savings are therefore needed. These savings are very difficult or actually almost impossible to calculate because it is very difficult to know how much material that really is usable of the total waste. The savings can be estimated, however with low reliability. Hence, the proposal seems very expensive since the savings are not being able to cover the costs. If the incomes were known from the beginning it would be easier to properly design a proposal. Another way is to test the proposal at a smaller range first to better be able to calculate the savings. The decrease of environmental influence and other impacts from the proposal are hard to show with figures and it is difficult to estimate how much the storage area will cost. Based on this, Peab are therefore presently recommended not to take this risk.</p><p>With this knowledge at hand an alternative proposal was designed. This proposal suggested a development of Peab’s already existing storage area utilizing the same resources as today. If this is properly realized, the environmental influence will be reduced and Peab Jönköping’s economy will be improved.</p>

<p>Bakgrund: Den 10 mars 2000 blev Sverige ett av de sista västländerna att tillåta noterade bolag att återköpa egna aktier. Intresset för denna nya möjlighet har varit stort bland svenska börsbolag och fram till idag har ett femtiotal bolag återköpt egna till ett värde av åtskilliga miljarder. </p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera hur ett bolags återköp av egna aktier påverkar aktiekursen. </p><p>Genomförande: Vi har studerat litteratur och artiklar om ämnet återköp. Vi har undersökt 48 företags återköp och dess kursutveckling en månad efter avslutat återköp. En jämförelse har gjorts med respektive företags branschindex. Därutöver har vi även undersökt om det går att se någon mer långsiktig effekt från starten av respektive återköpsprogram till det att de avslutades i varje företag. </p><p>Resultat: I knappt hälften av de undersökta bolagen fann vi att återköpen haft en positiv effekt på aktiekursen.</p>

No description available.

Sedan år 2000 har det varit tillåtet för svenska företag att köpa tillbaka sina egna aktier. Sedan dess har ungefär 80 företag initierat återköpsprogram. Tidigare empiriska studier, både utländska och svenska, har visat på en positiv aktiekursutveckling för de återköpande företagen. Motiven bakom återköpen anses vara signalering om undervärdering, reducering av ”free cashflow” och därigenom av agentkostnader samt options- och flexibilitetsrelaterade motiv. Vi har studerat aktiekursutvecklingen justerad för branschindex för återköpande företag upp till fem år efter återköpets annonsering. I vår studie ingår 47 företag som initierat sitt återköpsprogram under perioden mars 2000 till november 2005. Vi finner en signifikant överavkastning på +48 procent efter tre år och +122 procent efter fem år. Vidare finner vi en signifikant högre överavkastning för företag med ett högt ”book-to-market”, det vill säga potentiellt undervärderade företag.