Master-Arbeit Univ. St. Gallen, 2009.

Master-Arbeit Univ. St. Gallen, 2009.

Habil.-Schr. Univ. St. Gallen, 2004.

Master-Arbeit Univ. St. Gallen, 2007.

Master-Arbeit Univ. St. Gallen, 2008.

Universiẗat, Diss., 2003--Heidelberg.

I takt med samhällets ökade förväntningar på företags engagemang i hållbarhetsfrågor, har hållbar finansiering rönt ökat intresse. En ofta använd metod för att bedöma företagens hållbarhet är ESG. Måttet ska representativt visa ett företags hållbarhetsarbete inom miljö, samhälle och bolagsstyrning. Detta mått används sedan av banker, investerare och andra finansiella institutioner för att bedöma företagens hållbarhetsgrad. Företag med höga ESG-betyg ska få tillgång till lägre lånekostnader då forskning visat att företag som investerar i ESG har lägre riskgrad. Lägre räntekostnader innebär i teorin att företag klarar av en högre skuldsättningsgrad, vilket är positivt då skatteavdrag kan utnyttjas i högre utsträckning samtidigt som de slipper bli beroende av nya aktieägare. I denna studie undersöks nordiska, publika industriföretag mellan åren 2015–2019 och hur deras ESG-betyg påverkar dess kapitalstruktur. Dessutom studeras även ESG-betygets enskilda delar; miljö, samhälle och bolagsstyrning individuellt för att se om komponenternas korrelationer till kapitalstrukturen skiljer sig åt. Utöver relationen mellan ESG och kapitalstruktur görs även teoriprövningar. All data är hämtad från Thomson Reuters Eikon.Tidigare undersökningar som utförts är tidsmässigt relevanta men geografiskt spridda, dess resultat skiljer sig också mycket åt. Det kan göra det svårt att applicera resultaten detta arbete fått på andra grupper, då det är möjligt att geografin eller andra faktorer spelar stor roll. I teorikapitlet redogörs de valda teorierna agentteori, avvägningsteorin, hackordningsteorin, legitimitetsteori och intressentteori. För att göra detta på ett forskningsetiskt vis, redovisas och diskuteras det kvantitativa metodvalet, etik och den positivistiska filosofin bakom arbetet. Även litteratursökning, källkritik och sanningskriterier redogörs. Databearbetningen till denna studie har bestått av att olika modellantagen testats för insamlad data med hjälp av statistikprogrammet Stata. Testerna har därmed bidragit till att skapa lämpliga regressionsmodeller anpassade till studiens data. Resultatet fanndärefter att ingen korrelation fanns mellan ESG-betyget och kapitalstrukturen utifrån regressionsmodellerna. Analysen av resultaten pekar på att en ickekorrelation kan ha skett som ett resultat av att dålig kännedom över ESG-betygets fördelar i relation till kapitalstruktur, eller att banker och andra gäldenärer inte ger företag med högre ESG-betyg fördelaktiga lån. En alternativ anledning är att företag använder kapitalstuktursteori på ett sätt som inte ger upphov till högre belåning vid lägre lånekostnader. Detta mönster uppdagades i relation till hackordningsteori. Oavsett bör detta vara ett varningstecken för de som arbetar med kapitalstruktur och ESG, då det pekar på att fördelar inte tas tillvara. I teoriprövningen förkastas avvägningsteorin och agentteori i relation till kapitalstruktur, medan hackordningsteorin såväl som legitimitetsteori och intressentteori accepterades.

NY, Univ., Diss.--Rochester, 2005. / Kopie, ersch. im Verl. UMI, Ann Arbor, Mich.

Zugl.: Passau, Universiẗat, Diss., 2009.

Ett företags kapitalstruktur är förhållandet mellan företagets eget kapital och skulder. Det finns huvudsakligen två teorier som förklarar företagens val av kapitalstruktur, trade off-teorin som utgår från en optimal skuldsättningsgrad och pecking order-teorin som utgår från företagets lönsamhet. Tidigare forskning ger ingen entydig bild av vilken teori som bäst förklarar kapitalstrukturen hos företag, dessutom saknas forskning på svenska företag. Syftet med denna studie är att undersöka vilken av teorierna som bäst förklarar större svenska företags kapitalstruktur. Vidare är syftet att undersöka om teorierna förklarar kapitalstrukturen olika bra beroende på vilken bransch som studeras. En multipel regressionsmodell med fem oberoende variabler som förklarar skuldsättningsgraden används. Resultatet visar på att det inte går att säkerställa vilken av teorierna som bäst förklarar kapitalstrukturen hos svenska större företag då vi finner stöd för båda teorierna. Vidare ger resultatet stöd för att de två teoriernas tillämpbarhet varierar beroende på vilken bransch som undersöks.