<p>Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 1996</p>

Studien undersöker sambandet mellan skilsmässor och bostadspriser. Syftet är att bidra med ett vetenskapligt perspektiv som tidigare saknats i den svenska debatten inom ämnet. Avsikten är att förmedla en djupare förståelse för hur ekonomiska faktorer påverkar beslutet att skiljas, och hur familjer reagerar på förändringar i bostadsmarknaden. Frågeställningen som undersöks är; Finns det ett kausalt samband mellan förändringar i bostadspriser och skilsmässofrekvens på kommunal nivå i Sverige? För att studera ämnet används Gary S. Beckers teori som utgångspunkt. Teorin beskriver hur valet att ingå i äktenskap samt stanna i äktenskap baseras på en nytto-kostnadsberäkning. Tidigare forskning visar på olika resultat, både positiva och negativa samband mellan variablerna har observerats. Metoden som tillämpas i denna studie är en regressionsanalys baserad på paneldata som omfattar kommuner under en period på 21 år. Resultatet av undersökningen visar ett statistiskt signifikant, men svagt, positivt samband mellan variablerna

<p>Den traditionella förväntade nyttoteorin har kritiserats för att inte vara realistisk i sina förutsägelser om hur beslut tas vid risk. Eftersom de flesta situationer innefattar någon form av risk är det viktigt att utreda ifall man bör söka efter en alternativ teori. I denna uppsats undersöks hur väl nyttoteorin och en konkurrent till denna, prospektteorin, kan förklara riskbeteendet hos Black Jack-spelare. Detta görs genom en studie av fem individers spelbeteende på en krog i centrala Jönköping. Materialet analyseras både grafiskt och statistiskt genom att undersöka om individernas beteende förändras beroende på utfallet dels i de fem senaste händerna och dels under hela spelomgången. Resultaten tyder på att individer tar bättre beslut om de har en ackumulerad vinst och sämre beslut om de har en ackumulerad förlust under den tidigare spelomgången, vilket är förenligt med prospektteorin. Samtidigt upptäcks en uttröttningseffekt som leder till sämre beslut tagna ju längre man har spelat, som ingen av teorierna förutsäger. En spelare som har en vinst kan kompensera för denna effekt, men en spelare med förlust kommer att ta sämre beslut både på grund av förlusten och på grund av uttröttning i något som kan kallas för en förlustspiral.</p>

Den traditionella förväntade nyttoteorin har kritiserats för att inte vara realistisk i sina förutsägelser om hur beslut tas vid risk. Eftersom de flesta situationer innefattar någon form av risk är det viktigt att utreda ifall man bör söka efter en alternativ teori. I denna uppsats undersöks hur väl nyttoteorin och en konkurrent till denna, prospektteorin, kan förklara riskbeteendet hos Black Jack-spelare. Detta görs genom en studie av fem individers spelbeteende på en krog i centrala Jönköping. Materialet analyseras både grafiskt och statistiskt genom att undersöka om individernas beteende förändras beroende på utfallet dels i de fem senaste händerna och dels under hela spelomgången. Resultaten tyder på att individer tar bättre beslut om de har en ackumulerad vinst och sämre beslut om de har en ackumulerad förlust under den tidigare spelomgången, vilket är förenligt med prospektteorin. Samtidigt upptäcks en uttröttningseffekt som leder till sämre beslut tagna ju längre man har spelat, som ingen av teorierna förutsäger. En spelare som har en vinst kan kompensera för denna effekt, men en spelare med förlust kommer att ta sämre beslut både på grund av förlusten och på grund av uttröttning i något som kan kallas för en förlustspiral.