Globaliseringen har gjort att det är lättare att ta sig mellan platser än vad det tidigare varit. Det har resulterat i att platserna måste konkurrera om bland annat turister och företagsetablerare för att få tillväxt. Behovet av platsmarknadsföring och ett starkt varumärke har därav blivit större eftersom platsen måste uppfattas som den bästa i förhållande till andra platser. I studien analyseras ett antal kriterier som av flera platsmarknadsföringsexperter anses vara en grund för ett framgångsrikt platsmarknadsföringsarbete. Studien syftar till att undersöka huruvida en svensk stad kan använda marknadsföring som metod för att stärka dess varumärke, där Uppsala har valts ut som exempel, samt att se om marknadsföringsarbetet förhåller sig till de kriterier som analyserats. För att besvara studiens syfte används metoder i form av intervjuer, dokumentanalyser samt studie av relevant litteratur. Studien visar att en väl genomförd marknadsföringsprocess leder till ett starkare varumärke och att de kriterier som analyserats är centrala för att marknadsföringsarbetet ska bli framgångsrikt.

<p>Abstrakt</p><p>Tillväxt är något som borde vara av intresse för samtliga aktörer i ett land, då det till stor del är en ren välfärdsfråga. De flesta undersökningar för huruvida avkastningskurvan kan användas som indikator för tillväxten är gjorda för de stora industriella ekonomierna och inte för en liten öppen ekonomi som den svenska. Den svenska ekonomin borde påverkas betydligt mer utifrån än de större ekonomierna och syftet med uppsatsen är därför att undersöka om den svenska avkastningskurvan kan användas som indikator på den svenska ekonomiska aktiviteten i form av ekonomisk tillväxt.</p><p>Jag kommer därför i min undersökning använda två avkastningskurvor för att se vilken av dessa som på bästa sätt kan användas som indikator för den svenska ekonomin. Den första avkastningskurvan är baserad på skillnaden mellan statsobligationer om tio år och statskuldväxlar om tre månader och den andra är baserad på skillnaden mellan tioåriga statsobligationer och tvååriga statsobligationer.</p><p>Jag kommer att göra en ekonometrisk undersökning för vilken jag använt mig av tidsserier från det första kvartalet 1995 och fram till och med det fjärde kvartalet 2007, vilket sammanlagt ger data från 52 kvartal.</p><p>Undersökningen visar att avkastningskurvan baserad på skillnaden mellan tioåriga statsobligationer och tvååriga statsobligationer är den som fungerar bäst och har förmågan att indikera tillväxt för ungefär ett år framåt.</p>

<p>Företag lever i en föränderlig värld där faktorer såsom globalisering, tillväxthinder och förändrade konkurrensförhållanden är i ständig förändring. Dessa faktorer kan ses som en möjlighet eller som ett potentiellt hot, allt beroende av hur företaget kan hantera föränderligheten. Författarnas intention med studien har varit att utreda och diskutera hur entreprenöriella företag med en kraftig tillväxt, trots förändrade krav, lyckas överleva och bibehålla sin starka ställning på lång sikt. Dessa är grundtankarna vilka ledde fram till studiens problemformulering: Hur skapas långsiktig tillväxt i ett snabbt växande företag?</p><p>Studien är genomförd med en kvalitativ metod, vidare har författarna använt en deduktiv ansats. Författarna har genomfört individuella intervjuer med tre respondenter, dessa är VD på respektive företag och är dessutom entreprenörer. Valet av företag är strukturerat efter fasta kriterier, där utfallet föll på tre halländska gasellföretag. </p><p>Resultatet av studien visar att det inte finns någon enskild faktor som oberoende påverkar tillväxtföretags långsiktighet. Det som främst påverkar företagets långsiktiga arbete är istället den entreprenöriella processen vilken skapar ett fokus för företagets samtliga resurser att skapa långsiktigt mervärde. Detta uppnås i de studerade företagen genom att deras tjänster och produkter är så unika att företagen inte upplever konkurrenter som ett potentiellt hot i dagsläget. Slutligen bör det poängteras att de valda respondenterna visade sig ha positiva personliga egenskaper där ett bra självförtroende och ett genuint engagemang för organisationen var gemensamma faktorer.</p>

No description available.

<p>Investeringar i utlandet blir allt vanligare och många svenska fondförvaltare erbjuder sina kunder olika utländska fonder. Vid internationella investeringar tittar man ofta på den ekonomiska tillväxten i de olika länderna. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur stor påverkan den ekonomiska tillväxten har på aktieavkastningen. På grund av saknade observationer i data ger den empiriska undersökningen inga klara resultat, när jag korrigerar för detta får jag ett negativ samband men får då med ett litet stickprov. De tidigare studierna visar även på ett negativt samband. En positiv ekonomisk tillväxt är viktig när man ska investera i utlandet, men en hög tillväxt i jämförelse med andra länder behöver inte betyda en högre avkastning.</p>

<p>Vi har i uppsatsen undersökt hur sambandet mellan bistånd och tillväxt ser ut. För att underlätta arbetet delades åsikterna på området in i tre kategorier; de som menar att bistånd leder till tillväxt, de som anser att bistånd inte leder till tillväxt och de som vidhåller att vissa förutsättningar måste vara uppfyllda för att bistånd ska leda till tillväxt. Vi går igenom vad de olika synsätten grundar sig på och sedan den kritik som kan riktas mot de forskningsmetoder som har använts. Vi kommer fram till att för att bistånd ska kunna leda till tillväxt måste vissa förutsättningar vara uppfyllda men vilka dessa förutsättningar är står inte helt klart. Detta grundar sig i att samtliga synsätt uppmärksammar olika problem som kan förhindra eller försvåra skapandet av tillväxt men lägger olika stor vikt vid dessa problem.</p>

Företag lever i en föränderlig värld där faktorer såsom globalisering, tillväxthinder och förändrade konkurrensförhållanden är i ständig förändring. Dessa faktorer kan ses som en möjlighet eller som ett potentiellt hot, allt beroende av hur företaget kan hantera föränderligheten. Författarnas intention med studien har varit att utreda och diskutera hur entreprenöriella företag med en kraftig tillväxt, trots förändrade krav, lyckas överleva och bibehålla sin starka ställning på lång sikt. Dessa är grundtankarna vilka ledde fram till studiens problemformulering: Hur skapas långsiktig tillväxt i ett snabbt växande företag? Studien är genomförd med en kvalitativ metod, vidare har författarna använt en deduktiv ansats. Författarna har genomfört individuella intervjuer med tre respondenter, dessa är VD på respektive företag och är dessutom entreprenörer. Valet av företag är strukturerat efter fasta kriterier, där utfallet föll på tre halländska gasellföretag. Resultatet av studien visar att det inte finns någon enskild faktor som oberoende påverkar tillväxtföretags långsiktighet. Det som främst påverkar företagets långsiktiga arbete är istället den entreprenöriella processen vilken skapar ett fokus för företagets samtliga resurser att skapa långsiktigt mervärde. Detta uppnås i de studerade företagen genom att deras tjänster och produkter är så unika att företagen inte upplever konkurrenter som ett potentiellt hot i dagsläget. Slutligen bör det poängteras att de valda respondenterna visade sig ha positiva personliga egenskaper där ett bra självförtroende och ett genuint engagemang för organisationen var gemensamma faktorer.

Abstrakt Tillväxt är något som borde vara av intresse för samtliga aktörer i ett land, då det till stor del är en ren välfärdsfråga. De flesta undersökningar för huruvida avkastningskurvan kan användas som indikator för tillväxten är gjorda för de stora industriella ekonomierna och inte för en liten öppen ekonomi som den svenska. Den svenska ekonomin borde påverkas betydligt mer utifrån än de större ekonomierna och syftet med uppsatsen är därför att undersöka om den svenska avkastningskurvan kan användas som indikator på den svenska ekonomiska aktiviteten i form av ekonomisk tillväxt. Jag kommer därför i min undersökning använda två avkastningskurvor för att se vilken av dessa som på bästa sätt kan användas som indikator för den svenska ekonomin. Den första avkastningskurvan är baserad på skillnaden mellan statsobligationer om tio år och statskuldväxlar om tre månader och den andra är baserad på skillnaden mellan tioåriga statsobligationer och tvååriga statsobligationer. Jag kommer att göra en ekonometrisk undersökning för vilken jag använt mig av tidsserier från det första kvartalet 1995 och fram till och med det fjärde kvartalet 2007, vilket sammanlagt ger data från 52 kvartal. Undersökningen visar att avkastningskurvan baserad på skillnaden mellan tioåriga statsobligationer och tvååriga statsobligationer är den som fungerar bäst och har förmågan att indikera tillväxt för ungefär ett år framåt.

Investeringar i utlandet blir allt vanligare och många svenska fondförvaltare erbjuder sina kunder olika utländska fonder. Vid internationella investeringar tittar man ofta på den ekonomiska tillväxten i de olika länderna. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur stor påverkan den ekonomiska tillväxten har på aktieavkastningen. På grund av saknade observationer i data ger den empiriska undersökningen inga klara resultat, när jag korrigerar för detta får jag ett negativ samband men får då med ett litet stickprov. De tidigare studierna visar även på ett negativt samband. En positiv ekonomisk tillväxt är viktig när man ska investera i utlandet, men en hög tillväxt i jämförelse med andra länder behöver inte betyda en högre avkastning.

Vi har i uppsatsen undersökt hur sambandet mellan bistånd och tillväxt ser ut. För att underlätta arbetet delades åsikterna på området in i tre kategorier; de som menar att bistånd leder till tillväxt, de som anser att bistånd inte leder till tillväxt och de som vidhåller att vissa förutsättningar måste vara uppfyllda för att bistånd ska leda till tillväxt. Vi går igenom vad de olika synsätten grundar sig på och sedan den kritik som kan riktas mot de forskningsmetoder som har använts. Vi kommer fram till att för att bistånd ska kunna leda till tillväxt måste vissa förutsättningar vara uppfyllda men vilka dessa förutsättningar är står inte helt klart. Detta grundar sig i att samtliga synsätt uppmärksammar olika problem som kan förhindra eller försvåra skapandet av tillväxt men lägger olika stor vikt vid dessa problem.