<p>Turismen har på senare tid kommit att få en allt viktigare roll i Sverige och för många regioner har turismen utvecklats till en viktig näring eftersom den har bidragit till att skapa nya jobb. För de flesta företag är det svårt att skapa tillväxt enbart med hjälp av interna resurser och därför är det av stor vikt att samarbeta med andra företag. Samarbete har de senaste åren kommit att få en allt större betydelse för olika aktörer inom turistnäringen. I den här studien har vi valt ut en turistregion i södra Sverige där vi studerat hur olika lokala aktörer inom turistnäringen samverkar och hur samarbetet eventuellt kan utvecklas för att stimulera tillväxten i regionen. </p><p>I studien har vi valt en kvalitativ ansats där fem personliga intervjuer har genomförts med olika organisationer som är aktiva inom turistnäringen. En e-postintervju har även genomförts med en kommun i turistregionen. En strukturerad intervjumetod har använts i studien.</p><p>Studien visar att de lokala turistaktörerna samarbetar med en stor mängd olika typer av organisationer och institutioner och att samarbetet dessutom är branschöverskridande. Studien visar också att samarbetet i turistregionen i första hand organiseras av ett turistbolag genom deras nätverk och att det här nätverket är betydelsefullt för att samarbetet även ska kunna utvecklas i framtiden. Studien visar att det finns goda förutsättningar att stimulera tillväxten i regionen eftersom det i nuläget finns ett väl fungerande samarbete mellan olika aktörer i regionen genom i första hand turistbolaget. För att kunna stimulera tillväxten i regionen ytterligare krävs i första hand ett utvecklat samarbete med regionens kommuner vilka måste skapa förutsättningar för turismen att kunna växa.</p>

Turismen har på senare tid kommit att få en allt viktigare roll i Sverige och för många regioner har turismen utvecklats till en viktig näring eftersom den har bidragit till att skapa nya jobb. För de flesta företag är det svårt att skapa tillväxt enbart med hjälp av interna resurser och därför är det av stor vikt att samarbeta med andra företag. Samarbete har de senaste åren kommit att få en allt större betydelse för olika aktörer inom turistnäringen. I den här studien har vi valt ut en turistregion i södra Sverige där vi studerat hur olika lokala aktörer inom turistnäringen samverkar och hur samarbetet eventuellt kan utvecklas för att stimulera tillväxten i regionen. I studien har vi valt en kvalitativ ansats där fem personliga intervjuer har genomförts med olika organisationer som är aktiva inom turistnäringen. En e-postintervju har även genomförts med en kommun i turistregionen. En strukturerad intervjumetod har använts i studien. Studien visar att de lokala turistaktörerna samarbetar med en stor mängd olika typer av organisationer och institutioner och att samarbetet dessutom är branschöverskridande. Studien visar också att samarbetet i turistregionen i första hand organiseras av ett turistbolag genom deras nätverk och att det här nätverket är betydelsefullt för att samarbetet även ska kunna utvecklas i framtiden. Studien visar att det finns goda förutsättningar att stimulera tillväxten i regionen eftersom det i nuläget finns ett väl fungerande samarbete mellan olika aktörer i regionen genom i första hand turistbolaget. För att kunna stimulera tillväxten i regionen ytterligare krävs i första hand ett utvecklat samarbete med regionens kommuner vilka måste skapa förutsättningar för turismen att kunna växa.

Inledning: All inclusive är ett koncept som på senaste år blivit mycket populärt och många resebolag erbjuder idag resor med All inclusive. Men det finns också en del negativa aspekter till dessa resor och de handlar bland annat om påverkan på miljön, den lokala turistnäringen och hur villkoren är för de anställda på hotellen med All inclusive.Syfte: Syftet med studien är att undersöka All inclusive och dess påverkan på olika parter så som gästen, personalen, resebolagen och lokala näringsidkare. Frågeställningen som ställts är hur de olika aktörerna upplever All inclusive i förhållande till den lokala turistnäringen, ekonomi, arbetskraft och påverkan på miljön.Metod/material: I studien tillämpades en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer användes för att samla material till att besvara studiens syfte. Intervjuerna gjordes med sex stycken personer, varav två gäster som bodde på All inclusive, en vanlig gäst samt en reseledare, en lokal restaurangägare och en lokal guide. Intervjuerna tog plats i Turkiet och Egypten.Resultat: Resultaten visar att aktörerna upplever och påverkas olika av All inclusive. Det framkommer tydligt att konceptet har bidragande faktorer av både positiv och negativ karaktär. Det finns skillnader mellan All inclusives påverkan i de två länder där studien genomfördes men också likheter.Slutsats: Om det ska bli en förändring så att All inclusive inte får en negativ påverkan på den lokala turistnäringen, miljön och turismen så måste ansvar och medvetenhet införas bland alla parter i rese- och turistbranschen som kommer i kontakt med konceptet. Det måste även finnas en vilja bland aktörerna att agera på sätt som inte enbart gynnar dem själva. / C-uppsatser i Måltidskunskap

Turistnäringen växer vilket innebär en ökad miljöpåverkan och resursåtgång. Samtidigt är en välmående miljö en viktig faktor för många aktörer inom branschen. Många logiverksamheter vill dock visa att de tar sitt ansvar genom att aktivt försöka minska sin miljöpåverkan. Som hjälp för att visa upp detta engagemang finns idag en rad olika miljömärkningar. Syftet med denna studie är att ta reda på motiven bakom att små logiverksamheter i Sverige väljer att miljömärka sig respektive att inte göra det, samt att få en djupare förståelse för dessa motiv. Studien tar också upp vilka möjligheter till miljömärkning som finns och vad de innebär. Studien är baserad på kvalitativa forskningsintervjuer och litteraturstudier. Respondenterna i studien är 6 st små logiverksamheter. Ett bed &amp; breakfast, två hotell, ett vandrarhem och två pensionat. Tre av verksamheterna innehar miljömärkning. De tre andra har ingen miljömärkning, men två av dessa kommunicerar aktivt sitt miljöarbete. Miljömärkningar som fokuseras på i studien är Svanen, Green Key, EU-blomman och Naturens Bästa. Studien visar att en miljömärkning fungerar både som ett marknadsföringsverktyg och miljöledningssystem för logiverksamheter. Fördelar i marknadsföring, bättre koll på miljöarbetet, nya idéer och personligt engagemang har kommit fram i studien som motiv till att miljömärka. Motiv till att inte miljömärka är enligt studien tidsåtgång, stor kostnad och okunskap om möjligheterna till miljömärkning. Det har även framkommit att miljömärkningarna inte alltid är anpassade för mindre logiverksamheter. Respondenterna i studien anser att en miljömärkning har inneburit eller skulle innebära en liten eller obefintlig minskning av deras logiverksamheters miljöpåverkan. Ingen slutsats har dragits angående miljömärkningars effekt på logiverksamheters miljöpåverkan. / The tourism industry is growing which means an increased impact on the environment and an increased resource use. At the same time a healthy environment is of significant importance for many operators within the tourism industry. Many lodging operations want to put on display that they are responsible and that they are doing improvements to decrease their environmental impact. A number of ecolabels are available to help them do so. The purpose of this study is to learn the motives behind why small lodging operations in Sweden choose to put an ecolabel on their companies, or the motives behind why they choose not to. The study also includes research about what ecolabel opportunities small lodging operations in Sweden have and what they mean. The study is based on qualitative research interviews and literature studies. The respondents are six small lodging operations. One Bed &amp; Breakfast, two hotels, one hostel and two guesthouses. Three of the companies are ecolabelled, the other three are not. Ecolabels that are focused on in the study are Svanen (Nordic Ecolabel), Green Key, EU-blomman (EU Eco label) and Naturens Bästa (Nature's Best). The study shows that an ecolabel works as both a marketing tool and an environmental management system for lodging operations. The study also indicates that reasons to get an ecolabel are marketing gains, better track of the environmental work, new ideas and personal commitment. Motives behind not putting an ecolabel on the lodging operation have in the study shown to be the cost, expenditure of time and unawareness of the ecolabel opportunities. It has also been mentioned that the ecolabels are not always suitable for the smaller lodging operations. The respondents considers that an ecolabel has meant or would mean a small or no decrease of the environmental impact of their lodging operation. No conclusion has been reached regarding ecolabels effect on lodging operations' environmental impact.

Följande uppsats är en kvalitativ tvärsnittsstudie som undersöker hur den svenska turistnäringen har hanterat coronapandemin under år 2020. Den 11 mars 2020 kom COVID-19 att klassas som en pandemi. Coronapandemin har påverkat många branscher, varav en av de drabbade är turistnäringen. Även turistnäringen i Sverige är särskilt drabbad, varför Gotland som är en populär turistort är en lämplig plats att undersöka.Studien undersöker även hur turistnäringen hanterat det etiska dilemmat som samhällsansvar kontra en fungerande verksamhet inneburit. Att hålla en verksamhet öppen är förvisso nödvändigt för en god ekonomi, men medför även en risk om att sprida ett virus. Därför undersöker vi också hur de respondenter vi intervjuar ser på balansen att inte öka smittspridningen av COVID-19 och att fortgå med en fungerande verksamhet.Det teoretiska ramverket innehåller definitioner, teorier och modeller som beskriver krishantering, krishanteringsprocessen samt att företagens etiska ansvar diskuteras. Forskningsmetoden som används i denna uppsats är en tvärsnittsstudie som utgår ifrån semi-strukturerade intervjuer. De respondenter som intervjuas arbetar inom svensk turistnäring.Vid analysering av den empiriska datan finner vi att respondenterna vidtagit särskilda åtgärder för att hantera coronapandemin. En stark motivation att överleva och en förmåga att vara flexibel tycks vara goda kvaliteter vid en kris. Det finns dock många variabler som också påverkar vilken krishantering som passar varierande verksamheter. Olika verksamheter innehar också varierande förutsättningar som påverkar hur de agerat under planeringsskedet, våren 2020. Det etiska dilemmat hanterades genom varierande handlingar som resulterade i ekonomiska påfrestningar, men även minskad smittspridning. Vissa verksamheter stängde ned sin verksamhet, andra ändrade sitt koncept helt och övriga begränsade sin verksamhet. Det visade sig dock att det fanns ett visst intresse för verksamheterna själva att också vidta åtgärder för att minska smittspridningen. Konsumenter tycks uppskatta verksamheter som tar ställning och agerar för att åtgärda kriser. / The following is a qualitative study that examines how the Swedish tourism industry has handled the COVID-19 pandemic during the year 2020. The study also focuses on the ethical dilemma that the tourism industry has been faced with, considering taking their responsibility to not increase the spread of the virus and simultaneously keeping a functioning organization. Since the outbreak of COVID-19 many industries have been negatively affected. One of the largest industries that has been affected is the tourism industry. Gotland is one of Sweden's most popular tourism destinations and is therefore an interesting location to study.The theoretical framework includes definitions and theories about crisis management as well as the crisis management process. The research methodology contains semistructured interviews. All of the respondents that we are interviewing are working in different branches within the Swedish tourism industry. When analysing the empirical data, we find that the respondents had been taking special actions in order to tackle the COVID-19 pandemic. A strong ambition and the ability to be responsive seem to be qualities to desire when faced with a crisis. The ethical dilemma was managed through special actions that resulted in lost profits, however it also resulted in limiting the spread of the virus

Denna uppsats undersöker strukturer i Visir Uplandias "Uppsala domkyrkostad" för att synliggöra vilka förutsättningar för skapandet av en föreställningsvärld som den virtuella applikationen förser användaren med. Med föreställningsvärldar menas den värld av förståelse som en person besitter vid en given tidpunkt. Visir Uplandia har studerats i fyra steg utifrån Malcolm Colliers metod för bildanalys. I den första fasen studeras innehållet som en helhet med syfte att skapa en förståelse för materialets uppbyggnad. Under den andra fasen kategoriseras innehållet utifrån dess narrativa funktion, för att i den tredje och fjärde fasen skapa en tydlig helhetsstruktur utifrån applikationens funktion som Augmented History och virtuellt medium. Materialet i "Uppsala domkyrkostad" kategoriseras utifrån olika funktioner av bild- och bildtexter, för att sedan kopplas till den övergripande narrationen som antingen textluckor eller startpunkter i relation till användaren.  Yu-Lien Chang med flera har själva skapat en platsbunden AR-applikation som de sedan utvärderade utifrån användarens interaktion. De kom fram till att användare av AR-applikationer tenderar att fokusera mer på den virtuella världen och den virtuella upplevelsen än den fysiska plats som applikationen är bunden till. I relation till denna undersökning kan vi säga att Visir Uplandia, till skillnad från Changs AR-applikation, uppmuntrar användaren till att involvera den fysiska världen i skapandet av en föreställningsvärld som annars i huvudsak utgår från en virtuell miljö. Analysen av Visir Uplandia visade att applikationen redan i startmenyn hjälper användaren att skapa och kliva in i en föreställningsvärld genom att i korta drag förklara applikationens innehåll och funktion. Den virtuella miljön "Uppsala domkyrkostad" är vidare indelad i tre interaktiva fält: Orienteringsläget, Uppdrag och Loggbok. Dessa fält guidar användaren genom den virtuella miljön med informativa och styrande inslag som kopplar samman den fysiska och den virtuella världen. Det sker på ett sätt som dels stärker den narrativa strukturen och dels minskar risken för att textluckor ska uppstå. I slutändan är det upp till den enskilde användaren att nyttja de främjande inslag som Visir Uplandia erbjuder för att skapa innehållsrika föreställningsvärldar.