<p>I dagens samhälle är det mycket som inte är tillgängligt och användbart för alla. Målet är att det ska vara jämlikt att leva och ta del av omgivningen. Detta innebär att även personer med en funktionsnedsättning ska kunna ta sig in i en byggnad, helst genom huvudentrén. Förr i tiden tänkte man inte på tillgänglighet på samma sätt och byggnaderna blev därför inte tillgängliga för alla. Men idag finns det bestämmelser som måste följas och även kulturhistoriskt värdefulla byggnader måste tillgänglighetsanpassas. När dessa samtidigt ska bevaras uppstår det lätt konflikter. Det kan leda till att alla krav på tillgänglighet inte kan uppfyllas utan att byggnaden förvanskas.</p><p>Syftet med rapporten är att ta reda på om det går att komma fram till några generella slutsatser över hur tillgängligheten kan lösas effektivare vid entréer till kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Detta görs genom att titta på tidigare genomförda projekt och på så sätt undersöka om det finns några likheter vad gäller omständigheter på platsen och den slutliga lösningen. En stor del av arbetet går även ut på att inventera fyra byggnader i Gävle och se vad det finns för vanliga brister vad gäller tillgänglighet och användbarhet vid kulturhistoriska byggnader. Slutligen görs intervjuer med kunniga personer inom tillgänglighetsområdet och som själva är beroende av extra bra tillgänglighet.</p><p>Slutsatsen av arbetet är att det är svårt att säga något generellt om hur tillgängligheten kan förbättras. En orsak till detta är varsamhetskravet och förvanskningsförbudet som borde klargöras tydligare. Fler bra exempel på lösningar måste även spridas. De vanliga brister som finns i befintlig bebyggelse är oftast de mindre detaljerna. I återkommande fall är det brist på kontrastmarkeringar, belysning och ledstänger. Detta är något förvånande eftersom det är tämligen billiga åtgärder och som dessutom oftast kan utföras utan att förvanska byggnaden. Slutligen har en lathund sammanställts, med de mest grundläggande kraven som gäller vid utformningen av en tillgänglig och användbar entré. Det är meningen att modellen kan användas som grund för projektörer så att inga detaljer glöms bort och ett effektivare arbete kan utföras för att nå en jämnare nivå på tillgängligheten.</p> / <p>In the society today there are many areas in our surroundings that are not accessible and applicable to everyone, even though the goal is that they should be. This includes people with some sort of functional disability. This means that also people with a functional disability should be able to enter a building through the main entrance. In the earlier days when buildings were constructed, people didn’t think about the accessibility for handicapped persons, which resulted in that many buildings became inaccessible to them. Today there’s rules that states that all buildings shall be adapted so that they become accessible to functional disabled people, this also includes older buildings whit a culture-historical value. At the same time, these culture-historical buildings should be preserved. These two requirements can sometimes cause a conflict. That can result with that all requirements on access cannot be met, without distorting the building.</p><p>The aim of this report is to conclude if some general guidelines can be established about how to solve conflict between preservation and accessibility. This is accomplished by observations of earlier solutions of the problem, and to find out if there are any similarities in the surrounding and selections of solution. A big part of the work also lies in the investigation of four buildings in Gävle, to find if there are some lacks of the accessibility. Finally interviews are performed with people who are the field of expertise, and who themselves are in the need of good accessibility.</p><p>The conclusion of the work is that it’s hard to say something generally about how to make the accessibility better. A reason is that the careful requirement and distortion prohibition needs to be clarified clearer. More good examples also have to be disseminated. What buildings generally miss is smaller details. In repeated cases, it’s shortage of contrast markings, lightning and handrails. This is surprising because it’s rather cheap measures and that moreover can be carried out without corrupting the buildings. Finally a guideline has been produced, containing the most fundamental requirements that are current when creating an accessible and applicable entrance. This model can help people that work whit accessibility, to faster come up with an acceptable solution. It also makes it less likely that some details are overlooked and the accessibility will be better.</p>

I dagens samhälle är det mycket som inte är tillgängligt och användbart för alla. Målet är att det ska vara jämlikt att leva och ta del av omgivningen. Detta innebär att även personer med en funktionsnedsättning ska kunna ta sig in i en byggnad, helst genom huvudentrén. Förr i tiden tänkte man inte på tillgänglighet på samma sätt och byggnaderna blev därför inte tillgängliga för alla. Men idag finns det bestämmelser som måste följas och även kulturhistoriskt värdefulla byggnader måste tillgänglighetsanpassas. När dessa samtidigt ska bevaras uppstår det lätt konflikter. Det kan leda till att alla krav på tillgänglighet inte kan uppfyllas utan att byggnaden förvanskas. Syftet med rapporten är att ta reda på om det går att komma fram till några generella slutsatser över hur tillgängligheten kan lösas effektivare vid entréer till kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Detta görs genom att titta på tidigare genomförda projekt och på så sätt undersöka om det finns några likheter vad gäller omständigheter på platsen och den slutliga lösningen. En stor del av arbetet går även ut på att inventera fyra byggnader i Gävle och se vad det finns för vanliga brister vad gäller tillgänglighet och användbarhet vid kulturhistoriska byggnader. Slutligen görs intervjuer med kunniga personer inom tillgänglighetsområdet och som själva är beroende av extra bra tillgänglighet. Slutsatsen av arbetet är att det är svårt att säga något generellt om hur tillgängligheten kan förbättras. En orsak till detta är varsamhetskravet och förvanskningsförbudet som borde klargöras tydligare. Fler bra exempel på lösningar måste även spridas. De vanliga brister som finns i befintlig bebyggelse är oftast de mindre detaljerna. I återkommande fall är det brist på kontrastmarkeringar, belysning och ledstänger. Detta är något förvånande eftersom det är tämligen billiga åtgärder och som dessutom oftast kan utföras utan att förvanska byggnaden. Slutligen har en lathund sammanställts, med de mest grundläggande kraven som gäller vid utformningen av en tillgänglig och användbar entré. Det är meningen att modellen kan användas som grund för projektörer så att inga detaljer glöms bort och ett effektivare arbete kan utföras för att nå en jämnare nivå på tillgängligheten. / In the society today there are many areas in our surroundings that are not accessible and applicable to everyone, even though the goal is that they should be. This includes people with some sort of functional disability. This means that also people with a functional disability should be able to enter a building through the main entrance. In the earlier days when buildings were constructed, people didn’t think about the accessibility for handicapped persons, which resulted in that many buildings became inaccessible to them. Today there’s rules that states that all buildings shall be adapted so that they become accessible to functional disabled people, this also includes older buildings whit a culture-historical value. At the same time, these culture-historical buildings should be preserved. These two requirements can sometimes cause a conflict. That can result with that all requirements on access cannot be met, without distorting the building. The aim of this report is to conclude if some general guidelines can be established about how to solve conflict between preservation and accessibility. This is accomplished by observations of earlier solutions of the problem, and to find out if there are any similarities in the surrounding and selections of solution. A big part of the work also lies in the investigation of four buildings in Gävle, to find if there are some lacks of the accessibility. Finally interviews are performed with people who are the field of expertise, and who themselves are in the need of good accessibility. The conclusion of the work is that it’s hard to say something generally about how to make the accessibility better. A reason is that the careful requirement and distortion prohibition needs to be clarified clearer. More good examples also have to be disseminated. What buildings generally miss is smaller details. In repeated cases, it’s shortage of contrast markings, lightning and handrails. This is surprising because it’s rather cheap measures and that moreover can be carried out without corrupting the buildings. Finally a guideline has been produced, containing the most fundamental requirements that are current when creating an accessible and applicable entrance. This model can help people that work whit accessibility, to faster come up with an acceptable solution. It also makes it less likely that some details are overlooked and the accessibility will be better.

Detta examensarbete syftar till att utreda inneklimat- och energisituationen i Lekaryd kyrka. För att göra detta har klimatmätning genomförts, samt simuleringar med datorsimuleringsprogrammet IDA – Klimat och energi. Kyrkan har höga energikostnader och för att få kännedom om energiförlusternas storlek och fördelning, har en kartläggning av kyrkans energiflöden genomförts i syfte att fastställa dess energibalans. Målet är att resultaten från klimatmätningen och datorsimuleringarna ska kunna användas som underlag vid utarbetande av åtgärdsförslag för en lönsammare och ur bevarandesynpunkt skonsammare drift av Lekaryd kyrka. Kyrkan värms intermittent vilket är skonsammare för kyrkan då långvariga variationer i den relativa fuktigheten undviks. Analysen av inneklimatet i kyrkan visar att den relativa fuktigheten ligger inom ett intervall där risk för uttorkningsskador och mögeltillväxt inte bör vara överhängande. De datorsimuleringar som har genomförts, innefattar simulering av kyrkans inomhusklimat och kyrkans energibalans. Vid datorsimulering av en tung stenkyrka är det viktigt att programmet tar hänsyn till väggarnas värmetekniska egenskaper för att ett bra resultat ska erhållas. Byggnadens värmelagrande förmåga tar programmet hänsyn till, men komplikationer uppstår när noggranna värden i relativa fuktigheten önskas. Resultatet från energisimuleringen pekar på att kyrkan dras med stora energiförluster i form av transmission genom byggnadsskalet, samtidigt som det visat sig att det passiva värmetillskottet från sol och intern transmission har en betydande inverkan på kyrkans aktiva uppvärmning.

<p>Detta examensarbete syftar till att utreda inneklimat- och energisituationen i Lekaryd kyrka. För att göra detta har klimatmätning genomförts, samt simuleringar med datorsimuleringsprogrammet IDA – Klimat och energi. Kyrkan har höga energikostnader och för att få kännedom om energiförlusternas storlek och fördelning, har en kartläggning av kyrkans energiflöden genomförts i syfte att fastställa dess energibalans. Målet är att resultaten från klimatmätningen och datorsimuleringarna ska kunna användas som underlag vid utarbetande av åtgärdsförslag för en lönsammare och ur bevarandesynpunkt skonsammare drift av Lekaryd kyrka. Kyrkan värms intermittent vilket är skonsammare för kyrkan då långvariga variationer i den relativa fuktigheten undviks. Analysen av inneklimatet i kyrkan visar att den relativa fuktigheten ligger inom ett intervall där risk för uttorkningsskador och mögeltillväxt inte bör vara överhängande. De datorsimuleringar som har genomförts, innefattar simulering av kyrkans inomhusklimat och kyrkans energibalans. Vid datorsimulering av en tung stenkyrka är det viktigt att programmet tar hänsyn till väggarnas värmetekniska egenskaper för att ett bra resultat ska erhållas. Byggnadens värmelagrande förmåga tar programmet hänsyn till, men komplikationer uppstår när noggranna värden i relativa fuktigheten önskas. Resultatet från energisimuleringen pekar på att kyrkan dras med stora energiförluster i form av transmission genom byggnadsskalet, samtidigt som det visat sig att det passiva värmetillskottet från sol och intern transmission har en betydande inverkan på kyrkans aktiva uppvärmning.</p>

Reducing energy use in buildings requires extensive action regarding energy effectivization in both modern and old buildings.The old mansion in Forsmark was established 250 years ago and is a building in need of energy effectivization in order to reduce its energy consumption, hence ensuring it’s continued use. In applying said measures special attention must be given to the mansions care requirements. These requirements are governed by the mansions heritage regulations which were established by the National Heritage Board in Uppsala 1975 in collaboration with the former owner Count Ludvig af Ugglas. The requirements clearly state which parts of the building that are to remain unchanged. This study presents how identification and and measurement of the mansion were conducted in order to validate an energy simulation model of the building, how to apply these measures as well as to see if they are economically feasible. It is of importance in this study to map the mansion in order to determine if possible measures can be adapted in order to accommodate its heritage regulations. Difficulties in validating the nominal energy simulation models with measured data have resulted in the conclusion that the mapping has too many uncertain parameters which themselves have an effect on the mansions energy use. The nominal model, based on measured data and U-values assumed for each part of the mansion, gives a value that is double the measured effect acquired from the buildings heating system. The measured effect acquired from the manors heating system was significantly lower than what is to be expected in such an old building. Consequently a sensitivity analysis of the building’s U-values regarding its exterior walls and foundation was conducted. The results of the sensitivity analysis indicated that uncertainty first and foremost in wall material and construction effect the energy use of the mansion, but also that additional parameters were probable to have an impact on the mansion’s energy use. The conclusion of this study is that the old mansion at Forsmark has a relatively low energy use regarding its size, age and that it is possible to take action in order to reduce its energy use. The first of which is to adjust the heating system as it has been discovered that it is incorrectly dimensioned. / För att sänka energianvändningen av byggnader krävs omfattande åtgärder för energieffektivisering av både nya och äldre byggnader. Gamla herrgården på Forsmarks bruk är uppförd för cirka 250 år sedan och är en aktuell byggnad i att undersöka tillämpbara energieffektiviseringsåtgärder. Detta för minskning av energianvändning samt fortsatt användning av herrgården. Vid tillämpning av energieffektiviseringsåtgärder krävs anpassning efter herrgårdens varsamhetskrav. Kraven styrs av dess byggnadsminnesförklaring, upprättad av riksantikvarie i Uppsala 1975 i samarbete med dåvarande ägare Greve Ludvig af Ugglas, i vilken det framgår vilka delar som inte får förvanskas. I denna fältstudie presenteras genomförande av kartläggning och uppmätning av herrgården för att validera en energisimuleringsmodell av byggnaden. Även tillämpning av åtgärder för att se om de är ekonomiskt försvarbara att utföra. Primär betydelse i denna studie är genomförandet av att kartlägga herrgården för redogörelse av eventuella åtgärder som kan anpassas med hänsyn till dess byggnadsminnesförklaring. Svårigheter att validera nominell energisimuleringsmodell med uppmätt data har resulterat i slutsatsen att kartläggningen har alltför många osäkra parametrar som har inverkan på resultatet av herrgårdens energianvändning. Den nominella modellen, baserad på uppmätt data och U-värden som antas gälla för respektive byggnadsdel, avger ett dubblerat värde jämfört med uppmätt effekt från byggnadens värmesystem. En herrgård av denna storlek och ålder borde ha en åtskillig högre energianvändning än som mätts upp. Därför utfördes en känslighetsanalys av byggnadens Uvärde på ytterväggar och grund. Resultatet av känslighetsanalysen indikerade att en osäkerhet i främst ytterväggarnas material och uppbyggnad påverkar energianvändningen av herrgården, men ytterligare parametrar torde ha en inverkan på herrgårdens energianvändning. Slutsatsen av detta arbete är att herrgården har relativ liten energianvändning i förhållande till dess storlek, ålder och att det är möjligt att vidta åtgärder för att sänka dess energianvändning. Prioriterad åtgärd är injustering av värmesystemet då det inte utförts vid installation av systemet.

<p>Det finns olika system för att hantera och delge information till fastighetsägare och förvaltare. Dessa system är idag oftast pappersbaserade, oftast en pärm med information. Med den digitala tekniken kan man idag göra dessa handlingar mer attraktiva och lättillgängliga. </p><p>Denna rapport, som är resultatet av mitt examensarbete, belyser vad ett vårdprogram är, hur det upprättas och vad det bör innehålla. Dessutom påvisas i rapporten hur man kan använda moderna IT-verktyg för att förenkla framställningen och redovisningen av vårdprogram. </p><p>Den metod som använts i arbetet är inläsning av material och samtal med en arkitekt. Dessutom har jag utfört ett antal intervjuer med personer som arbetar med vårdprogram. </p><p>Dessa intervjuer visar att de som förvaltar byggnader utan större kulturhistoriskt värde ofta använder IT-teknik i sitt arbete, medan de som förvaltar byggnader med dokumenterat kulturhistoriskt värde knappt använder IT över huvud taget. Flera av de jag intervjuat har svårt att se några fördelar alls med det traditionella systemet. </p><p>En förutsättning för att införa den nya tekniken är att personalen får utbildning och att investeringar görs i program och hårdvara. Viktigt att tänka på är även att risken att förlora information kan vara större, t.ex. genom en diskkrasch, än med det traditionella systemet. Därför är det viktigt att man noga tänker igenom hur införandet ska genomföras.</p>

Examensarbetet har genomförts på uppdrag av Länsstyrelsen i Blekinge och Ronneby Kommun och syftar på att utreda om tidigare tilläggsisolering med karbamidskumplast och polystyrencellplastkulor, på tre stycken byggnadsminnesförklarade byggnader på Ronneby Brunn i Blekinge, har medfört eventuella fuktskador. Undersökningarna av byggnaderna har utförts med ett antal valda undersökningsmetoder som var, okulär besiktning, termografering, klimatmätning, materialtest, fuktkvotsmätning elektrisk, fuktkvotsmätning med metoden vägning-torkning-vägning, samt simulerade fuktdiffusionsberäkningar. Efter att ha sammanvägt de olika undersökningsmetodernas resultat för respektive byggnad antas det att isoleringen inte utgör något hot för väggkonstruktionerna så länge de har en hög ånggenomsläpplighet och har tätt ytskikt på utsidan. Den förhöjda relativa fuktigheten som har noterats vid beräkningar av väggkonstruktionerna antas torka ut snabbt då konstruktionen har lågt ånggenomgångsmotstånd. De skador som upptäckts vid undersökningarna beror inte på byggnadernas isolering. Ett materialtest på karbamidskumplasten visar att fuktupptagningsförmågan är högre för material ifrån byggnaderna än från ett nyare material. Det innebär att om byggnaderna utsätts för inträngande vatten kan detta sugas upp kapillärt. Därför är det av vikt att den yttre tätningen som endast består av träpanel och färg har ett tätt skikt. Polystyrencellplasten antas däremot inte ha någon större kapillaritet alls. Då konstruktionerna har ett mycket begränsat värmemotstånd och vetskapen om att ogenomtänkta åtgärder kan skapa problem, bör det företas en kartläggning av byggnadernas möjlighet till att bli mer fuktsäkra och inte minst mer energieffektiva.

Det finns olika system för att hantera och delge information till fastighetsägare och förvaltare. Dessa system är idag oftast pappersbaserade, oftast en pärm med information. Med den digitala tekniken kan man idag göra dessa handlingar mer attraktiva och lättillgängliga. Denna rapport, som är resultatet av mitt examensarbete, belyser vad ett vårdprogram är, hur det upprättas och vad det bör innehålla. Dessutom påvisas i rapporten hur man kan använda moderna IT-verktyg för att förenkla framställningen och redovisningen av vårdprogram. Den metod som använts i arbetet är inläsning av material och samtal med en arkitekt. Dessutom har jag utfört ett antal intervjuer med personer som arbetar med vårdprogram. Dessa intervjuer visar att de som förvaltar byggnader utan större kulturhistoriskt värde ofta använder IT-teknik i sitt arbete, medan de som förvaltar byggnader med dokumenterat kulturhistoriskt värde knappt använder IT över huvud taget. Flera av de jag intervjuat har svårt att se några fördelar alls med det traditionella systemet. En förutsättning för att införa den nya tekniken är att personalen får utbildning och att investeringar görs i program och hårdvara. Viktigt att tänka på är även att risken att förlora information kan vara större, t.ex. genom en diskkrasch, än med det traditionella systemet. Därför är det viktigt att man noga tänker igenom hur införandet ska genomföras.

The responsibility to identify, protect, look after and develop cultural and historical values in our surroundings - urban as well as rural - falls on the local authorities. This essay focus on local preserve programs for cultural landscapes in Sweden’s municipalities. Programs for preserving cultural landscapes are important tools in the aim to reach a sustainable development of these values. The object of the essay is to delineate how the municipalities handle cultural landscapes in terms of how cultural and historical values is identified, how the landscape is divided and assessed and how different aspects of intangible and tangible values are taken into consideration. The author has adopted an approach inspired by the academic ethnology where the individual and her identity are focused. In the initial study of relevant literature the essay refers to the ethnologic anthology “Moderna landskap” (Modern Landscapes), which discuss the individual and her mutual connection to the surrounding landscape where she lives. An archeological approach on the same subject is also referred to, as well as the pioneering work “Kulturvårdsprogram för Grangärdsbygden” (Cultural preserve program for Grangärdesbygden) and the Burra Charter. Based on the studied literature as a theoretical frame of reference, local cultural preserve programs for cultural landscapes from four Swedish municipalities are analyzed: Nacka, Vallentuna, Lund and Södertälje. The guiding principles for the outline of the programs were developed in the end of the 1970’s by the Swedish National Heritage Board and The National Board of Housing, Building and Planning. The aim was to make historical and cultural values a part of the physical planning of society, as4well as to contribute to a preservative attitude towards these values by the public at large. The analysis of the programs made in plain that all four municipalities have deviated from the ambitions of the National Heritage Board. The programs were supposed to consist partly of a fixed part with a historical analyze of the cultural landscape in the municipality in general as well as selected landscapes, and partly of a plan of action open for revise. Accordingly the preservation programs of cultural landscapes were meant to be an active program but have now turned into a passive document, consisting solely of selected and valued landscapes. And it does not address to the public but act only as an instrument of physical planning. Without plan of action and connection to the public, the municipalities fail to secure a long-term preservation of the landscapes as well as missthe chance to let the programs be a part of the development of the concerned areas. But the programs could work as a solid base in the engagement and responsibility of the public in this matter, concerning historical and cultural values in our cultivated and built environment. The individual is unfortunately missing as a collaborator in the preservation process. The outline of the four analyzed programs varies. The two programs of Nacka and Vallentuna represent opposite poles. Nacka has produced a traditional preservation program with landscapes delimited selected into narrow areas of high values. The concerned landscapes correspond to a character that is similar to that of cultural reserves. This leads to the risk of future fragmentize of the landscape as a whole, due to the fact that only a small part of the cultural landscape of the municipality is included in the local authorities’ ambition to preserve. The rest is “unexplored regions”. Vallentuna on the other hand has produced a program that characterizes the landscape at whole, at the expense of details such as close descriptions of physical structures. The tangible presuppose the intangible. A cultural landscape is an intangible fact as well as a tangible, and because of this, the intangible dimension must be regard to in the same way as we today assess tangible values. Public engagement in the preservation process and the consideration of intangible values becomes one and the same aim, because the engagement of the individual can be a method to identify intangible valuesin the cultural landscape. It is also an opportunity to handle the rich information of the landscape, a landscape that work as a vast and complex phenomenon. The responsibility to secure cultural and historical values5in our environment is then no longer a question only for the local authorities; it is a question for one and all.

<p>Examensarbetet har genomförts på uppdrag av Länsstyrelsen i Blekinge och Ronneby Kommun och syftar på att utreda om tidigare tilläggsisolering med karbamidskumplast och polystyrencellplastkulor, på tre stycken byggnadsminnesförklarade byggnader på Ronneby Brunn i Blekinge, har medfört eventuella fuktskador. Undersökningarna av byggnaderna har utförts med ett antal valda undersökningsmetoder som var, okulär besiktning, termografering, klimatmätning, materialtest, fuktkvotsmätning elektrisk, fuktkvotsmätning med metoden vägning-torkning-vägning, samt simulerade fuktdiffusionsberäkningar. Efter att ha sammanvägt de olika undersökningsmetodernas resultat för respektive byggnad antas det att isoleringen inte utgör något hot för väggkonstruktionerna så länge de har en hög ånggenomsläpplighet och har tätt ytskikt på utsidan. Den förhöjda relativa fuktigheten som har noterats vid beräkningar av väggkonstruktionerna antas torka ut snabbt då konstruktionen har lågt ånggenomgångsmotstånd. De skador som upptäckts vid undersökningarna beror inte på byggnadernas isolering. Ett materialtest på karbamidskumplasten visar att fuktupptagningsförmågan är högre för material ifrån byggnaderna än från ett nyare material. Det innebär att om byggnaderna utsätts för inträngande vatten kan detta sugas upp kapillärt. Därför är det av vikt att den yttre tätningen som endast består av träpanel och färg har ett tätt skikt. Polystyrencellplasten antas däremot inte ha någon större kapillaritet alls. Då konstruktionerna har ett mycket begränsat värmemotstånd och vetskapen om att ogenomtänkta åtgärder kan skapa problem, bör det företas en kartläggning av byggnadernas möjlighet till att bli mer fuktsäkra och inte minst mer energieffektiva.</p>