Denna empiriska studie syftar att analysera hur medborgarna upplever sitt deltagande och inflytande i jämförelse med hur arbetet för medborgerligt deltagande och inflytande ser ut i en detaljplaneprocess. Analysen utgår från de sista stegen inom beslutsfattande och förverkligande av planprocessen där medborgerlig dialog är närvarande, det vill säga samråd, utställning och överklagande. Dessutom hur medborgarna integreras i planeringen, vilka rättigheter och skyldigheter medborgarna och kommunen har gentemot varandra och vad aktörernas olika maktpositioner har för betydelse för deltagandet och inflytandet. Det empiriska materialet grundas på intervjuer av planchefen i Ekerö kommun och hyresgästförening som berörs av planområdet. Studien visar på att det finns vissa tveksamheter hos medborgarna beträffande deras skyldigheter och rättigheter gentemot kommunen och hur skyldigheter och rättigheter ser ut enligt lag. Kommunens planeringsprocess följer vad som anges i PBL, vilket går i linje med den rationella planeringens ståndpunkter. Trots detta finns ett visst missnöje hos medborgarna angående deras inflytelseförmåga i planeringen. En möjlig lösning till detta är att verka för ett ökat medborgerligt deltagande i form av exempelvis kommunikativ planering. Emellertid skulle detta eventuellt kunna innebära en ytterligare fördröjning av den rådande överklagandeprocessen som redan i dagens form enligt regeringen är alltför utdragen.

En intensiv förändringsprocess har kunnat identifieras runt om i Sveriges kommuner där en rad reformer genomförts i syfte att skapa forum för ökat medborgerligt deltagande. Syftet är att på så vis stärka demokratin på lokal nivå. I Halmstads kommun arbetar man med medborgerligt deltagande i flera projekt, Framtid Oskarström är ett av dem. Det finns dock en spänning i debatten kring om den lokala demokratin stärks genom att arbeta med medborgerligt deltagande. Omfattande kritik har riktats mot det deltagardemokratiska idealet, ändå arbetar Sveriges kommuner intensivt med att öka det medborgerliga deltagandet i politiska projekt och processer mellan de allmänna valen. Denna uppsats har två stycken syften. För det första har nivån av medborgerligt deltagande i projektet Framtid Oskarström studerats och för det andra har utsagor om kritik mot det deltagardemokratiska idealet undersökts. Fem stycken intervjuer har genomförts och resultatet visar att nivån av medborgerligt deltagande i Framtid Oskarström är medverkande dialog och respondenternas utsagor om kritiken som riktats mot det deltagardemokratiska idealet visar att det finns kritik som respondenterna håller med om, och som de inte håller med om.

The responsibility to identify, protect, look after and develop cultural and historical values in our surroundings - urban as well as rural - falls on the local authorities. This essay focus on local preserve programs for cultural landscapes in Sweden’s municipalities. Programs for preserving cultural landscapes are important tools in the aim to reach a sustainable development of these values. The object of the essay is to delineate how the municipalities handle cultural landscapes in terms of how cultural and historical values is identified, how the landscape is divided and assessed and how different aspects of intangible and tangible values are taken into consideration. The author has adopted an approach inspired by the academic ethnology where the individual and her identity are focused. In the initial study of relevant literature the essay refers to the ethnologic anthology “Moderna landskap” (Modern Landscapes), which discuss the individual and her mutual connection to the surrounding landscape where she lives. An archeological approach on the same subject is also referred to, as well as the pioneering work “Kulturvårdsprogram för Grangärdsbygden” (Cultural preserve program for Grangärdesbygden) and the Burra Charter. Based on the studied literature as a theoretical frame of reference, local cultural preserve programs for cultural landscapes from four Swedish municipalities are analyzed: Nacka, Vallentuna, Lund and Södertälje. The guiding principles for the outline of the programs were developed in the end of the 1970’s by the Swedish National Heritage Board and The National Board of Housing, Building and Planning. The aim was to make historical and cultural values a part of the physical planning of society, as4well as to contribute to a preservative attitude towards these values by the public at large. The analysis of the programs made in plain that all four municipalities have deviated from the ambitions of the National Heritage Board. The programs were supposed to consist partly of a fixed part with a historical analyze of the cultural landscape in the municipality in general as well as selected landscapes, and partly of a plan of action open for revise. Accordingly the preservation programs of cultural landscapes were meant to be an active program but have now turned into a passive document, consisting solely of selected and valued landscapes. And it does not address to the public but act only as an instrument of physical planning. Without plan of action and connection to the public, the municipalities fail to secure a long-term preservation of the landscapes as well as missthe chance to let the programs be a part of the development of the concerned areas. But the programs could work as a solid base in the engagement and responsibility of the public in this matter, concerning historical and cultural values in our cultivated and built environment. The individual is unfortunately missing as a collaborator in the preservation process. The outline of the four analyzed programs varies. The two programs of Nacka and Vallentuna represent opposite poles. Nacka has produced a traditional preservation program with landscapes delimited selected into narrow areas of high values. The concerned landscapes correspond to a character that is similar to that of cultural reserves. This leads to the risk of future fragmentize of the landscape as a whole, due to the fact that only a small part of the cultural landscape of the municipality is included in the local authorities’ ambition to preserve. The rest is “unexplored regions”. Vallentuna on the other hand has produced a program that characterizes the landscape at whole, at the expense of details such as close descriptions of physical structures. The tangible presuppose the intangible. A cultural landscape is an intangible fact as well as a tangible, and because of this, the intangible dimension must be regard to in the same way as we today assess tangible values. Public engagement in the preservation process and the consideration of intangible values becomes one and the same aim, because the engagement of the individual can be a method to identify intangible valuesin the cultural landscape. It is also an opportunity to handle the rich information of the landscape, a landscape that work as a vast and complex phenomenon. The responsibility to secure cultural and historical values5in our environment is then no longer a question only for the local authorities; it is a question for one and all.

<p>Att vissa grupper deltar på samhällets olika arenor i lägre utsträckning än andra, är tämligen klarlagt. Detta kan betraktas som ett demokratiproblem. Mitt sätt att angripa problemet är att studera dem som trots allt deltar från dessa så kallade marginaliserade grupper. Tanken är att härigenom finna ledtrådar till hur medborgerligt deltagande kan uppstå och vilka effekter det i så fall får. Huvudsakligt studieobjekt för uppsatsen är ett ombyggnadsprojekt (Ringdansen) i Norrköpingsförorten Navestad. Det deltagardemokratiska teoriperspektivet, som betonar att samhället ska fyllas av medborgerligt inflytande och deltagande, utgör en viktig referenspunkt i utformning och analys av uppsatsens data. En vilja att delta måste, för vem det än gäller, finnas vid ett frivilligt engagemang. Denna vilja uppstår lättare under vissa förutsättningar. För grupper som deltar i relativt låg grad bör särskild hänsyn tas för att skapa en gynnsam miljö. De i min studie uppdagade förutsättningarna av vikt är att deltagandet: (1) upplevs beröra frågor med direkt betydelse (ofta vardagsnära), (2) har sitt ursprung i en mänsklig kontaktyta, (3) kan utövas i närheten av hemmet, (4) sker i kollektiv form, (5) inte är allt för komplicerat. Initiativtagarna, i det här fallet ett bostadsbolag, har således en viktig möjliggöranderoll, där även förtroende spelar in. Deltagarna i Ringdansprojektet, framför allt de resursbegränsade, har förbättrat följande medborgerliga resurser: självtilltro, tolerans/kritisk rationalism, samhällsintresse/delaktighet och gemenskap. Detta i något av en positiv kedjereaktion. Det visar sig att individuella förutsättningar, arbetsformer och nivån på deltagandearenan har inverkan på vilka effekter som infinner sig. En rad frågetecken kvarstår, bl.a. gällande beständigheten i effekterna, men som helhet anser jag att de positiva resultaten berättigar ökade satsningar på möjliggörande av medborgerligt deltagande bland marginaliserade grupper.</p>

This study aims to investigate how social study teachers within SiS perceive their students' vision of the future, their view of civic participation, and how the teachers work to promote a positive view among their students. The study is based on teachers' perspective on teaching in SiS-schools, both in youth homes and closed youth care. The material is based on seven currently working social study teachers, from seven different schools. The method used to make the teachers' perspectives visible has been implemented through a qualitative method with semi- structured interviews. The work has been analyzed using three theoretical frameworks, which are Anthony Gidden's theory of identity in modernity, Martin Buber's I and Thou philosophy, and John Dewey's reasoning about pragmatism. The first part of the study presents teachers ́ perceptions of students ‘vision of the future as well as their view of civic participation. The second part of the study presents teachers' perspectives and methods, in which they emphasize their pedagogical approaches and teaching methods. The results show that a large proportion of the students ́ have inadequate self-confidence, often due to the previous school failures that many have experienced. The inadequate self-confidence was a reason to the students' poor vision of the future. Furthermore, the teachers were also able to show that there was a lack of trust among the students for adults and society, which affected the students' willingness to participate in society. Based on the teachers ‘descriptions of the students, the teachers base their work on the ideas that exist among the students. The study shows that the teachers' relationship- building efforts will be decisive for how the students experience the teachers and society's adults in general. They function as an extension of the society in which they previously had no confidence, which contributes to a positive view of being part of the participating aspects. Based on the study, it can be stated that the teachers primarily work to promote the view of the student himself, to be able to promote the view of society. Therefore, teachers work a lot to let the students succeed, by using the students' experiences and valuing them.

Tidigare forskning har kategoriserat en majoritet av svenska politiker som valdemokrater och en minoritet som deltagardemokrater. Men forskningsläget är oklart kring vad detta innebär när det kommer till deras syn på medborgerligt deltagande i politiken. Syftet med studien är att utifrån de teoretiska perspektiven valdemokrati och deltagardemokrati undersöka hur kommunfullmäktigeledamöter ställer sig till medborgerligt deltagande i den kommunala politiken. Genom en kvantitativ enkätundersökning har ett sammanvägt jämförelsetal tagits fram som både nyanserar bilden av hur trogna ledamöterna är de teoretiska perspektiven och tillåter jämförelse mellan olika grupper. Ledamöter i 80 slumpmässigt utvalda kommuner bjöds in att delta i undersökningen och resultatet pekar på att majoriteten enbart har svaga tendenser åt de olika teoretiska ytterligheterna. Fyra hypoteser testades i studien för att se om det förekommer ett samband mellan ledamöternas könsidentitet, position i kommunen, politiska erfarenhet samt befolkningsmängd i kommunen och synen på medborgerligt deltagande. Statistiskt säkerställda samband kunde påvisas mellan synen på medborgerligt deltagande och ledamöternas könsidentitet samt position i kommunfullmäktige (styrande eller opposition). Samband kunde delvis påvisas mellan ledamöternas politiska erfarenhet och syn på medborgerligt deltagande, men inget samband kunde påvisas mellan befolkningsmängden i kommunen och ledamöternas syn på medborgerligt deltagande. Studiens slutsats är att en majoritet av ledamöterna stödjer vissa deltagardemokratiska inslag i demokratin och att position i kommunfullmäktige är den faktor som samvarierar mest med synen på medborgerligt deltagande, där oppositionen är mer positiva. Kvinnliga ledamöter framstår som något mer positiva till medborgerligt deltagande än manliga. Det förekommer också stora variationer beroende på ledamöternas partitillhörighet. Studien pekar på behovet av fortsatt forskning kring politikers syn på medborgerligt deltagande.

Att vissa grupper deltar på samhällets olika arenor i lägre utsträckning än andra, är tämligen klarlagt. Detta kan betraktas som ett demokratiproblem. Mitt sätt att angripa problemet är att studera dem som trots allt deltar från dessa så kallade marginaliserade grupper. Tanken är att härigenom finna ledtrådar till hur medborgerligt deltagande kan uppstå och vilka effekter det i så fall får. Huvudsakligt studieobjekt för uppsatsen är ett ombyggnadsprojekt (Ringdansen) i Norrköpingsförorten Navestad. Det deltagardemokratiska teoriperspektivet, som betonar att samhället ska fyllas av medborgerligt inflytande och deltagande, utgör en viktig referenspunkt i utformning och analys av uppsatsens data. En vilja att delta måste, för vem det än gäller, finnas vid ett frivilligt engagemang. Denna vilja uppstår lättare under vissa förutsättningar. För grupper som deltar i relativt låg grad bör särskild hänsyn tas för att skapa en gynnsam miljö. De i min studie uppdagade förutsättningarna av vikt är att deltagandet: (1) upplevs beröra frågor med direkt betydelse (ofta vardagsnära), (2) har sitt ursprung i en mänsklig kontaktyta, (3) kan utövas i närheten av hemmet, (4) sker i kollektiv form, (5) inte är allt för komplicerat. Initiativtagarna, i det här fallet ett bostadsbolag, har således en viktig möjliggöranderoll, där även förtroende spelar in. Deltagarna i Ringdansprojektet, framför allt de resursbegränsade, har förbättrat följande medborgerliga resurser: självtilltro, tolerans/kritisk rationalism, samhällsintresse/delaktighet och gemenskap. Detta i något av en positiv kedjereaktion. Det visar sig att individuella förutsättningar, arbetsformer och nivån på deltagandearenan har inverkan på vilka effekter som infinner sig. En rad frågetecken kvarstår, bl.a. gällande beständigheten i effekterna, men som helhet anser jag att de positiva resultaten berättigar ökade satsningar på möjliggörande av medborgerligt deltagande bland marginaliserade grupper.

Syftet med föreliggande uppsats är att utifrån ett teoretiskt och begreppsmässigt ramverk, bestående av en diskussion kring demokratiteori, governance, samstyre och deltagande, att genomföra en analys av samstyret i naturumprocessen. Förloppet kring naturum utgjorde en betydande del i processen kring bildandet av Kosterhavets nationalpark. Karaktäristiskt för naturums samstyre har varit att företrädare för myndigheter från nationell, regional och kommunal nivå har styrt och samarbetat tillsammans med företrädare från lokal nivå. De aktörer som har ingått i samstyret har varit Naturvårdsverket, Länsstyrelsen Västra Götaland, Strömstads kommun, Kosternämnden och helårs- och delårsboende kosterbor. Fokus finns framförallt på medborgarnas och Kosternämndens deltagande. Kosternämnden är en partiopolitisk nämnd och ett deltagardemokratiskt forum som har bildats på Kosteröarna i Strömstads kommun i norra Bohuslän. Samstyret analyseras med hjälp av en analysmodell som har konstruerats med utgångspunkt från det teoretiska ramverket. Det metodologiska tillvägagångssättet har inneburit att naturumprocessen har spårats bakåt och kartlagts med hjälp av intervjuer med de aktörer som har varit involverade i samstyret. En dokumentanalys har genomförts av dokument från myndigheter, från Strömstads kommun, från Kosternämnden, från olika webbsidor och från Strömstads Tidning. Resultaten visar att naturums samstyre har varit funktionellt på ett övergripande plan. Likväl har legitimitets- och förtroendekriser kunnat identifieras som går att härleda till beslutsprocessens utformning och de lokala aktörernas, Kosternämndens och helårs- och delårsboendes kosterbors, deltagande. För att bedriva samstyresprocesser krävs resurser, processledning och kommunikations- och deltagandeplaner.