Denna empiriska studie syftar att analysera hur medborgarna upplever sitt deltagande och inflytande i jämförelse med hur arbetet för medborgerligt deltagande och inflytande ser ut i en detaljplaneprocess. Analysen utgår från de sista stegen inom beslutsfattande och förverkligande av planprocessen där medborgerlig dialog är närvarande, det vill säga samråd, utställning och överklagande. Dessutom hur medborgarna integreras i planeringen, vilka rättigheter och skyldigheter medborgarna och kommunen har gentemot varandra och vad aktörernas olika maktpositioner har för betydelse för deltagandet och inflytandet. Det empiriska materialet grundas på intervjuer av planchefen i Ekerö kommun och hyresgästförening som berörs av planområdet. Studien visar på att det finns vissa tveksamheter hos medborgarna beträffande deras skyldigheter och rättigheter gentemot kommunen och hur skyldigheter och rättigheter ser ut enligt lag. Kommunens planeringsprocess följer vad som anges i PBL, vilket går i linje med den rationella planeringens ståndpunkter. Trots detta finns ett visst missnöje hos medborgarna angående deras inflytelseförmåga i planeringen. En möjlig lösning till detta är att verka för ett ökat medborgerligt deltagande i form av exempelvis kommunikativ planering. Emellertid skulle detta eventuellt kunna innebära en ytterligare fördröjning av den rådande överklagandeprocessen som redan i dagens form enligt regeringen är alltför utdragen.

Denna uppsats syftar till att beskriva olika idéer om demokratiskt deltagande som förekommer i läroböcker i samhällskunskap för gymnasiet. De tre läroböckerna som undersökts har varit gällande under tre olika läroplaner för svensk gymnasieskolan. Undersökningens teoretiska ramverk bygger på Thomas Englunds utbildningskonceptioner. Med hjälp av idealtyper baserade på dessa olika utbildningskonceptioner har en textanalys genomförts. Undersökningens resultat visar att de identifierade utbildningskonceptionerna skiljer sig åt bland de tre undersöka böckerna.