Frågeställningen som undersökningen ämnade ge svar på var huruvida aggressiv musik påverkar unga människors offensiva beteenden i FPS-spel. Med avstamp i forskning kring dataspel och musik som påverkningsfaktor i samhället samt som motivation i krig genomfördes research och en artefakt skapades. Undersökningen utfördes på ett tjugotal personer mellan 15-30 år vid olika tillfällen där varje informant ombads spela igenom ett FPS-spel lyssnandes till dels en heavy metallåt och dels ett stycke ljudeffekter. Den kvantitativa datan som mättes var antal skott, träffade fiender och puls vilket kompletterades av en enkät beträffande personliga uppgifter följt av en muntlig intervju. Med en klar majoritet som tenderade att avfyra fler skott, ha högre puls och som motiverade en mer inlevelsefull upplevelse till musiken drogs slutsatsen att aggressiv musik har en påtaglig påverkan i FPS-spel ur både fysiska och psykiska aspekter. Vid eventuell vidareutveckling av arbetet hade mätning på flertalet musik- och spelgenrer varit av intresse.

Aggressivitet är ett vanligt förekommande beteende hos många arter och kan signaleras via både vokalisering och visuella signaler. Beteendet kan grunda sig i exempelvis dominans, konkurrens om en partner eller på att individen försvarar en resurs eller ett revir. För omkring 15 000 år sedan domesticerades vargar Canis lupus, vilket resulterade i underarten hund Canis familiaris och genom ett gediget avelsarbete finns det idag över 400 godkända hundraser. I Sverige finns det omkring 300 aktiva ledarhundar i tjänst och varje år utbildas runt 40 nya hundar som ska komma att arbeta med en ledarhundsförare. Syftet med denna studie var att se i vilken frekvens och på vilket sätt som ledarhundar för synskadade blir störda när de är i tjänst ute i det offentliga rummet dvs. på allmän plats. För att inhämta data utfördes en enkätundersökning där 18 ledarhundsförare beskrev en till två typsituationer av störningar från andra hundar som uppkommer i ledarhundens arbete. Närmare 90 procent av ledarhundsförarna angav att en eller flera störningar inträffat, där utfall var den vanligaste typen av störning följt av aktiv lek och attacker. Majoriteten av de utsatta ledarhundarna i denna studie var hanar av rasen labrador retriever. Ett flertal av ledarhundarna fick psykiska och/eller fysiska skador i samband med störningen, vilket ledde till att de fick tas ur tjänst tillfälligt. Angreppen kan ha grundat sig i bristande kommunikation då ledarhunden var i tjänst och fokuserad på sin uppgift. Resultaten baserades på ett begränsat antal svarande, vilket medför att resultaten kanske inte är representativa för hur situationen ser ut för Sveriges ledarhundar överlag men de indikerar på att problem med störningar finns. Denna studie är den första i sitt slag att utföras i Sverige och lämnar plats åt ytterligare forskning på området. / Aggression is a common behavior among many species and can be signaled through both vocalization and visual signals. The behavior may be based on dominance, competition for a partner or because the individual defends a resource or a territory. Around 15 000 years ago the wolf Canis lupus was domesticated, which resulted in the subspecies dog Canis familiaris and through an extensive breeding program there are currently over 400 recognized breeds. In Sweden there are about 300 active guide dogs in service and every year around 40 new dogs are trained, that will come to work for a guide dog owner. The aim of this study was to see to which frequency and in what way guide dogs for the visually impaired are disturbed when they are on duty out in public places. In order to collect data a survey was conducted, where 18 guide dog owners described one to two typical situations of disturbance from other dogs, which occurs when the guide dog are on duty. Nearly 90 percent of the guide dog owners reported that one or more disturbance had occurred, where lunges was the most common type of disturbance followed by active play and attack. The majority of the affected guide dogs in this study were males of the breed Labrador retriever. Several of the guide dogs got mental and/or physical injuries due to the disturbance and had to be taken out of duty temporarily. The attacks may have been based on a lack of communication between the dogs. The results are based on a limited sample, therefore they may not be representative of the situation for the entire Swedish guide dog population but it is possible to sense a problem. This study is the first of its kind to be carried out in Sweden and leaves room for further research.

Domesticering av hunden har lett fram till en rad olika hundtyper världen över. Alla dessa togs från början fram för ett visst syfte. Dock används inte hundarna i samma utsträckning för sitt huvudsakliga mål, utan hunden hålls idag främst för sällskap. Trots att hundar alltså inte längre används i det syfte de var framavlade till finns deras beteende kvar i generna. Med detta arbete vill jag belysa det predatoriska beteendet som finns kvar hos hunden, samt hur vissa raser uppvisar en större predatorisk aggressivitet än andra. Vissa raser har större benägenhet att uppvisa detta beteende, oavsett om det är önskat eller inte. Eftersom att det är gener som styr hundens beteende kan man inte undkomma att vissa raser är mer benägna att utföra predatoriska beteenden och uppvisa predatorisk aggression. / Domestication of the dog has led to a number of different breeds worldwide. All these breeds were from the beginning bred for a specific purpose. However, the dogs are no longer used in the same order for their main goal. Today dogs are mainly kept for company. Although they are no longer used for the purpose they were developed, their behavior remains in the genes. With this work I want to highlight the predatory behavior that remains in the dog, and how certain breeds exhibit a greater predatory aggressiveness than others. Some breeds are more likely to show this behavior regardless if it is desired or not. Because there are genes that control the dog's behavior, we cannot avoid that some breeds are more likely to perform predatory behaviors and predatory aggression.

<p>Our purpose was to examine how social workers, within the child- and youth psychiatry, works with aggressive children and which theoretical perspectives they use. The questions we wanted to examine were how they worked with these children, how they motivated their work and which theoretical perspectives they used. The method that was used was a qualitative interview, where six social workers were interviewed. The result showed that their work foremost was based on conversation methods and all social workers emphasized the importance of a near cooperation with the parents since they considered that parents had the strongest influence on the children. Some social workers focused foremost on altering children's aggressive behavior while others focused on understanding the meaning of the behavior. All social workers agreed on that many difficulties in the childhood were the biggest risk for developing an aggressive behavior. All social workers used several theories in their work, the most common were psychodynamic, cognitive and behavioristic theory. The result was then analysed by connecting it to earlier research and to our theoretical perspective, social constructivism.</p>

<p>Alla möten mellan professionell socialarbetare och klient är inte trygga. Forskning har visat att i synnerhet verbala uttrycksformer av klientaggressioner är ett vanligt fenomen och att socialarbetares erfarenheter av aggressiva möten kan påverka hur arbetet utförs. Syftet med föreliggande studie var att beskriva och öka förståelsen för socialarbetares upplevelser och erfarenheter av att möta aggressiva klienter. Utifrån en kvalitativ ansats intervjuades fyra socialsekreterare inom försörjningsstöd på socialtjänsten. I deras subjektiva beskrivningar framkom att möten med aggressiva klienter väcker mycket känslor, men att erfarenhet och självkännedom hos socialarbetaren kan göra upplevelsen tryggare. Beskrivningarna visade även att det i aggressiva möten inte är konstruktivt att enbart agera utifrån sitt eget känslotillstånd. Socialarbetaren bör utifrån en medveten hållning bejaka mötets olika påverkansfaktorer. Respondenterna var enade om att det viktigaste vid möten med aggressiva klienter är att hålla sig lugn och vara tydlig och förklara så att klienten förstår vad som händer. De var också enade om att det inte finns något generellt som är framgångsrikt att säga, men utgångspunkten är att visa respekt och inte vara anklagande eller nedlåtande i det som sägs. Det framstod som viktigt att reflektera över hur man som socialsekreterare förhåller sig till sin myndighetsroll och vilken attityd man förmedlar till klienten genom sin maktposition.</p>

<p>Enligt litteraturen var det viktigt att ge stöd och handledning till de som vårdar den sjuke. För att kunna hjälpa individer med demens och ett aggressivt beteende krävdes att personalen förstod orsaken till BPSD. För att få en bredare förståelse var det viktigt att studera reflektioner och erfarenheter, hur man hanterade problematiska situationer som aggressivt beteende. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva omvårdnaden av personer med BPSD, med fokus på aggressivitet. Studien baserades på femton vetenskapliga artiklar i form av primärkällor och sekundärkällor, vilka hittades genom litteratursökning i referensdatabaserna Cinahl och PubMed. För att analysera litteraturen användes kvalitativ innehållsanalys som resulterade i tre huvudkategorier. Resultatet åskådliggjorde vikten av adekvat utbildning hos vårdpersonal. För att på ett professionellt och empatiskt sätt kunna hantera och bemöta vårdtagare med demens, som uppvisade ett aggressivt beteende. Dessutom var förhållningssätt och handlingsplan viktiga aspekter i omvårdnaden av denna patientgrupp. Resultatet visade att personal hade olika förhållningssätt i mötet med den demente i vissa omvårdnadssituationer. Det kunde i många fall vara den utlösande faktorn till ett aggressivt och agiterat beteende. Genom att ha en god coping förmåga så kunde man se det aggressiva beteendet som en naturlig reaktion hos den demente utifrån den dementes kaotiska livsvärld. Resultatet påvisade att olika interventioner var att föredra framför farmakologisk behandling. Resultatet synliggjorde att olika miljöer med många varierande intryck skapade stress som resulterade till aggressivitet och agitation hos den demente. Vår studies slutsats visade att ett mellanmänskligt samspel var bekräftande för både vårdpersonal och den demente.</p>

<p>Syftet med denna studie var att undersöka huruvida små barns relationer till föräldrar och kamrater hänger samman med olika typer av aggressivitet. Könsskillnader i aggressivitetstyper och deras kopplingar till relationer undersöktes. Målgruppen i studien var 200 tre- till femåriga barn vid 12 förskolor i en svensk stad. Skattningar gjordes av föräldrar och förskollärare. Det fanns ett samband mellan ett barns aggressivitet och han/hennes relationer till föräldrar och kamrater. Föräldrarnas skattningar av aggressivitet var dock inte relaterade till lärarnas skattningar av barnets relationer, och lärarnas skattningar av aggressivitet var inte relaterade till föräldrarnas skattningar av barnets relationer. Resultatet visar att några generella könsskillnader i kopplingen mellan aggressivitet och relationer inte finns.</p> / <p>The purpose of this study was to see whether young children’s relationships to parents and peers are connected with different types of aggression. Gender differences in types of aggression and their associations with relationships were examined. The target group in the study was 200 three- to five year olds in twelve preschools in a Swedish city. The ratings were done by parents and preschool teachers. There was an association between a child’s aggression and his/her relations to parents and peers. Parents’ ratings of aggression were not related to teacher’s ratings of the child’s relations, and teachers’ ratings of aggression were not related to parent’s ratings of the child’s relations. The results show that there are no general gender differences in the connection between aggression and relations.</p>

Syftet med denna studie var att undersöka huruvida små barns relationer till föräldrar och kamrater hänger samman med olika typer av aggressivitet. Könsskillnader i aggressivitetstyper och deras kopplingar till relationer undersöktes. Målgruppen i studien var 200 tre- till femåriga barn vid 12 förskolor i en svensk stad. Skattningar gjordes av föräldrar och förskollärare. Det fanns ett samband mellan ett barns aggressivitet och han/hennes relationer till föräldrar och kamrater. Föräldrarnas skattningar av aggressivitet var dock inte relaterade till lärarnas skattningar av barnets relationer, och lärarnas skattningar av aggressivitet var inte relaterade till föräldrarnas skattningar av barnets relationer. Resultatet visar att några generella könsskillnader i kopplingen mellan aggressivitet och relationer inte finns. / The purpose of this study was to see whether young children’s relationships to parents and peers are connected with different types of aggression. Gender differences in types of aggression and their associations with relationships were examined. The target group in the study was 200 three- to five year olds in twelve preschools in a Swedish city. The ratings were done by parents and preschool teachers. There was an association between a child’s aggression and his/her relations to parents and peers. Parents’ ratings of aggression were not related to teacher’s ratings of the child’s relations, and teachers’ ratings of aggression were not related to parent’s ratings of the child’s relations. The results show that there are no general gender differences in the connection between aggression and relations.

Alla möten mellan professionell socialarbetare och klient är inte trygga. Forskning har visat att i synnerhet verbala uttrycksformer av klientaggressioner är ett vanligt fenomen och att socialarbetares erfarenheter av aggressiva möten kan påverka hur arbetet utförs. Syftet med föreliggande studie var att beskriva och öka förståelsen för socialarbetares upplevelser och erfarenheter av att möta aggressiva klienter. Utifrån en kvalitativ ansats intervjuades fyra socialsekreterare inom försörjningsstöd på socialtjänsten. I deras subjektiva beskrivningar framkom att möten med aggressiva klienter väcker mycket känslor, men att erfarenhet och självkännedom hos socialarbetaren kan göra upplevelsen tryggare. Beskrivningarna visade även att det i aggressiva möten inte är konstruktivt att enbart agera utifrån sitt eget känslotillstånd. Socialarbetaren bör utifrån en medveten hållning bejaka mötets olika påverkansfaktorer. Respondenterna var enade om att det viktigaste vid möten med aggressiva klienter är att hålla sig lugn och vara tydlig och förklara så att klienten förstår vad som händer. De var också enade om att det inte finns något generellt som är framgångsrikt att säga, men utgångspunkten är att visa respekt och inte vara anklagande eller nedlåtande i det som sägs. Det framstod som viktigt att reflektera över hur man som socialsekreterare förhåller sig till sin myndighetsroll och vilken attityd man förmedlar till klienten genom sin maktposition.

Our purpose was to examine how social workers, within the child- and youth psychiatry, works with aggressive children and which theoretical perspectives they use. The questions we wanted to examine were how they worked with these children, how they motivated their work and which theoretical perspectives they used. The method that was used was a qualitative interview, where six social workers were interviewed. The result showed that their work foremost was based on conversation methods and all social workers emphasized the importance of a near cooperation with the parents since they considered that parents had the strongest influence on the children. Some social workers focused foremost on altering children's aggressive behavior while others focused on understanding the meaning of the behavior. All social workers agreed on that many difficulties in the childhood were the biggest risk for developing an aggressive behavior. All social workers used several theories in their work, the most common were psychodynamic, cognitive and behavioristic theory. The result was then analysed by connecting it to earlier research and to our theoretical perspective, social constructivism.