<p>Idag utlöses stress i arbetslivet till stor del av psykosociala faktorer. Den ökade användningen av IT sedan 70-talet har lett till att nya faktorer kan utlösa stress. Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som eventuellt skulle kunna ha samband med stress kopplat till IT-användning. 75 besvarade enkäter låg till grund för analysen. Resultatet av faktoranalysen blev tre faktorer, varav två var kopplade till stress. Den ena var Kvantitativa krav och den andra var Brist på kontroll. De anställda upplevde en hög grad av stöd. Detta är positivt då stöd kan reducera stress, men på längre sikt är det viktigt att komma åt orsaken till stress som är brist på kontroll.</p>

<p>Det politiska målet från starten i början 1990-talet med IV programmet var att motivera unga att komplettera sina obehöriga betyg för att därefter söka och slutföra som lägsta nivå en nationell gymnasieutbildning. Avsikten var aldrig att programmet skulle bli permanent. Men 2010 visar det sig att programmet sedan flera år är tredje största i Sverige och orsakerna till att söka till IV har blivit så många fler. Kritiken har under åren ökat och i och med nya gymnasiereformen 2011 kommer programmet att avskaffas i sin nuvarande form. Istället splittras det i fem ettåriga program med olika inriktningar. Medan syftet med IV programmet kvarstår det vill säga att motivera unga till studier och alla helst högre än gymnasienivå. Uppsatsämnet fokuserar på tjugonio flickor och pojkar som 1999/1998 gick Individuella programmet (IV) i en medelstor stad. Syftet är att undersöka deras upplevelser av IV.</p><p> </p><p>Undersökningen består av kvantitativa och kvalitativa intervjuer som genomfördes 2002. För att införliva bred och djup i undersökningen. Totalt studerade tretton av tjugonio 1999 enligt detta så verkar programmet uppfylla sitt syfte. Medan det vid intervjutillfället 2002 har ändrats till sex personer. Ser man närmare på de fyra kvalitativa intervjuerna så visar det sig att tre av dem har behöriga betyg när dem börjar på IV och den fjärde saknar betyg i engelska. Två av dem kände sig tvingade att välja IV och två menar att programmet var ett frivilligt val. </p><p>En flicka och en pojke sökte och påbörjade en gymnasieutbildning efter IV. Flickan hade en anställning 2002 medan pojken fortfarande studerade. Dem andra, en flicka och pojke är arbetslösa 2002. Men båda är inställda på att i framtiden återuppta studierna. Skälen till att börja på IV är många, men frågar man vad det bästa med IV är besvaras det nästan unisont: Möjligheten att praktisera.</p>

Det politiska målet från starten i början 1990-talet med IV programmet var att motivera unga att komplettera sina obehöriga betyg för att därefter söka och slutföra som lägsta nivå en nationell gymnasieutbildning. Avsikten var aldrig att programmet skulle bli permanent. Men 2010 visar det sig att programmet sedan flera år är tredje största i Sverige och orsakerna till att söka till IV har blivit så många fler. Kritiken har under åren ökat och i och med nya gymnasiereformen 2011 kommer programmet att avskaffas i sin nuvarande form. Istället splittras det i fem ettåriga program med olika inriktningar. Medan syftet med IV programmet kvarstår det vill säga att motivera unga till studier och alla helst högre än gymnasienivå. Uppsatsämnet fokuserar på tjugonio flickor och pojkar som 1999/1998 gick Individuella programmet (IV) i en medelstor stad. Syftet är att undersöka deras upplevelser av IV.   Undersökningen består av kvantitativa och kvalitativa intervjuer som genomfördes 2002. För att införliva bred och djup i undersökningen. Totalt studerade tretton av tjugonio 1999 enligt detta så verkar programmet uppfylla sitt syfte. Medan det vid intervjutillfället 2002 har ändrats till sex personer. Ser man närmare på de fyra kvalitativa intervjuerna så visar det sig att tre av dem har behöriga betyg när dem börjar på IV och den fjärde saknar betyg i engelska. Två av dem kände sig tvingade att välja IV och två menar att programmet var ett frivilligt val.  En flicka och en pojke sökte och påbörjade en gymnasieutbildning efter IV. Flickan hade en anställning 2002 medan pojken fortfarande studerade. Dem andra, en flicka och pojke är arbetslösa 2002. Men båda är inställda på att i framtiden återuppta studierna. Skälen till att börja på IV är många, men frågar man vad det bästa med IV är besvaras det nästan unisont: Möjligheten att praktisera.

Exposure assessments can be made for contaminated soil to get information about how the human health may be affected. They are used in many different countries and may differ from each other, either dramatically or minimal. This study was conducted to examine how these differences appear between three countries' exposure assessments. The countries chosen were Sweden, the Netherlands and the United States and the purpose was to see how the difference appears between the structure, parameters, thresholds, calculations, etc. to be abl e to discuss which of the models are perceived to give the best picture of reality. The discussion was focused on the Swedish assessment model. The results show that there are differences between models and that they sometimes refer to the fact that their model is based on other models. Many parameters used, such as body weight, are not justified and there are manyuncertainties associated with the use of these models. The sources they use to justify the parameters and their values are not always relevant and updated. Uncertainty always follows with these kinds of calculations, but some of the uncertain can be reduced, as shown in this study. / Exponeringsbedömningar kan göras för förorenad mark för att på det sättet få information om hur människors hälsa kan påverkas. Exponeringsbedömningar används i många olika länder och de skiljer sig från varandra, antingen drastiskt eller minimalt. Denna studie genomfördes för att granska hur dessa skillnader kan se ut mellan tre olika länders exponeringsbedömningar. Länderna som valdes var Sverige, Nederländerna och USA och syftet var att se hur skillnaden ser ut mellan upplägg, parametrar, gränsvärden, beräkningar med mera för att på det sättet kunna diskutera vilken av modellerna som upplevs ge den bästa bilden av verkligheten. Fokus låg på Sveriges bedömningsmodell och diskussionen fördes utifrån den. Resultatet visar att det finns skillnader mellan modellerna och de hänvisar ibland till att deras modell är baseras på andra modeller. Många parametrar som används, exempelvis kroppsvikt, är inte motiverade och det finns många osäkerheter associerade med användandet av dessa modeller. Källorna de använder för att motivera parametrar och dess värden är inte alltid relevanta och aktuella. Osäkerheter följer alltid med sådana här beräkningar, men vissaav dem skulle kunna minskas, vilket visas i denna studie. / exposure assessment, risk assessment, quantitative exposure models, contaminated soil

Idag utlöses stress i arbetslivet till stor del av psykosociala faktorer. Den ökade användningen av IT sedan 70-talet har lett till att nya faktorer kan utlösa stress. Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som eventuellt skulle kunna ha samband med stress kopplat till IT-användning. 75 besvarade enkäter låg till grund för analysen. Resultatet av faktoranalysen blev tre faktorer, varav två var kopplade till stress. Den ena var Kvantitativa krav och den andra var Brist på kontroll. De anställda upplevde en hög grad av stöd. Detta är positivt då stöd kan reducera stress, men på längre sikt är det viktigt att komma åt orsaken till stress som är brist på kontroll.

Denna enkätstudie med både kvantitativa och kvalitativa inslag syftar till att få ökad kunskap om hur en tilldelad mentor under introduktionsperioden kan påverka den nya lärarens professionella utveckling. Enligt Skollagen (SFS 2010:800), 2 kapitlet §22, ska en nybliven lärare som examinerats tidigast 2014 ha haft rätt till en introduktionsperiod med tilldelad mentor under sitt första läsår i yrket. Mentorskapet är av betydelse för den nya lärarens professionella utveckling och där ingår aspekter som exempelvis dokumentation, anpassningar och föräldrakontakt. Den valda metoden för studien var enkäter med både slutna och öppna frågor. Resultatet analyserades utifrån ett sociokulturellt perspektiv med begreppen scaffolding i den proximala utvecklingszonen, mästare och lärling, väglett deltagande och identitet. Analyserna i studien består av en kvantitativ deskriptiv analys, en kvantitativ bivariat analys samt en kvalitativ tematisk analys. Sammanlagt svarade 122 respondenter, varav 66 hade en tilldelad mentor under sin introduktionsperiod. I enkätsvaren framkom att 46% av respondenterna inte fått en tilldelad mentor. Respondenterna blev tillfrågade om i vilken utsträckning de hade behov av stöd samt fick stöd av en mentor inom olika aspekter som rör läraryrket. De tillfrågades även hur de fått detta stöd för att främja deras professionella utveckling. I resultatet framgår att stödet getts i mycket olika utsträckning och sambanden mellan behoven och stödet de fick är relativt låga, därmed fick lärarna mindre stöd än de behövde. Ändock kan man i de öppna svaren uttyda att de som fått stöd utefter deras behov har fått det främst genom samtal och att ha blivit visade olika tillvägagångssätt. Slutligen kan uttolkas att de som fått ett adekvat stöd av en tilldelad mentor har fått det på ett sätt som gynnat deras professionella utveckling.

I december 2016 publicerade den svenska regeringen ett förslag om en skatt på flygresor. Med stöd av empiriskt material från andra länder inom EU där liknande flygskatter införts, visar utredningen på varierande effekter. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka eventuella effekter en införd flygskatt i Sverige kan medföra på resenärers och flygbolags beteende på svenska flygplatser. I uppsatsen tillämpas Herfindahl-Hirschmans koncentrationsindex, efterfrågeelasticiteter och sekundärdata från nationella och internationella institutioner i Europa, för att estimera hur en skatt på flygresor kan komma att påverka tre svenska flygplatser. Resultatet visar på ett resenärs- och intäktsbortfall för studiens utvalda flygplatser. Bortfallens olika storlek härleds till flygplatsernas skilda förutsättningar gällande tillgängliga substitut, geografiska läge och etablerade position på den internationella flygplatsmarknaden. / In December 2016, the Swedish government published an investigation proposal regarding a flight tax on air passenger travel in Sweden. Supported by empirical data from other EU-countries with a similar tax application, the investigation concludes inconclusive effects of a flight tax. The purpose of this thesis is to examine the potential effects of an implemented flight tax on travelers and airlines behaviour in Sweden. The Herfindahl-Hirschman concentration index is applied in the thesis together with estimated demand elasticities and statistical secondary data from national and international institutions in Europe, in order to estimate how the tax would affect three swedish airports. The conclusion indicates a loss in both revenue and number of passengers for the selected airports. The differences in the size of the losses are derived by the airports separate conditions in available substitutes, geographical location and the established position on the international airport market. / substitution, demand elasticity, flight tax, revenue loss, passenger loss, secondary data, market concentration, quantitative estimation

Svenska Energigruppen är ett ungt tjänsteföretag vars vision är att vara en av de ledande aktörerna inom förmedling och utveckling av mervärdetjänster för automatiskt mätaravlästa energisystem.  Uppdraget som har erhållits från företaget har fokus på kartläggning av energitjänster av den typ som genom information och analys möjliggör energieffektivisering. Motivet till detta är att uppdragsgivarens nuvarande och framtida arbetsområde omfattar just denna typ av tjänster.  Syftet med uppgiften är att undersöka och utvärdera befintliga energieffektiviseringstjänster i Sverige och kartlägga energikonsumenternas behov av den typen av tjänster. Rapporten presenterar även lämpliga betalnings- och distributionsmodeller för energieffektiviseringstjänster. Studiens resultat är tänkt att utgöra underlag för utveckling av företagets framtida energieffektiviseringstjänster.  Genomförandet av studien har skett till övervägande del med kvalitativa undersökningsmetoder i form av intervjuer i direktkontakt med energieffektiviseringstjänsteförsäljare och -konsumenter samt litteraturstudier som är en del av förarbetet.  Det har påvisats att energieffektiviseringstjänster erbjuds av aktörer som energieffektiviseringstjänsteföretag och energileverantörer med eget nät. Energieffektiviseringstjänsterna har följande innehåll som erbjuds både separat och i kombination med varandra: förbrukningsstatistik, energianalys av fastigheter, effektiviseringsentreprenad, underhåll och drift.  Den gjorda undersökningen har inte påvisat någon vedertagen kategorisering av elkonsumenter bland tre deltagande elhandelsföretag. Dessutom förekommer minst två olika sätt att kategorisera kunder på inom var och ett av intervjuade företagen. Företagens nätmarknadsavdelningar kategoriserar energikunder utifrån säkringsstorlek, medan energitjänsteavdelningar utifrån fastighetens lokalyta eller typ av bedriven verksamhet.  Energitjänsteföretag kategoriserar kunderna utifrån två principer. Den ena är uppdelning på hushåll och företag, medan den andra principen är uppdelningen i fastighetsägare och hyresgäster.  Bland kartlagda behoven hos energikunderna nämns automatiserad avläsning av mätdata och korrekt förbrukningsinformation. Det har även visat sig att företagskunder som är fastighetsägare är i behov av effektiviseringsentreprenad, vilket betyder ombyggnader av energiförsörjningssystem med syftet att åstadkomma minskad förbrukning.  Den etablerade innehållet i en energieffektiviseringstjänst har hittills varit knuten till någon form av ombyggnad av fastighetens energiförsörjningssystem. I dagsläget är de nya segmenten av energieffektiviseringstjänster, informativa energitjänster, mindre attraktiva för energitjänstebranschen då kunderna som konsumerar små mängder av energi inte är beredda att betala för dessa tjänster. Detta av anledningen att investeringarna inte kommer att leda till betydliga kostnadsbesparingar för kunden, då energipriser för närvarande är relativt låga. Existerande distributionsmodeller för energieffektiviseringstjänster är förmedling till slutkund genom energibolag, försäljning av tjänster till fastighetsägare och direktförsäljning till småföretag och hushåll. För- respektive nackdelarna med modellerna diskuteras och det ges även förslag på betalningsmodeller, utifrån utbudet av befintliga modeller på energitjänstemarknaden.  Framtiden för energieffektiviseringstjänster ser ljus ut enligt distributörerna och kommande uppgång av priser på el gynnar energitjänstebranschen.  Begreppet energieffektiviseringstjänster får en bredare vidd och kommer framöver att omfatta även interaktiva energitjänster som bidrar till en energieffektivisering. Den nya grenen inom branschen öppnar upp för en ny marknad bestående av kunder som är icke fastighetsägare, utan företag som hyr sina lokaler och även hushållskunder.

Det har genom åren skett många försök att utmana den effektiva marknadshypotesen, som säger att aktiemarknaden är effektiv och att det därav inte bör gå att använda sig av aktiestrategier för att uppnå riskjusterad överavkastning. En faktor som använts i försök att utmana hypotesen är momentum, som innebär hur starkt en tillgångs pris trendar.  Många studier existerar kring momentumfaktorn som generellt kommer fram till att det går att erhålla en positiv riskjusterad överavkastning genom användningen av momentum i aktiestrategier (se t.ex: Jegadeesh &amp; Titman, 1993; Bird &amp; Casavecchia, 2007; Antonacci, 2014). Samtidigt finns det strategier som beroende på börsen som helhets absoluta momentum väljer allokering mot antingen aktiemarknaden eller räntebärande värdepapper. Men hur blir det om man kombinerar dessa strategier, och hela tiden är investerad i aktieportföljer, men skiftar mellan mer offensiva och defensiva portföljer beroende på börsens momentum?  Genom att undersöka hela Stockholmsbörsen mellan åren 1998-2022 kommer denna studie fram till att kvantitativa aktiestrategier med omallokering mellan offensiva och defensiva aktieportföljer beroende på börsens momentum kan leda till en bättre riskjusterad avkastning än börsen, med avsevärt högre årlig avkastning och endast något högre standardavvikelse. Studien använder sig av kvantitativa aktiestrategier för att testa enskilda nyckeltal men också kombinationen av dessa nyckeltal, och om det är bättre att skifta mellan större och mindre bolag baserat på börsens momentum eller inte göra någon omallokering alls. Aktieportföljerna i studien har utvärderats utifrån trefaktormodellen utvecklad av Fama &amp; French (1992). Trefaktormodellen har använts istället för den mer traditionella modellen CAPM eftersom trefaktormodellen gav en högre förklaringsgrad och därmed bör vara bättre lämpad för att studiens resultat ska ha hög tillförlitlighet.  Studien kom alltså fram till att en aktieportfölj där man skiftar mellan en offensiva och defensiva portföljer baserat på börsens momentum kan generera en riskjusterad överavkastning, då alla portföljer med omallokering gav ett positivt alfa-värde, och mer än hälften av dessa (4 av 7) fick ett signifikant alfa på 5% signifikansnivå. Däremot är det inte statistiskt säkerställt att omallokeringen efter börsens momentum varit gynnsam, då de andra portföljerna med samma nyckeltal utan omallokering också genererat positiva alfa-värden. Dock hade de offensiva portföljerna med endast småbolag högre standardavvikelse och något lägre alfa-värden, vilket tyder på att omallokeringen ger en något högre riskjusterad avkastning. Mer forskning behövs dock för att kunna dra några slutsatser kring detta.

Depression är en av vår tids stora folksjukdomar och medför stora svårigheter i vardagen. I och med Covid-19 pandemin har prevalensen av personer med depressiva symtom ökat och därmed även behovet av insatser. Beteendeaktivering är en beforskad och evidensbaserad intervention vid behandling av depression, men forskning utifrån ett arbetsterapeutiskt perspektiv saknas. Syftet med denna studie var att analysera och sammanställa studier som undersökt vilken effekt beteendeaktivering har på aktivitetslivet bland personer med depression. För att besvara detta syfte genomfördes en litteraturöversikt. Sökning och granskning av artiklar i databaserna CINAHL, PubMed och APA PsycInfo generade elva artiklar. Resultatet från denna litteraturöversikt visar att BA påverkar individers aktivitetsliv, exempelvis i form av ökad aktivering och funktion. Slutsats som kan dras från denna litteraturöversikt är att beteendeaktivering kan leda till ett förbättrat aktivitetsliv hos personer med depression, men mer forskning utifrån arbetsterapeutiskt perspektiv skulle behövas.