Syftet med den här studien var att synliggöra F-3 lärares historieförståelse. Ambitionen med detta synliggörande var att bidra med en fördjupad insikt om potentialen av F-3 lärares historieförståelse vad gäller möjligheter att främja elevers tolerans och kritiska förmåga. Studiens syfte och frågeställningar besvarades med hjälp av kvalitativ metod i form av intervjuer med F-3 lärare som undervisar i historia. Data analyserades med inspiration av en fenomenografisk ansats och med teorier om en historieförståelse utifrån perspektivets och sammanhangets betydelse och Rüsens typologi om olika funktioner av berättande. Resultatet tyder på att hälften av de studerade lärarna har en traditionell historieförståelse, vilket betyder att historia framställs som något faktiskt och statiskt. Resterande lärare kan relateras till en genetisk historieförståelse, vilket betyder att historia betraktas utifrån flera perspektiv och sammanhang. Med en sådan historieförståelse är det möjligt att främja elevers tolerans och kritiska tänkande då flera förståelser framhävs. Detta talar för att låta elever möta historia som utgår från en genetisk förståelse redan i lågstadiet, eftersom det är i grundskolans tidigare år som grunden för all utveckling läggs. / <p>SO</p>

Syftet med denna studie har varit att få en inblick i hur elevers inre motivation påverkar deras prestationer i matematikämnet. Till studien har det komponerats frågeställningar, vilka har fokuserat på elever mellan förskoleklass och årskurs tre. Detta är en systematisk litteraturstudie, vilket innebär att de aktuella frågeställningarna har ställts till relevant, skriftlig forskning. Resultatet visar på en tudelning gällande den inre motivationens effekter på elevers prestationer i matematikämnet. Majoriteten av de bearbetade studierna presenterar en positiv effekt mellan elevers inre motivation och prestation. Dock förekommer det även motsägelser till detta genom att ett par studier framhåller att det inte går att se några relationer mellan inre motivation och prestation. Slutsatserna som kan utläsas från denna litteraturstudie är att den inre motivationen har någon form av positiv effekt hos eleverna, dock kan den inte alltid knytas till deras prestationer i matematikämnet. / <p>Matematik</p>

Den internationella undersökningen PIRLS 2011 visar att svenska elevers läsförståelse försämras. Syftet med litteraturstudien var att utifrån tidigare forskning undersöka vad boksamtalet har för betydelse för läsförståelsen samt hur man i boksamtalet kan använda metoden Reciprocal Teaching för att utveckla elevers läsförståelse. Detta smalnades av till två frågeställningar: hur kan boksamtal användas för att utveckla läsförståelsen hos elever i årskurs F-3? Hur kan metoden Reciprocal Teaching användas i boksamtal för att utveckla elevers läsförståelse i årskurs F-3? Metoden som har använts är en systematisk litteraturstudie där litteratur systematiskt sökts i olika databaser. Resultatet visade att kvaliteten på boksamtalet sammankopplas med läsningen av texten. Högläsning ger fantastiska möjligheter att agera tillsammans och är en bra utgångspunkt till samtal. Utifrån högläsningen kan man när som helst stanna upp för att samtala om sådant som väcker intresse, sådant som är svårt att förstå, för att fantisera eller bara gissa vad som tillslut kommer att hända. Resultatet visade även att reciprocal teaching är en gynnsam metod för de yngre eleverna genom att arbeta på ett kreativt sätt. En av studiens slutsatser var att eleverna genom att kommunicera och samtala kring böcker utvecklar en djupare läsförståelse, ny kunskap, ordförråd, avancerad språkutveckling och tankeprocesser på en högre nivå. / <p>Svenska</p>

Syftet med denna litteraturstudie har varit att ge en fördjupad förståelse för hur lärare kan använda skönlitteratur i syfte att arbeta med frågor rörande genus i årskurs F-3. Metoden som tillämpats har varit en systematisk litteraturstudie i vilken svensk forskning använts för att kunna uppnå syftet med studien. De vetenskapliga artiklar och avhandlingar som använts i studien har tagits fram genom sökning i dels olika databaser och dels genom manuella sökningar. Det framgick att ämnet för denna studie var tämligen outforskat och därför blev antalet användbara artiklar och avhandlingar få. Av den forskning som använts för att besvara frågeställningen har det framgått att den vanligaste metoden att använda skönlitteratur i syfte att arbeta med frågor om genus lämpligast utgörs av högläsning som sedan efterföljs av ett gemensamt samtal i klassrummet. Läraren kan bidra till konversationen genom att ställa ledande frågor. Fördelen med ett sådant arbetssätt är att elevernas tidigare syn på de båda könen kan komma att förändras och leda till en mer neutraliserad inställning till de könsnormer som finns för pojkar och flickor i samhället i stort. I ett arbete som berör genus utgör läraren en betydande roll då mycket avgörs av dennes kompetens och inställning till genus.

Sverige är, traditionellt, räknat som ett kristet land, vilket betyder att samhället vilar på en kristen grund och på västerländsk humanism. Landet räknas dock som ett av de minst religiösa i världen, och i skolan har det skett en utveckling från kristendomsundervisning till religionsundervisning. Migration och globalisering har lett till att det finns människor från flera olika kulturer och religioner i Sverige, och landet har blivit en plats där människor från världens alla hörn möts och lever tillsammans i ett mångkulturellt samhälle. Det finns människor med olika trosuppfattningar och religioner, vilket innebär att det även i skolans värld finns elever från olika kulturer och religioner. Mot denna bakgrund inriktas studien på hur inkluderingen av elever från olika kulturer ser ut i religionsundervisningen i årskurs F-3. Har skolans religionsundervisning anpassat sig efter det rådande mångkulturella samhället, eller sker undervisningen fortfarande med en kristen grund och utan inkludering, inom ramen för de samhällsorienterande ämnena? I en undersökning som Skolinspektionen har gjort, framkommer det att religionsundervisningen i Sverige inte håller måttet. När den undervisande läraren undviker frågor som kan uppfattas som känsliga; exempelvis värderingar och livsfrågor, blir undervisningen istället ytlig och faktabaserad. Detta leder till att religionsundervisningen uppfattas som stereotyp och ytterligare en följd av detta är att undervisningen blir ointressant för eleverna.

Denna studie har tagit utgångspunkt i hur elever i årskurs 1 formulerar sin syn på historia innan de mött historieundervisning i skolan. Detta för att se om denna syn går att förstå som ett uttryck för historiemedvetande. Data samlades in genom intervjuer vilka analyserades med hjälp av en fenomenografisk ansats för att sedan ytterligare analyseras utifrån teorier om både tidsmedvetande och historiemedvetande. Resultatet visar dels att de flesta eleverna förväxlar historia med sagor samt att fantasi anses vara en förutsättning för att skapa historia. Att historia finns som ett skolämne är ingen av eleverna medvetna om. Trots detta visar närmare hälften av eleverna spår av vad som kan kallas ett historiemedvetande och majoriteten kan uttrycka någon form av tidsmedvetande. Ofta med hjälp av sagans kronologi men likväl en kronologi vilket kan anses viktigt när det gäller just utvecklandet av ett historiemedvetande. Denna förväxling mellan sagor och historia talar för att redan i de yngre åldrarna utgå från ett metaperspektiv i undervisningen. / <p>SO</p>

Syftet med denna litteraturstudie har varit att undersöka vilka arbetsmetoder lärarna använder i samband med högläsning för att främja läsmotivation. Syftet är även att undersöka vilka aspekter av arbetet med högläsning tidigare forskning visar är viktigt för lärare att tänka på vid högläsning i årskurserna F–3. Metoden som används är en litteraturstudie som omfattar åren 2000–2016. Resultaten visar enhälligt att högläsning har en positiv inverkan på elevers läsmotivation. Dessutom framkom att kombinationen högläsning och boksamtal stimulerar till läsmotivation, språkutveckling och utveckling av sociala förmågor. Slutsatsen av denna studie är att forskningsvärlden är överens om att högläsning har positiva effekter på elevers läsmotivation. / <p>Svenska</p>

Syftet med denna studie är att få en överblick över läs- och skrivundervisningen i förskoleklass, årskurs 1, 2 och 3. Syftet är även att belysa vilka läromedel som används i undervisningen. Frågeställningarna är: -         Hur undervisas elever i läsning -         Hur undervisas elever i skrivning -         Vilka läromedel används i svenska Studien är baserad på en enkätundersökning till verksamma pedagoger i 4 kommuner i Västra Götaland. Resultatet visar att många pedagoger i förskoleklass hjälper barnen att utveckla sin fonologiska medvetenhet med material som innehåller mycket språklekar. I årskurs 1 läggs mycket av elevernas studietid på att lära sig avkoda genom att koppla samman grafem och fonem. I alla årskurser förekommer det att pedagogerna ger eleverna strategier för utveckla sin egen skrivning och läsning inom olika genrer.  Eleverna ges dock inte tillfälle att samtala och utveckla sin läs- och skrivförmåga tillsammans i meningsfulla sammanhang. I resultatet kan man också se att datorn inte har haft den genomslagskraft i undervisningen som den haft i övriga samhället.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur F-3 lärare organiserar och bedriverden tidiga läsundervisningen samt undersöka vilka faktorer som verkar påverkaundervisningen och dess innehåll. Metoden för arbetet är en systematisk litteraturstudie därtidigare empiriska forskningar har analyserats och presenterats. Litteraturen söktes genomsöktjänster och databaser tillgängliga via Högskolan Dalarnas bibliotek i form av LIBRISoch SUMMON. Resultatet visar att lärare ser avkodning och läsförståelse som viktiga delardå eleverna ska utveckla en god läsförmåga. Hur lärarna organiserar den tidigaläsundervisningen ser dock ut på olika sätt. Några olika läsinlärningsteorier speglas ilärarnas sätt att bedriva undervisningen men den främsta metoden verkar dock vara dentraditionella ljudningsmetoden där eleverna i ett tidigt stadium lär sig ords enskildabeståndsdelar. Något som verkar vara generellt i skolorna är att många lärare anordnartidiga läsförberedande aktiviteter för de yngre eleverna där de får möta skriftspråket ilekfulla former. Lärarens kunskaper inom läsinlärningsområdet visas vara en avgörandefaktor för den tidiga läsundervisningen och barnens utveckling av en god läsförmåga.

Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka hur lässvårigheter och läsinlärningsproblematik yttrar sig, samt hur framgångsrik undervisning organiseras med detta i åtanke. Studiens resultat baseras på tidigare forskning och avser besvara följande forskningsfrågor: Hur visar sig lässvårigheter i de första årskurserna (förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3)? Hur kan lärare arbeta för att förebygga uppkomsten av lässvårigheter och underlätta för elever med sådan problematik? Studien visar att lässvårigheter går att upptäcka redan hos barn i förskoleklass och att det på så vis går att förutse hur läsutvecklingen kommer att fortskrida. I de tidiga årskurserna kan svårigheter bli synliga redan i den grundläggande lästräningen och hindra eleven från fortsatt utveckling. Ofta visar sig svårigheterna genom otillräcklig avkodningsförmåga, bristande automatiserad läsning, svag läsförståelse samt låg motivation. Identifiering av elever med svårigheter bör ske i ett tidigt stadie så att åtgärder kan sättas in. Undervisningen bör i största möjliga mån utgå från de olika elevernas förutsättningar och detta kan ske genom att läraren anammar flera undervisningsmetoder. I denna studie presenteras såväl övergripande faktorer för en lyckad läsundervisning som mer specifika metoder och strategier. Att identifiering och insatser ofta dröjer kan bottna i lärares okunskap om lässvårigheter och otillräckliga verktyg för att möta elever med denna problematik, varför utökad kunskap om detta är nödvändig.