Med en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer har fem lärareintervjuats för att ta reda på deras inställning och arbetssätt inom NO-ämnena.Materialet har transkriberats och tolkats. Resultat lyfter fram två saker som ärviktiga för att nå framgång i NO-undervisnings strävan att nå målen i kursplanen.Positiv inställning till naturen finns hos lärarna samtidigt som det krävs ettvarierande arbetssätt. Slutsatsen på studien visar på att lärarna har förståelse förde didaktiska aspekterna av undervisningen. Läroplanen som är en styrandefaktor för planeringen lyfter dessvärre inte var undervisningen ska ske, vilketbidrar till det resultat som finns i denna studie.

Hur lärare integrerar hållbar utveckling i undervisningen samt vilka möjligheter ochutmaningar som kan identifieras i undervisningen gällande elever i årskurs F-3 är relativtoutforskat. Vår studie handlar om att få inblick i hur fyra olika lärare integrerar hållbarutveckling i undervisningen, på vilket eller vilka sätt de tre dimensionerna; miljömässig,social och ekonomisk tar sig uttryck i undervisningen samt vilka möjligheter och utmaningarsom kan identifieras i arbetet med hållbar utveckling. Enligt tidigare forskning är utbildningom hållbar utveckling en viktig faktor för att främja ett hållbart samhälle, vilket även lärarna ivår studie framhåller.Denna studie tar form av en kvalitativ metod och det empiriska materialet samlades in genomintervjuer av fyra verksamma lärare i grundskolans F-3. I studien har vi valt att kompletteratidigare forskning med teoretiska perspektiv som bygger på de didaktiska frågorna vad, huroch varför samt lärares didaktiska val för att besvara studiens frågeställningar. Resultatet istudien visar att det praktiska arbetet framträder mest i undervisningen för att integrera hållbarutveckling. Enligt lärarna främjas barns inlärning när undervisningen är kopplad till elevensvardag. De möjligheter som framkommit är att barn i lägre åldrar har den största förmågan attutvecklas och lära sig samt att hållbar utveckling är ett aktuellt ämne idag vilket har bidragittill mer medvetna och engagerade elever. Även stödet från Örebro kommun möjliggörundervisningen om hållbar utveckling. De utmaningar som framkommit i studien visar attlärarna saknar lärarhandledning och lärarstöd samt att arbeta ämnesövergripande med hållbarutveckling.

Syftet med denna studie är att undersöka hur åtta lärare i årskurs F-3 arbetar med läsförståelse. En kvalitativ studie med semistrukturerade muntliga och skriftliga intervjuer av åtta lärare har genomförts för att samla in lärarnas beskrivningar om sitt arbete. Det empiriska materialet har analyserats ur ett sociokulturellt perspektiv med hjälp av några centrala begrepp inom teorin. Resultatet av studien visar att lärarna arbetar ur ett sociokulturellt synsätt där gemensam läsning, samtal om det lästa och att tillsammans bearbeta textens innehåll via olika arbetsformer blivit centrala i lärarnas berättelser. De värdesätter sina elevers tankar, engagemang och intresse i sin undervisning i läsförståelse. En del av lärarna förespråkar att nyckeln till framgång är att utgå ifrån sina elever, att utforma sin undervisning utifrån deras intresse och åsikter. Studiens lärare diskuterar begrepp som textsamtal, olika former av läsning, lässtrategier, engagemang, syfte/mening och frågornas utformning.

Syftet med denna uppsats är att studera de förhållanden som gynnar barns utveckling av läsförståelse och ta reda på olika undervisningsstrategier som läraren kan använda sig av. Genom att studera tidigare forskning åskådliggörs faktorer och metoder som ökar elevernas prestation i läsförståelse. Studien inriktar sig på läsförståelse för elever i förskoleklass och årskurs 1-3. Resultatet är uppdelat i två huvudfrågor, faktorer som gynnar elevernas läsförståelse och undervisning som gynnar elevers läsförståelse. Resultatet är framställt utifrån tio artiklar och två avhandlingar som analyserats och utvärderats. Litteraturstudien framhåller att ett brett ordförråd, metakognition, mindre klasstorlekar och samarbete mellan elever är faktorer som gynnar elevers läsförståelse. Vidare visar resultatet att lärarens kompetens är en avgörande faktor. Litteraturstudiens resultat pekar på att läsförståelsestrategier ska undervisas i tidig ålder, i samspel med varandra samt före, under och efter läsning.

Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskapen om olika arbetsmetoder som lärare i F-3 använder sig av i samhällsorienterande ämnen för att stimulera elevernas engagemang. Utifrån detta syfte har vi formulerat följande konkreta frågeställningar:1) Vilka arbetssätt använder lärare i samhällsorienterande ämnen för att stimulera elevernas engagemang? 2) Vilka för- och nackdelar anser lärare i F-3 att det finns med de olika arbetssätt som de använder? I resultatet framgår det att lärare använder sig av läroböcker, filmer, studiebesök, spel och skönlitteratur som arbetsmetoder i sin samhällsorienterade undervisning. Vår slutsats visar att ett arbetssätt med olika former av material kan skapa goda förutsättningar för elever i de samhällsorienterande ämnena.

I denna studie undersöks hur lågstadielärare, verksamma inom F–3, använder sig av digitala verktyg i undervisningen för att främja elevers läsutveckling. Vi undersöker ur ett lärarperspektiv hur de digitala verktygen används i undervisningen, hur uppföljning sker, vilka attityder lärare har till de digitala verktygen samt vilken kompetens de besitter inom området. För att undersöka detta har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med tio verksamma lågstadielärare, som sedan analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys. Genom denna analys har vi studerat lärarnas arbetssätt och åsikter. I denna studie utgår vi från kognitivismen och den sociokulturella teorin för att förstå och analysera den insamlade materialet. Utifrån kognitivismen ser vi på elevers kognitiva förmågor och hur dessa påverkar vad eleven är mogen för att lära sig. Genom den sociokulturella teorin ser vi på hur elever lär i sociala situationer i samspel med andra. Det resultat som framkommit visar på stora skillnader inom användandet av digitala verktyg i undervisningen. Det framkommer skillnader i såväl tillgång, användningsområden och åsikter i hur digitala verktyg ska användas för att främja elevernas lärande. Slutsatserna i denna studie är att för att digitala verktyg ska tillföra ett mervärde i undervisningen måste lärarna ha kunskap och kompetens för att utnyttja de digitala verktygens flertaliga möjligheter.

Det flerspråkiga klassrummet är i dagens samhälle ett faktum inom skolan och läraresförhållningssätt till denna flerspråkighet är avgörande för hur eleverna utvecklas inomspråkundervisningen. I denna kvalitativa intervjustudie undersöks lärares förhållningssätt tilltransspråkande i praktiken inom svenskämnet, samt vad lärarna ser som orsaker till sittförhållningssätt. Det undersöks även vilka utmaningar och möjligheter som lärare upplever vidundervisning av flerspråkiga elever. Intervjuerna genomförs med fyra verksamma legitimeradelärare med olika lång arbetslivserfarenhet och ålder inom årskurserna F–3. Resultatet av studienvisar att transspråkande inte används regelbundet vid undervisning av flerspråkiga elever iämnet svenska. Orsakerna bakom detta är brist i form av tid och resurser, samt att behovenbland eleverna kan vara mycket varierande. De utmaningar som samtliga lärare upplevde medundervisningen av flerspråkiga elever var elevernas ordförståelse. Denna utmaning hade delärare med längre arbetslivserfarenhet alltid upplevt, oavsett om eleverna var uppvuxna iSverige eller inte. Andra utmaningar som de upplevde var läxor, att hitta rätt nivå på uppgifter,kontakt med vårdnadshavare samt skolkulturen. Utmaningarna skiljde sig mellan lärarnaberoende på hur mycket svenska de flerspråkiga eleverna kunde, samt om de hade tillgång tillstöttning i form av lärare i modersmål eller svenska som andraspråk. De möjligheter lärarnasåg med undervisningen av de flerspråkiga eleverna var en möjlighet till att utvecklas somlärare, samt att det var berikande för både elever och lärare att ta del av olika kulturer.

Föreliggande litteraturstudie är baserad på tolv vetenskapliga artiklar med syfte att undersöka hur tidigare forskning beskriver användandet av kombinerade modaliteter inom svenskämnet. Studien beskriver hur modaliteter kan verka språkutvecklande i förskoleklass och årskurs 1–3 samt hur styrdokumenten behandlar modaliteter och multimodala arbetssätt. Historiskt har multimodala arbetssätt varit en del av elevers läs- och skrivutveckling i skolan och tidigare forskning visar att elevers meningsskapande inkluderar flera modaliteter långt innan de behärskar en skriftlig kommunikation. Såväl estetiska uttrycksformer som digitala verktyg betraktas i denna studie som modaliteter eller medier för modaliteter. Denna studie visar att ett förändrat meningsskapande har skett i skolan och att kombinationer av modaliteter betraktas som gynnsamma för elevers tidiga läs- och skrivutveckling.

Studier har visat att flickor och pojkar bemöts olika efter liknande beteende, och att högläsning är en viktig del av den tidiga undervisningen. Fokuset i den här studien är därmed att se hur kön och genus porträtteras i ett antal böcker som läses högt i dagens svenska skolor. Den teoretiska utgångspunkten utgår från Yvonne Hirdmans genusystem och normkritiskt perspektiv. Det empiriska materialet består av 21, mestadels kvantitativa, enkäter som besvarats av slumpmässigt utvalda lärare verksamma i lågstadiet, och textanalyser på de tre, från enkätsvaren, oftast nämnda högläsningsböckerna. Högläsningsböckerna är Mio min Mio av Astrid Lindgren, Snögrottan av Laura Trenter, Christoffer Asklöf och Joel Prisell och de har analyserats med Nikolajevas motsatsschema, samt Lena Kårelands definition av identifikation. Resultatet från enkäterna visade att majoriteten av de lärarna som svarade hade en intention att reflektera över sitt val, och ofta ansåg de även att de reflektera över kön och genus. Vad lärarna prioriterar först varierar dock, och det framgick även att normbrytande högläsningslitteratur vanligtvis inte är lättillgängligt. Textanalyserna speglar dock inte riktigt de svaren som gavs i enkäten. Alla tre verken har nämligen alla pojkar i första rum, där flickorna får en sekundär roll. Pojkarna/männen och flickorna/kvinnorna är även i stora drag ganska karakteristiska enligt Nikolajevas motsatsschema. Mio lägger exempelvis väldigt mycket vikt vid att riddare är synonymt med mod och är man modig så gråter man inte, eller Daniel och Andreas som är aktiva och bygger en snögrotta. Det finns även några undantag från detta, exempelvis Jack som är en väldigt okarakterisitsk pojke eftersom att han uttrycken sin oro och hopplöshet på ett sätt som annars är mer stereotypt för en flicka. Ett annat resultat som framkom av analysen var att det framför allt är pojkar som får möjligheten att spegla sig med karaktärerna i boken. Ur studien har det framkommit att lärare anser sig själva reflektera över de val de gör när de väljer högläsningslitteratur, men det har även framkommit att det inte alltid speglas i praktiken.

A qualitative study on how teachers actively work to promote student influence in the classroom through the teaching of and through democracy from the perspective of five F-3 teachers.