Studien undersöker tre populära bokserier som används som högläsningsböcker för barn på lågstadiet. Dessa serier, Handbok för superhjältar, Musse & Helium och Sandvargen, undersöktes med syfte att granska vilka normer om familjekonstellationer och sexualiteter som framställs i dem. Metoden som använts i studien är först enkät för att få svar på vilka böcker som faktiskt används på lågstadiet i skolor idag. Därefter användes en multimodal textanalys som metod för att analysera empirin. Det teoretiska perspektiv som empirin analyserades med var det normkritiska perspektivet samt det utvidgade textbegreppet. Resultaten visar att alla bokserier tillsammans innehåller framställningar av 21 olika familjekonstellationer och 23 framställningar av sexualitet. När familjekonstellationer framställs är det vanligast att det framställs som en familjekonstellation i form av barn med två föräldrar. Denna familjekonstellation förekommer 11 gånger av de totala 21 familjekonstellationerna. När sexualitet framställs är det vanligast att det beskrivs i form av heterosexuell kärlek. Denna typ av beskrivning förekommer 20 gånger av de totala 23 beskrivningarna. Resultatet går i linje med den tidigare forskning som utförts inom detta fält, vilket är att det vanligaste sättet att framställa familj på är en kärnfamilj med mamma, pappa och barn och det vanligaste sättet att framställa sexualitet på är enligt heteronormen.

Denna kvalitativa studie har som syfte att fördjupa kunskapen om hur lärare F-3 planerar och undervisar i matematik på ett inkluderande sätt. Med hjälp av sju kvalitativa observationer visar det sig att flertalet lärare använder en snarlik matematikundervisning. Resultatet i den här studien är att flera av lektionerna är nästan identiska med viss variation. Vi kan också se att vissa digitala resurser slagit igenom i de flesta klassrum. Konkret material har observerats användas mer som ett individuellt stödmaterial än som en resurs för alla elever.

Digitaliseringen är under ständig utveckling både i samhället och inom skolan. Därför är det viktigt att som blivande lärare vara medveten om vilka fördelar och nackdelar det bär med sig. Syftet med denna litteraturstudie är att granska vad tidigare forskning visar hur digitala skrivverktyg påverkar elevernas skrivprocess, samt om det finns koppling mellan motivation och användande av digitala skrivverktyg. Studien inriktar sig på elever i årskurs F-3. Genom databaserna ERIC, Swepub och Primo har material samlats in. För att avgöra materialets relevans har en översiktsanalys och kriterier för inklusion används. Det valda materialet består av tio vetenskapliga artiklar och en doktorsavhandling. Materialet är både nationellt och internationellt. Resultatet i studien visar att elevernas motivation ökade när de fick skriva med digitala skrivverktyg. Det framkom också att digitala skrivverktyg skapar möjlighet att skriva snabbare, längre texter och redigera enklare. Begränsningar som studiens resultat visar är elevers tekniska kunskap, tillgång och motorik. Slutsatsen utifrån litteraturstudiens resultat är att digitala skrivverktyg till stor del skapar möjligheter för elevernas skrivprocess. För att uppnå möjligheterna har läraren en viktig roll att ge eleverna rätt teknisk kunskap och tillgång för att förhindra begränsningar.

Denna studie syftar till att belysa möjliga orsaker till matematikssvårigheter i grundskolan F-3, samt visa lärarens strategier i matematikundervisningen. Därutöver syftar studien till att bidra med kunskaper om hur lärare kan anpassa undervisning till eleverna som har svårigheter i matematik från F-3. Fokus med studien är att undersöka elevernas svårigheter i ämnet matematik samt vilka strategier ska lärare använda i matematikundervisningen för att utvecklas eleverna så långt som möjligt. Utifrån syftet och målet med den studien ställde jag följande frågeställningarna: Vilka orsaker kan finnas till att vissa elever har svårigheter i matematik? Vilka strategier använder pedagoger för att anpassa undervisning till eleverna som har svårigheter i matematik?Utifrån området i min studie har jag valt det systemteoretiska perspektivet och hur det fungerar i praktiken när lärare arbetar med elever i matematiksvårigheter. Fokus i systemteoretiska perspektiv är att lösa problem, nå resultat och åstadkomma förändring. I tidigare forskning och studier tog jag upp litteratur, böcker, artiklar och rapporter som är relevanta för min studiens syfte och frågeställningar. Jag sökte kunskaper om matematikssvårigheter hos elever och anpassning inom matematiksundervisnigen. Därtill sökte jag vilka faktorer som påverkas elevernas färdigheter i ämnet matematik och hur pedagogerna ska anpassa sin undervisning för elever olika behov. För att kunna svara på studiens frågeställningar användes jag kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Sex lärare och en speciallärare som jobbar i grundskolan intervjuades. I studien använde jag tematiskt metod för att analysera studiens resultat och komma till studiens syfte.I resultatet framkommer att begreppsliga svårigheter, elevens svårigheter, till exempel olika diagnoser, koncentration och uppmärksamhets svårigheter, samt brister inom taluppfattning är orsaker till matematikens svårigheter hos vissa elever. Därtill är att identifiera och planera, anpassat material och undervisningens kvalitet strategier för att anpassa undervisningen till dessa elever i grundskolan.

I det här arbetet undersöks lärares uppfattningar av undervisning i läsförståelse i ett klassrum med flerspråkiga elever. Syftet med den här studien är att undersöka verksamma lärares uppfattningar om gynnsam undervisning i läsförståelse i årskurs 1-3 i ett klassrum med flerspråkiga elever som följer kursplanen i svenska. För att undersöka det, tar vi reda på vilka arbetssätt lärarna anser vara gynnsamma i undervisningen för att utveckla elevers tidiga läsförståelse samt vilka möjligheter och utmaningar lärarna ser i sitt arbete med att främja flerspråkiga elevers läsförståelse. Studien har en kvalitativ ansats och har genomförts genom semistrukturerade intervjuer. Åtta behöriga lärare med erfarenhet av arbete i årskurs två och tre i grundskolan och med erfarenhet av att undervisa i ett klassrum med flerspråkiga elever har intervjuats. Resultatet har analyserats med hjälp av det sociokulturella perspektivet. Resultatet av studien visar på att gynnsamma arbetssätt för läsförståelseutvecklingen framför allt är ett tidigt arbete med ord och begrepp och läsförståelsestrategier. Hur lärarna väljer att arbeta med detta varierar. Ordförståelse är även en förmåga lärarna lyfter som bristande hos många flerspråkiga elever. Utifrån studiens resultat kanvi dra slutsatserna att lärarna är medvetna om att modersmålet spelar en viktig roll även förutvecklingen i svenska, men att kunskap om språkens samverkan hos eleven och fördelarna med inslag av tvärspråkliga arbetssätt i undervisningen saknas. Utifrån resultatet i denna studie synliggörs att de kunskaper och resurser lärarna skulle ha nytta av bland annat är ökad kunskap om hur språk samverkar hos eleverna, guidning i undervisning genom tvärspråkliga arbetssätt samt tillgång till material som exempelvis tvåspråkiga böcker och texter. / <p>Inriktning svenska</p>

Forskning idag menar att grupparbete är en undervisningsmetod som främjar elevers sociala och ämneskunskapsmässiga förmågor. Det är därför viktigt att lärare är väl medvetna om grupparbetets många fördelar och hur grupparbetet bör läggas upp. Denna litteraturstudie behandlar grupparbete inom läsförståelse i svenskundervisningen i årskurs F-3. Den sociokulturella teorin och i synnerhet appropriering ligger till grund för arbetets utgångspunkt. Det som litteraturstudien är ämnad att undersöka är vad forskningen säger om elevers förutsättningar att arbeta som grupp inom läsförståelse. Material har samlats in från databaserna Primo, ERIC, SwePub och EBSCO med hjälp av olika kriterier för inklusion. Materialet som undersökts och analyserats består av två doktorsavhandlingar och åtta vetenskapliga artiklar, både nationella och internationella. Resultatet visar att fördelarna med grupparbete är betydligt större än nackdelarna och att det är någonting som man bör arbeta med i verksamheten. Resultatet visar även på att lärare som inte arbetar kontinuerligt med grupparbete har som argument att de tycker att det är svårt att genomföra undervisningen på grund av att de inte har redskap för att ha uppsikt över klassen när de arbetar i grupper. Slutsatsen utifrån resultaten är att det finns många fördelar med grupparbete om läraren är väl förberedd och använder sig av väl utvalda strategier.

Val av arbetssätt är något som lärare arbetar med dagligen i skolan men vad är det som gör att lärare väljer vissa arbetssätt och inte andra? Dessa val kan påverka elever positivt men även negativt i deras syn på undervisningen. I denna litteraturstudie har vi valt att undersöka vilka arbetssätt som är främjande för elevers motivation och kunskapsutveckling. Syftet har besvarats av frågorna: Vilka arbetssätt är främjande för elevers kunskapsutveckling? Hur kan lärare arbeta i klassrummet för att bibehålla motivation? Hur kan undervisningen anpassas för att se till alla elevers behov? Litteraturen som har använts samlades in via sökningar i olika databaser. Både nationell och internationell forskning har bidragit till vårt resultat som antyder att reflektion, ett varierat arbetssätt och användandet av digitala läromedel bidrar till att lärare kan skapa motivation och lust att lära hos elever. Att ha en svensklektion som är genomtänkt med vilka arbetssätt och vilka medel som ska användas samt att ta hänsyn till alla elevers individuella behov. Där kan läraren skapa ett undervisningstillfälle som är betydelsefullt för eleverna.

Denna litteraturstudie belyser analytiska och syntetiska läsinlärningsmetoder som stöd i svenskundervisningen i årskurs F-3. Att kunna läsa är en viktig del i att förstå och verka i samhället, då språket är människans främsta redskap för att kunna tänka, kommunicera och lära. Lärare behöver alltså ha kunskap om olika metoder för att lära elever att läsa. Läsinlärningsmetoderna når elever på olika sätt och det är därför viktigt att lärare vet hur dessa metoder används. Syftet med studien är att beskriva hur läsinlärningsmetoderna behandlas i forskning och hur de kan tillämpas för att lära eleverna att läsa. Bottom-up- och top-down-principerna ligger till grund för analysen och studier som undersöks har varit både nationella och internationella. Materialet som har används är vetenskapliga tidskriftsartiklar och avhandlingar. Resultatet visar att läsundervisning som kombinerar syntetiska- och analytiska metoder ger en effektivare läsinlärning än när de använts var för sig. Forskning visar också att den syntetiska metodiken är mer gynnsam för alla elevers läsutveckling, medan den analytiska metodiken inte visar sig vara lika effektiv för elever som är svaga läsare. Den syntetiska metoden arbetar med de mindre enheterna där eleverna får lära sig att olika språkljud kan bilda ett ord. Avkodning är alltså den syntetiska metodens huvudfokus för att lära sig läsa medan den analytiska metoden inriktar sig på helheten och förståelsen. Läsinlärningsprocessen beskrivs som en helhet där delarna består av både avkodning och förståelse, vilket är lika viktiga komponenter i att lära sig läsa.

Syftet med studien är att öka kunskaperna om läsinlärningsmetoderna ljudningsmetoden, helordsmetoden och kombinationen av dessa i den tidiga läsundervisningen. Studiens frågeställningar behandlar hur lärarna implementerar en interaktiv läsinlärningsmetod, vilka didaktiska val som ligger till grund för implementeringen samt vilka för- och nackdelar lärarna ser med användandet av en interaktiv läsinlärningsmetod. Den teoretiska utgångspunkten för studien är Borgs (2015) beskrivning av det teoretiska perspektivet lärarkognition. Den insamlade data består av transkriberingar från semistrukturerade intervjuer med sex lärare verksamma i årskurs 1 som analyserades med tematisk analys. Resultaten visar att lärarnas arbetssätt varierar när en interaktiv läsinlärningsmetod implementeras. Ett annat resultat är att lärarnas didaktiska val påverkas av bristande förutsättningar i form av utbildning och riktlinjer samt att det finns andra yttre påverkansfaktorer lärarna tar hänsyn till vid implementering av en interaktiv läsinlärningsmetod. Dessutom visar resultatet att lärarna enbart ser fördelar med en interaktiv läsinlärningsmetod, då de kan anpassa metoden efter elevernas behov och förutsättningar. I diskussionen diskuteras vikten av att anpassa läsinlärningsmetoden utifrån elevsammansättningen, efterfrågan om tydligare riktlinjer kring interaktiv läsinlärningsmetod och huruvida den beprövade erfarenheten tar vid där utbildningen brister.

SammanfattningResultat från tidigare forskning visar att många lärare som arbetar ämnesövergripande anser att det är ett fördelaktigt sätt att arbeta på, både för dem själva men även för eleverna. En ämnesövergripande undervisning kan hjälpa eleverna att se sammanhang och förstå innehållet, inte minst inom de informationsrika naturvetenskapliga ämnena. Trots detta påvisar forskning att ämnesövergripande undervisning inte förekommer i någon större utsträckning i de lägre årskurserna. Detta trots uppmuntran till att arbeta ämnesövergripande både i lärarutbildningen utifrån olika lärandeteorier och enligt läroplanen. Därav har jag gjort en fallstudie för att försöka få syn på hur och i vilken omfattning lärare på lågstadiet arbetar ämnesövergripande. I min studie har jag observerat en lärare i årskurs ett under två lektioner, en no-lektion och en bildlektion. För att få en djupare förståelse för det som sker har jag även intervjuat den undervisande läraren efter de båda lektionerna. Eftersom jag är intresserad av lärarens upplevelse av undervisningen som sker så utgår jag från ett fenomenologiskt perspektiv.I årskurs F-3 utgår undervisningen oftast från elevernas vardag och erfarenheter. Elevers upplevelse av världen är inte indelad i skolämne vilket i sin tur innebär att undervisningen i årskurs F-3 ofta rör sig över ämnesgränserna. Undervisningen som jag observerade var ämnesspecifikt planerad men när min analys var klar hade jag hittat ett flertal tillfällen där läraren rört sig över ämnesgränserna. Ämnesövergripande undervisning är ett inte helt klart definierat begrepp. Undervisningen i min fallstudie rör sig mer över ämnesgränserna än vad som tidigare framkommit men om den definieras som ämnesövergripande eller inte är upp till den undervisande läraren att avgöra. Nyckelord: fallstudie, fenomenologi, F-3, no, tematisk undervisning, ämnesövergripande undervisning