Syftet med detta arbete är att besvara frågorna om hur utomhuspedagogisk naturvetenskapsundervisning påverkar elevers intresse, motivation och kunskaper i ämnet, samt lärarens roll i undervisningen. Genom en systematisk litteraturstudie har vi samlat aktuell forskning kring vårt valda område, som sedan sammanställts och diskuterats i relation till frågeställningarna. Resultatet visar att utomhuspedagogik kan användas för att öka elevers intresse, motivation och kunskaper i naturvetenskap men att det inte går att utesluta att samma resultat hade kunnat nås genom traditionell undervisning. Vidare visar resultatet att utomhuspedagogik kräver en duktig pedagog som är villig att anta utmaningen som kräver mycket tid för planering, förberedelse och genomförande.

Med en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer har fem lärareintervjuats för att ta reda på deras inställning och arbetssätt inom NO-ämnena.Materialet har transkriberats och tolkats. Resultat lyfter fram två saker som ärviktiga för att nå framgång i NO-undervisnings strävan att nå målen i kursplanen.Positiv inställning till naturen finns hos lärarna samtidigt som det krävs ettvarierande arbetssätt. Slutsatsen på studien visar på att lärarna har förståelse förde didaktiska aspekterna av undervisningen. Läroplanen som är en styrandefaktor för planeringen lyfter dessvärre inte var undervisningen ska ske, vilketbidrar till det resultat som finns i denna studie.

Denna studie syftar till att belysa möjliga orsaker till matematikssvårigheter i grundskolan F-3, samt visa lärarens strategier i matematikundervisningen. Därutöver syftar studien till att bidra med kunskaper om hur lärare kan anpassa undervisning till eleverna som har svårigheter i matematik från F-3. Fokus med studien är att undersöka elevernas svårigheter i ämnet matematik samt vilka strategier ska lärare använda i matematikundervisningen för att utvecklas eleverna så långt som möjligt. Utifrån syftet och målet med den studien ställde jag följande frågeställningarna: Vilka orsaker kan finnas till att vissa elever har svårigheter i matematik? Vilka strategier använder pedagoger för att anpassa undervisning till eleverna som har svårigheter i matematik?Utifrån området i min studie har jag valt det systemteoretiska perspektivet och hur det fungerar i praktiken när lärare arbetar med elever i matematiksvårigheter. Fokus i systemteoretiska perspektiv är att lösa problem, nå resultat och åstadkomma förändring. I tidigare forskning och studier tog jag upp litteratur, böcker, artiklar och rapporter som är relevanta för min studiens syfte och frågeställningar. Jag sökte kunskaper om matematikssvårigheter hos elever och anpassning inom matematiksundervisnigen. Därtill sökte jag vilka faktorer som påverkas elevernas färdigheter i ämnet matematik och hur pedagogerna ska anpassa sin undervisning för elever olika behov. För att kunna svara på studiens frågeställningar användes jag kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Sex lärare och en speciallärare som jobbar i grundskolan intervjuades. I studien använde jag tematiskt metod för att analysera studiens resultat och komma till studiens syfte.I resultatet framkommer att begreppsliga svårigheter, elevens svårigheter, till exempel olika diagnoser, koncentration och uppmärksamhets svårigheter, samt brister inom taluppfattning är orsaker till matematikens svårigheter hos vissa elever. Därtill är att identifiera och planera, anpassat material och undervisningens kvalitet strategier för att anpassa undervisningen till dessa elever i grundskolan.

Syftet med denna intervjustudie är att analysera och problematisera lärares uppfattningar om det didaktiskt orienterade arbetet och övriga inverkansfaktorer som enligt tidigare forskning kan ha betydelse för livsfrågeundervisningen. Insamlingen av det vetenskapliga materialet har utförts genom intervjuer med utbildade, verksamma lärare i årskurs f-3. Materialet har analyserats och senare problematiserats utifrån innehållsanalys och ämnesdidaktisk teori. De centrala fynd som framkommit är att livsfrågor uppkommer spontant i samtliga ämnen i skolan vilket leder till att spontanitet har framträtt som ett viktigt förhållande som ifrågasätter livsfrågors placering inom religionsämnet i den svenska läroplanen. Ytterligare ett fynd är att vissa inverkansfaktorer har stor betydelse för livsfrågeundervisningen medan andra faktorer har mindre betydelse än vad äldre forskningsresultat tidigare har visat. De faktorer som fokuseras i studiens slutdiskussion är världshändelser, exempelvis krig, lärarnas utbildningsbakgrund och lärares osäkerhet i förhållande till livsfrågor. Avslutningsvis belyser vi vad ett optimalt arbetssätt kan vara utifrån slutsatser av studiens resultat vilket även synliggör ett behov av vidare forskning.

One of the biggest challenges for primary school teachers in today's schools is to teach students to read. Moreover, this should be done based on each individual student's abilities and needs with regard to the diversity that exists in today's classes. This study aims to make visible what is the basis for teachers’ perceptions and behavior in individualized reading in teaching in Swedish as a second language. But it also seeks to identify possibilities and difficulties teachers face in connection with this to illustrate what may be the basis for teachers' equal / different views and actions in the field. This is illustrated by four research questions of the study, which are: 1) How do teacher individualize reading in teaching Swedish as a second language? 2) What considerations are the basis for the teachers in primary schools planning of individualized reading in teaching Swedish as a second language? 3) What opportunities and difficulties do teachers see within individualized reading in teaching Swedish as a second language? 4) How is individualized reading expressed in primary school teachers teaching in Swedish as a second language? Through qualitative interviews and observations, the results show that teachers use multiple individualization types and components of literacy development for the individualization of reading in their teaching in Swedish as a second language? Some of the teachers feel, however, that the structural conditions at the school prevents them from doing this fully. A central and common aspect is that teachers use level individualization as a basis for any kind of individualization.

Denna litteraturstudie belyser hur viktigt det är att lärare har en bred kompetens kring digitala verktyg. Den digitala kompetensen i läs- och skrivundervisningen krävs för att skapa lärorika lektionstillfällen för eleverna. En bred digital kompetens ökar chanserna till att kunna lösa problem som eventuellt kan uppstå med tekniken. Digitaliseringen har bidragit med många fördelar, bland annat har den underlättat för elever med skrivsvårigheter. Men digitaliseringen har också bidragit med vissa svårigheter för både lärare och elever, bland annat behöver lärarna utveckla en ny form av kompetens. Syftet med denna studie är att belysa hur användandet av digitala verktyg i läs- och skrivundervisning behandlas i forskningen, samt vad som framkommit i forskningen angående lärarens roll och vilken digital kompetens som lärare behöver i arbetet med digitala verktyg i läs- och skrivundervisning i årskurs 1–3. För att kunna uppfylla syftet användes följande forskningsfrågor: Vilka möjligheter respektive hinder finns det med digitala verktyg i läs- och skrivundervisningen? Vilken betydelse har lärares digitala kompetens i samband med läs- och skrivundervisning som genomförs med hjälp av digitala verktyg?  Materialet som undersöktes består av 16 vetenskapliga artiklar inklusive tre böcker och fyra avhandlingar. Artiklarna och litteraturen är både nationell och internationellt. Resultatet visar att det är skillnader mellan lärares digitala kompetenser. Många lärare har gått en lärarutbildning där det visat sig vara otillräckligt med didaktisk kunskap kring digitala verktyg. Tiden var också något som resulterade i en bristande digital kunskap, det var inte avsatt tillräckligt med tid för att lära sig det som behövdes. Andra resultat som framkommit i studien är att det finns fler möjligheter än hinder med att använda sig av digitala verktyg i undervisningen. I takt med att samhället digitaliseras, ställs allt högre krav på lärare att kunna hantera den digitala tekniken som erbjuds. Med mer avsedd tid till att utveckla lärares digitala och didaktiska kompetens, kan elevernas läs- och skrivundervisning få en högre kvalitet.

Att som elev i grundskolan misstolka likhetstecknet är vanligt förekommande i såväl Sverige som andra länder. Många ser det som en symbol som indikerar på att en uträkning ska göras. En förklaring till detta påstås vara att eleverna har tolkat likhetstecknet som dynamisk. Det ses som en process där ett matematiskt uttryck ska bli något. Detta till skillnad från en statisk tolkning, där ingenting tillkommer utan ett uttryck är lika med något annat. Genom att undersöka hur utvalda lärare i F-3 framställer likhetstecknet, kan denna studie bidra med kunskap och reflektioner till verksamma lärare om hur man kan planera sin undervisning om likhetstecknet för att det på bästa sätt ska gynna elevernas tolkning. Detta är en småskalig, kvalitativ studie om hur lärare medvetet framställer likhetstecknet för sina elever, i syfte att klargöra dess korrekta betydelse. Studiens empiriska material består av fem observationer och semi-strukturerade intervjuer med lärare i årskurs F-3. Resultatet visar att lärarna i studien till stor del framställer likhetstecknet på ett statiskt sätt genom val av arbetsuppgifter och representationsformer. De deltagande lärarnas kommunikation om likhetstecknet är även den till stor del statisk i helklassgenomgångar, men faller ofta tillbaka till en dynamisk framställning vid samtal med enskilda elever. En förklaring till detta kan vara att lärarna sällan reflekterar över sin verbala framställning av likhetstecknet när de talar till enskilda elever, eftersom fokus istället hamnar på att tydliggöra uppgifterna.

Studiens syfte var att fördjupa kunskapen om hur lärare använde sig av studiebesök som en pedagogisk resurs inom de samhällsorienterade ämnena. I studien har semistrukturerade kvalitativa intervjuer använts som metod för att samla in empiri, vilket tolkats utifrån Deweys pragmatiska perspektiv. Resultatet visade, i likhet med tidigare forskning, att lärare upplever studiebesök som positiva för elevers inlärning i de samhällsorienterade ämnena. Resultatet visade även att lärarna använde sig av studiebesök på olika vis i undervisningen beroende på deras definition av begreppet. Slutsatsen är att lärarna ställde sig positiva till att använda studiebesök, dock användes studiebesök olika mycket beroende på lärarens inställning till begreppet.

Utomhuspedagogik har under de senaste åren fått en allt mer framträdande roll i utbildningen för grundlärare. Det nämns ofta att det är positivt att utomhuspedagogiken inkluderas i en lärares naturvetenskapliga undervisning. Trots detta visar forskningen och erfarenheter från yrkesverksamheten att utomhuspedagogiken inte används i särskilt stor utsträckning. Denna kunskapsöversikt har tre syften som alla grundar sig i utomhuspedagogik i det naturvetenskapliga ämnena. Det första syftet var att synliggöra faktorer som forskningen menar påverkar lärarnas användande av utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena. Andra syftet med denna kunskapsöversikt var att undersöka och synliggöra de effekter som forskningen lyfter att utomhuspedagogiken har på elevernas lärande. Avslutningsvis finns syftet att identifiera svårigheter och hinder som utomhuspedagogik som undervisningsform medför. För att kunna möta kunskapsöversiktens syften ställdes följande forskningsfrågorupp: Hur tillämpas utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena? Vilka effekter av utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena visar forskningen på elevers lärande? Vilka svårigheter beskriver forskningen om utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena för åldrarna 6 - 10 år? Under kapitlet metoder presenteras de databaser som används, de urvalskriterier som satts upp och hur vi i arbetet gått tillväga i urvalsprocessen. En presentation av de inkluderingar och exkluderingar av forskningsartiklar som gjorts finns också redovisat. Sammanlagt resulterade urvalsprocessen i tio artiklar som kunde används för att kartlägga forskning till denna kunskapsöversikt. Samtliga hade fokus på utomhuspedagogik som undervisningsform i det naturvetenskapliga ämnena. Kunskapsöversiktens resultat visar på att det finns en osäkerhet hos lärarna när det kommer till utomhuspedagogik. Denna osäkerhet leder till att utomhuspedagogik som undervisningsform ofta väljs bort av lärarna. I flera av forskningsstudierna tar skolorna in extern hjälp för att lära och stötta lärarna till att börja använda utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena. Resultatet visar också att utomhuspedagogik gynnar elevernas förståelse och inlärning när det kommer till de naturvetenskapliga ämnena. I denna kunskapsöversikt delas forskningen ner i mindre delar för att synliggöra forskningens olika syften, metoder och resultat. Med detta synliggörs också likheter och skillnader i forskningen om utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena världen över.

Utomhuspedagogik har under de senaste åren fått en allt mer framträdande roll i utbildningenför grundlärare. Det nämns ofta att det är positivt att utomhuspedagogiken inkluderas i en lärares naturvetenskapliga undervisning. Trots detta visar forskningen och erfarenheter från yrkesverksamheten att utomhuspedagogiken inte används i särskilt stor utsträckning. Denna kunskapsöversikt har tre syften som alla grundar sig i utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena. Det första syftet var att synliggöra faktorer som forskningen menar påverkar lärarnas användande av utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena. Andra syftet med denna kunskapsöversikt var att undersöka och synliggöra de effekter som forskningen lyfter att utomhuspedagogiken har på elevernas lärande. Avslutningsvis finns syftet att identifiera svårigheter och hinder som utomhuspedagogik som undervisningsform medför. För att kunna möta kunskapsöversiktens syften ställdes följande forskningsfrågorupp: ● Hur tillämpas utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena? ● Vilka effekter av utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena visarforskningen på elevers lärande? ● Vilka svårigheter beskriver forskningen om utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena för åldrarna 6 - 10 år? Under kapitlet metoder presenteras de databaser som används, de urvalskriterier som satts upp och hur vi i arbetet gått tillväga i urvalsprocessen. En presentation av de inkluderingar och exkluderingar av forskningsartiklar som gjorts finns också redovisat. Sammanlagt resulterade urvalsprocessen i tio artiklar som kunde används för att kartlägga forskning till denna kunskapsöversikt. Samtliga hade fokus på utomhuspedagogik som undervisningsform idet naturvetenskapliga ämnena. Kunskapsöversiktens resultat visar på att det finns en osäkerhet hos lärarna när det kommer till utomhuspedagogik. Denna osäkerhet leder till att utomhuspedagogik som undervisningsform ofta väljs bort av lärarna. I flera av forskningsstudierna tar skolorna in extern hjälp för att lära och stötta lärarna till att börja använda utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena. Resultatet visar också att utomhuspedagogik gynnar elevernas förståelse och inlärning när det kommer till de naturvetenskapliga ämnena. I denna kunskapsöversikt delas forskningen ner i mindre delar för att synliggöra forskningens olika syften, metoder och resultat. Med detta synliggörs också likheter och skillnader i forskningen om utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena världen över.