Syftet med det självständiga arbetet är att bidra med några nya kunskaper kring hur läromiljöns utformning påverkar elevers texter. I föreliggande arbete vill vi pröva om och i så fall hur läromiljöer påverkar elevtexter. Arbetet är framtaget i samband med ett intresse för läromiljöns utformning och påverkan. Utgångspunkten för arbetet är: Om och i så fall hur en läromiljö med utgångspunkt i att lära genom samspel, kommunikation, sinnen och erfarenheter kan påverka elevers texter? I tidigare forskning framkommer det hur det sociala samspelet används i undervisningen samt hur elevers individuella erfarenheter kan tas tillvara på. Det finns ett litet utbud av framtagen forskning kring alla sinnenas betydelse för kunskapsutveckling i läs- och skrivundervisningen. Forskningen som finns betonar värdet av en trygg och väl utformad läromiljö där eleverna får ta del av olika sätt för att ta till sig kunskap för att kunna utvecklas i sin läsning och skrivning. Undersökningens metod är en fallstudie som utgår ifrån ett planerat undervisningsupplägg, en promenad, observation, observation med samtal och analys av elevtexter. Arbetet kommer avslutningsvis att presentera och diskutera fallstudiens resultat som grundar sig i ett undervisningsupplägg där syftet är att se om och i så fall hur det sociala samspelet, kommunikation, att lära genom alla sinnen och elevernas erfarenheter synliggörs i elevtexter.

Denna studie belyser hur viktig dokumentationen är för att kunna utveckla elevernas kunskaper i läs-och skrivundervisningen. Dokumentationen visar vad lärarna ska arbeta vidare med för att anpassa läs- och skrivundervisningen utifrån elevernas förutsättningar. Syftet med studien är att få insikt i hur lärare genom dokumentation kan förbättra läs- och skrivundervisningen i årskurs 1-3. För att kunna besvara syftet används följande forskningsfrågor: Hur kan dokumentation av läs- och skrivundervisning i årskurs 1-3 genomföras, användas och utvärderas för att förändra och vidareutveckla lektionsinnehållet? Vad anser lärare vara viktigt att dokumentera för att förbättra läs- och skrivundervisningen? Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv där utgångspunkten är den proximala utvecklingszonen. Kvalitativ metod används i studien där sex grundskollärare intervjuas genom semistrukturerade intervjuer. Empirin har därefter analyserats utifrån en tematisk analys. Resultatet visar att det är viktigt med kontinuerlig dokumentation där lärarna ger eleverna “allmänna råd” för att komma vidare i sin läs-och skrivutveckling till exempel stor bokstav och punkt i slutet av en mening. Det framkommer även i studien att materialet Legilexi och Skolverkets material är bra komplement till dokumentationen, lärarna får syn på vad eleverna kan och vad lärarna kan utveckla i sin undervisning genom att arbeta med dessa material. / This study highlights how important documentation is to be able to develop students' knowledge in reading and writing instruction. The documentation enables what the teachers are to work on further in order to adapt the reading and writing instruction based on the students' conditions. The purpose of the study is to gain insight into how teachers through documentation can improve reading and writing instruction in grades 1-3. In order to be able to answer the purpose, the following research questions are used: How can documentation of reading and writing instruction in years 1-3 be implemented, used and evaluated to change and further develop the lesson content? What do teachers consider important to document in order to improve reading and writing instruction? The study is based on a socio-cultural perspective where the starting point is the proximal development zone. Qualitative method is used in the study where six primary school teachers are interviewed through semi-structured interviews. The empirics have then been analysed on the basis of a thematic analysis. The results show that it is important to have continuous documentation where the teachers give the students "general advice" to move forward in their reading and writing development, for example capital letter and full stop at the end of a sentence. It also appears in the study that the material Legilexi and the National Agency for Education's material is a good complement to the documentation, the teachers get an idea of what the students can and what the teachers can develop in their teaching by working with these materials.

Denna litteraturstudie belyser hur viktigt det är att lärare har en bred kompetens kring digitala verktyg. Den digitala kompetensen i läs- och skrivundervisningen krävs för att skapa lärorika lektionstillfällen för eleverna. En bred digital kompetens ökar chanserna till att kunna lösa problem som eventuellt kan uppstå med tekniken. Digitaliseringen har bidragit med många fördelar, bland annat har den underlättat för elever med skrivsvårigheter. Men digitaliseringen har också bidragit med vissa svårigheter för både lärare och elever, bland annat behöver lärarna utveckla en ny form av kompetens. Syftet med denna studie är att belysa hur användandet av digitala verktyg i läs- och skrivundervisning behandlas i forskningen, samt vad som framkommit i forskningen angående lärarens roll och vilken digital kompetens som lärare behöver i arbetet med digitala verktyg i läs- och skrivundervisning i årskurs 1–3. För att kunna uppfylla syftet användes följande forskningsfrågor: Vilka möjligheter respektive hinder finns det med digitala verktyg i läs- och skrivundervisningen? Vilken betydelse har lärares digitala kompetens i samband med läs- och skrivundervisning som genomförs med hjälp av digitala verktyg?  Materialet som undersöktes består av 16 vetenskapliga artiklar inklusive tre böcker och fyra avhandlingar. Artiklarna och litteraturen är både nationell och internationellt. Resultatet visar att det är skillnader mellan lärares digitala kompetenser. Många lärare har gått en lärarutbildning där det visat sig vara otillräckligt med didaktisk kunskap kring digitala verktyg. Tiden var också något som resulterade i en bristande digital kunskap, det var inte avsatt tillräckligt med tid för att lära sig det som behövdes. Andra resultat som framkommit i studien är att det finns fler möjligheter än hinder med att använda sig av digitala verktyg i undervisningen. I takt med att samhället digitaliseras, ställs allt högre krav på lärare att kunna hantera den digitala tekniken som erbjuds. Med mer avsedd tid till att utveckla lärares digitala och didaktiska kompetens, kan elevernas läs- och skrivundervisning få en högre kvalitet.

I uppsatsen undersöks metoder för läs- och skrivundervisningen inom sfi med utgångspunkt från modersmålet dari och multimodala verktyg. Syftet med denna studie är att undersöka de pedagogiska metoder som används vid läs- och skrivundervisningen på modersmålet dari inom sfi samt att se vilka multimodala verktyg som kan ges som stöttning vid läs- och skrivundervisningen för elever som ännu inte är litterata. Frågeställningarna var: Hur undervisar man i läs- och skrivundervisningen på modersmålet dari? Vilka didaktiska principer används tillsammans med multimodala verktyg? Undersökningen är en kvalitativ undersökning med intervjuer och observationer. Resultatet beskriver alfabetiseringsundervisning i en sfi-verksamhet som utförs på modersmålet dari med multimodala verktyg som stöd. Luke och Freebodys modell kan ligga till grund för undervisningen för vuxna (Freebody, 1992). Modellen belyser fyra centrala färdigheter: avkodning, meningsskapande, textanvändning samt kritiskt användande. En annan teori som genomsyrar synen på språkinlärning i uppsatsen är teorin om kognitiv inlärning som arbetades fram av den ryska psykologen Lev Vygoskij angående språk, tänkande och lärande (Vygotskij, 2001). Pauline Gibbons forskning har påverkat de teoretiska utgångspunkterna eftersom lärande av ett andraspråk sker i interaktion med andra (Gibbons, 2013).

Syftet med denna studie är att få en fördjupad kunskap om hur några lärare i årskurs 2 och 3 resonerar kring användningen av digitala verktyg i undervisningen för att främja elevers läs- och skrivutveckling. För att undersöka detta har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att lärare har en viktig roll i elevers läs- och skrivutveckling, samt att digitala verktyg har en betydelsefull roll i läs-och skrivundervisningen. Slutsatsen är att lärares kompetens är avgörande vid användning av digitala verktyg i läs-och skrivundervisningen.