Sammanfattning   Syftet med studien har varit att undersöka lärares förhållningssätt till maskinanvändning i trä- och metallslöjdsundervisningen. Maskiner har blivit ett självklart hjälpmedel och en del av läromiljön i trä- och metallslöjdsalen. Utrustningen i trä- och metallslöjdsalen är en av grundbultarna som undervisningen vilar på och avgör vilken sorts slöjduppgifter och vilka metoder som används. Det betyder att verktyg och maskiner får en viktig roll för undervisningen.   I studien har fyra halvstrukturerade intervjuer genomförts med trä- och metallslöjdslärare från olika delar av landet. För att få en referensram till lärarnas förhållningssätt har jag fördjupat mig i gällande styrdokument, kursplanen för slöjd i Lgr11 samt kommentarmaterialet för kursplanen i slöjd. Relevant forskning kring ämnet har granskats och allmändidaktisk teori har använts. Resultatet visar att förhållningssättet varierar. Till övervägande del anser informanterna att maskinerna är ett nödvändigt hjälpmedel i trä- och metallslöjd, framför allt för lärarna själva. Ur undervisningssynpunkt ansågs maskinerna stärka självkänsla och medvetenhet kring säkerhet hos eleverna. Dock fördes motsatta resonemang kring vikten av att lära sig grunderna i slöjd innan maskiner används i undervisningen. En av informanterna lyfte de pedagogiska fördelarna med att eleverna lär sig behärska ett mindre antal verktyg och lär sig se möjligheten att slöjda utan att ha en fullt utrustad verkstad.

Sammanfattning Den här studien syftar till att undersöka hur handledare upplever att de påverkas av att vara handledare. Detta görs genom att besvara tre frågeställningar; Vilka förutsättningar och hinder upplever handledarna när de skapar en läromiljö för praktikanterna? Hur ser handledaren på formandet av sitt eget lärande under praktiken? Hur ser medarbetaren att erfarenheter av att vara handledare påverkar och utvecklar yrkesrollen? För att besvara dessa frågeställningar har vi genomfört sju intervjuer med personer som är handledare inom vården. Den kvalitativa undersökningen har gjort att vi kunnat få en djupare förståelse av handledarnas tankar, reflektioner och erfarenheter kring själva handledningsprocessen. Analysen bygger på en fenomenologisk metodansats där teorin det sociokulturella perspektivet används med Roger Säljö som förespråkare. Studien tar även hänsyn till tidigare forskning om handledning såsom handledarens effekter av att var handledare och de möjligheter och hinder som tas upp gällande handledningsprocessen.   Den empiri vi fick ur intervjuerna kategoriserades utefter två teman; handledningsprocessen och det egna lärandet. Under handledningsprocessen framtogs fysiska aspekter, stress och tidspress, problem med ledning och svårigheter med studenten som underkategorier. Dessa visar alla ha en stor inverkan på handledningsprocessen när handledaren och studenten möts. Temat det egna lärandet identifierades med följande kategorier; förkunskaper och utbildning, pedagogiska utvecklingen och yrkesroll. Empirin belyser problematiken kring resursfrågan i handledningsprocessen men samtidigt visar den på hur handledarens personliga utveckling och professionella utveckling också påverkas av att vara handledare. De framträdande dragen vi har hittat i våra intervjuer är att handledarna känner en pedagogisk utveckling av att bedriva handledningen men även lätt kan känna stress pga. snäva tidsutrymmen med att ha en praktikant.

Syftet med det självständiga arbetet är att bidra med några nya kunskaper kring hur läromiljöns utformning påverkar elevers texter. I föreliggande arbete vill vi pröva om och i så fall hur läromiljöer påverkar elevtexter. Arbetet är framtaget i samband med ett intresse för läromiljöns utformning och påverkan. Utgångspunkten för arbetet är: Om och i så fall hur en läromiljö med utgångspunkt i att lära genom samspel, kommunikation, sinnen och erfarenheter kan påverka elevers texter? I tidigare forskning framkommer det hur det sociala samspelet används i undervisningen samt hur elevers individuella erfarenheter kan tas tillvara på. Det finns ett litet utbud av framtagen forskning kring alla sinnenas betydelse för kunskapsutveckling i läs- och skrivundervisningen. Forskningen som finns betonar värdet av en trygg och väl utformad läromiljö där eleverna får ta del av olika sätt för att ta till sig kunskap för att kunna utvecklas i sin läsning och skrivning. Undersökningens metod är en fallstudie som utgår ifrån ett planerat undervisningsupplägg, en promenad, observation, observation med samtal och analys av elevtexter. Arbetet kommer avslutningsvis att presentera och diskutera fallstudiens resultat som grundar sig i ett undervisningsupplägg där syftet är att se om och i så fall hur det sociala samspelet, kommunikation, att lära genom alla sinnen och elevernas erfarenheter synliggörs i elevtexter.

Syftet med denna rapport är att undersöka hur man arbetar i skolan med barn som har diagnosen ADHD/DAMP. Vi har valt att dela upp undersökningen utifrån tre olika perspektiv. Dessa perspektiv är läromiljö, arbetsmiljö och föräldrasamverkan. Undersökningen i vår rapport är gjord genom intervjuer med pedagoger och specialpedagoger samt en vuxen kvinna med diagnosen ADHD. Vi har genom våra intervjuer fått svar på hur man i skolan arbetar med barn som har ADHD/DAMP. De intervjuade pedagogerna är fyra till antalet och vi kan därför inte dra några generella slutsatser om hur skolor arbetar med barn som har ADHD/DAMP, men trots detta kan vi se många likheter i det pedagogerna berättade under intervjuerna. Resultatet av intervjuerna visar att alla pedagoger hade samma uppfattning om hur man arbetar med dessa barn men många olika tips på hur man ska lägga upp undervisningen. De flesta pedagoger som vi intervjuade önskade att de hade mera resurser så att de kunde lägga upp undervisningen i till exempel mindre grupper. Den vuxna kvinnan tyckte att det var viktigt att man uppmärksammar barnens behov på ett tidigt stadium så att de kan få den hjälp de behöver. Hon fick sin diagnos väldigt sent vilket medförde att hon gick miste om mycket kunskapsmässigt samt att självförtroendet blev sämre.

Syftet med uppsatsen var att se hur elever med svenska som andraspråk ser på sin läromiljö och hur den påverkas om man arbetar med pedagogiskt drama i undervisningen. Frågeställningarna är: •Hur påverkas läromiljön av undervisningen med pedagogiskt drama? •Hur skapar läraren tydliga ramar i klassrummet? Som metod för att besvara dessa frågor har vi intervjuat sju elever i en gymnasieklass med svenska som andraspråk efter att ha observerat dem under fyra dramapass, samt använt oss av enkäter till lärare i svenska som andraspråk. Resultatet visar att lärarnas goda intentioner i klassrummet inte alltid uppnås och att eleverna är väldigt positiva till pedagogiskt drama. Det visar också att kunskapen är mycket liten om pedagogiskt drama bland dessa lärare och att det kan vara ett sätt att skapa en tryggare läromiljö.

Isberg, Annette. & Lewin Holm, Lena. (2006). Handledning och Läromiljö. Councelling and learning environment. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola.SyfteSyftet med följande arbete är att undersöka vilken betydelse specialpedagogisk handledning har för arbetet med elever i behov av särskilt stöd med tanke på ämnesinnehåll, val av metodik och lärare - elev relationen?MetodFör att uppnå syftet intervjuar vi lärare i grundskolan som haft handledning från ett halvår upp till fem år. En egen version av Vernerssons didaktiska analysschema hjälpte oss att strukturera intervjuerna och Bronfenbrenners ekologiska utvecklingsteori var oss behjälplig då vi analyserade svaren.ResultatResultatet av vår undersökning visar att handledning har betydelse för hur läraren utformar läromiljön vilket i förlängningen kommer eleverna till godo. Enligt de lärare vi intervjuat, bidrar specialpedagogisk handledningen till en gynnsammare undervisningssituation och förbättrade studieresultat för eleverna. Handledningen kunde få oönskade följder p.g.a. för många missriktade åtgärder vid feldiagnostisering. Bronfenbrenners ekologiska utvecklingsteori tydliggjorde att handledningen fick positiva konsekvenser för eleverna på såväl mikro-, som exo- och makronivå. Till synes små förändringar fick stora påverkanseffekter på elevens läromiljö och bidrog till förbättrade studieresultat. På exonivå fann vi samtidigt en negativ konsekvens för eleven.

Syftet med min studie är att studera vilka metoder som används på några grundskolor för att utveckla det svenska språket hos tvåspråkiga elever. I min undersökning har jag utgått ifrån kvalitativa semistrukturerade intervjuer som metod. Jag har valt att intervjua fem pedagoger som arbetar med elevers tvåspråkiga utveckling i årskurs 1-4 på tre skolor från tre olika miljöer i en större stad i södra Sverige. Resultatet visade att nästan alla pedagogerna använder liknande arbetsmetoder när det gäller språkutveckling, dessa metoder beskrivs i sin helhet i uppsatsen. Jag har även uppmärksammat att alla lärarnas mål är att använda de metoderna som ska hjälpa barnen att utveckla det svenska språket. Alla pedagogerna arbetar med läsutveckling som ska vara rolig, varierande och spännande. Pedagogerna nämnde att de brukar använda bilder som hjälpmedel för språkinlärning. De anser även att med hjälp av dialog och samspel med barnen växer språket. Det är också viktigt att tala tydligt med barnen. Pedagogerna anser att läraren kan stödja elevens skrivande genom att låta barnen skriva mycket, läsa och kommentera varandras texter. Resultatet visade också att samtliga pedagoger anser att tvåspråkighet är en tillgång för barnen och samhället. Pedagogerna anser att modersmålet spelar en stor roll i barnets liv och att det är mycket viktigt för tvåspråkiga barn. Barnen bör först kunna sitt modersmål för att sedan kunna lära sig svenska språket. Vidare betonar pedagogerna att ett bra utvecklat modersmål leder till en bra utveckling i svenska språket samtidigt som det ger positiva chanser i den intellektuella och kunskapsmässiga utvecklingen dvs. i den kognitiva utvecklingen.Min första slutsats är att alla pedagogerna säger sig använda olika pedagogiska metoder som jag tagit upp i uppsatsen, nämligen att använda sig av läsning och högläsning, skrivning, kommunikation och bilder på olika sätt. Pedagogerna ger intrycket av att vara väl insatta i dessa metoder och positiv till dessa. Samtidigt kände jag mig ibland frågande till hur mycket av pedagogernas ord som verkligen omsattes i praktiken. Min andra slutsats är att pedagogerna värdesatte tvåspråkighet och dess betydelse för elevernas möjligheter att lyckas i skolan, men att det också saknas någon form av problematisering i intervjumaterialet kring vad de vanligaste kulturkrockarna kan innebära för hinder i språkutvecklingen. Jag kom även fram till att det är viktigt att som pedagog förstå elever som är tvåspråkiga och har en annan kulturell bakgrund. Det är viktigt att förstå vilka faktorer som påverkar språkinlärningen. Slutligen är det av stor betydelse att modersmålsundervisning finns.

En komplex tomt Att framställa ett förslag för ett Komvux i Fatbursparken på Södermalm i Stockholm är en utmaning. Detta är en tomt placerad mitt i mötet mellan flertalet skalor och stilar. En delikat och central urban kontext som domineras av Ricardo Bofills postmodernistiska bostadspalats men som också är välkänd för sin problematik kring att vara en plats för droghandel och för sin vida och oklara grönyta. Platsen och parken är oerhört välintegrerade i övriga staden men uppfattas ändå på många vis som en baksida – en plats att passera, men inte att uppehålla sig på. Tekniska aspekter De tekniska förutsättningarna kring tomten har till mångt och mycket fått diktera utformningen. Hela tomten undermineras utav den nybyggda citybanans och stambanans tunnlar. Var man kan ta ner laster har fått avgöra volymernas placering liksom våningsantal och materialval.  Sekvenser i staden Jag har velat laga platsen genom att tydligare definiera den rumsliga sekvensen som kan sägas vara torg – passage – torg – passage från Medborgarplatsen och dess tunnelbanestation i öst, till Södra Stations pendeltågsperronger i väst. I nuläget är sammanhanget kring Fatbursparken väldigt oklart. Sydsidan definieras av Bofills symmetriska och tydliga grepp medan norrsidan är som odefinierad och uppluckrad både i stilar och tydliga rumsligheter. Oscar Is Minne I uppgiften har ingått att skapa en byggnad som också relaterar till framförallt en viss annan byggnad på tomten. Byggnaden heter Oscar Is Minne och uppfördes 1870 som ett änkehem för de mindre bemedlade kvinnorna från den högre ståndsklassen. Byggnaden är i dagsläget blåklassad  och får således inte utföras ingrepp på. I det tilldelade programmet så står skrivet att Oscars minne kommer inhysa Komvuxets administration. Jag vill framhäva kopplingen mellan mitt tillägg och Oscars minne genom att skapa en tydlig sträckning mellan huvudstråket i Fatburen och Oscars minne, rakt igenom mitt tillägg. Kopplingen görs tydlig också av att byggnaden placerar sig så nära Oscars minne som jag funnit möjligt. I och med tunnlarna under tomten så placerar sig merparten av byggnaden utanför tunnlarna. En utkragning över dessa möjliggörs utav den våningshöga fackverkskonstruktionen. Läromiljön och en rumsligt med identitet Vad gäller läromiljön så har mitt mål varit att skapa rumsligheter vilka tillåter att däri vistas vuxna som studerar grundskole- och gymnasieämnen, men utan att dessa vuxna påminns om att de enligt samhällsormen misslyckats med att läsa eller klara kurserna i den ålder då det borde ha gjorts. I sökandet efter vad dessa rum skulle kunna vara så har frågor om informella läromiljöer och space syntax  funnits med i arbetet.  Byggnaden är uppdelad i tre plan, där de två första är publika och semi-publika och kretsar kring livet mellan fackverken samt relationen till parkmiljön framför huset på plan ett och gårdsmiljön bakom huset på plan 2. Det tredje planet består av konventionella klassrum för studier, seminarier, grupparbeten och föreläsningar. På detta översta planet så är tanken att endast undervisning ska ske och därför återfinns inga ytor att uppehålla sig på och korridorerna är smala. Före och efter föreläsning så tvingas man således ner till det gemensamma semipublika planet för att umgås, luncha eller läsa läxor. Denna dualitet skapar en byggnad vilken fyller sin funktion genom att tillhandahålla stora rumsliga och organisatoriska kontraster. Plan två, som helt domineras av de röda fackverken blir en signaturplats både för de på skolan och de i staden. Tanken och förhoppningen är att byggnaden genom sin starka karaktär, upplevs som en neutral plats för vuxna att ta ikapp missade kurser från grundskola och gymnasium på. / A complex plot Making a proposal for a Komvux building located in Fatbursparken on Södermalm in Stockholm, is a challenge. This plot is located in the midst of were a multitude of scales and styles converge, a delicate and central urban context well known for it’s postmodern housing palace by Ricardo Bofill, but also infamous for its problems with drug dealing  and its ambiguous green space in front of Bofill’s housing complex. The park is very well integrated in the urban fabric, but still somehow, perceived as a backyard and space to pass by, not to stay in.  Technical aspects The technical premises for the project couldn’t be neglected now the tunnels of the just finished Citybanan and the mainline, passes right beneath the plot. The possible load bearing zones have dictated the premises for this project when it comes to placement, the amount of floors and choice of construction and materials.  Sequences in the city I’ve wanted to mend the park by trying to fulfil the geometry and the sequence of rooms that is experienced when walking the passage between the metro station Medborgarplatsen and the commuter train station Södra Station. By doing this, creating a more clearly defined spatial experience when passing through the park. Oscar Is Minne The structure is also supposed to relate to a certain structure on the plot. Oscar Is Minne is a former Home for the widowed of the less well-to-do from the higher classes, built during the end of the 1900th century. The building is marked as class blue – notable building, which means it’s to be preserved in its original shape even though its use will change over time and can’t be altered with. In this project the use of the building is assumed to be administration for the Komvux. I want put on display the connection between this renowned building and my addition by letting them get as close as possible to each other. A framework structure is therefore used to reach for Oscar Is Minne’s southern wing entrance without placing load on top of the tunnels. The cantilever effect keeps it afloat above the surface.  Learning environment and a space with identity When it comes to the learning environment, I’ve tried to create  a building that allows for grown ups to come and study on a high-school level without making them feel like they’ve failed earlier in life. Trying to achieve this has raised questions about informal spaces for studying as well as space syntax. The building is divided into three floors were the first two floors are public or semi public, dominated by the life in between the red framework. The third floor consists of conventional class rooms that allows for conventional lectures and seminars led by teachers. The narrow corridors and the lack of space for just hanging out, forces students to move down on the second floor, where they meet to study, relax and have lunch or coffee. This duality creates a building that fills its purpose by providing contrasts in space and organisation of the program. The red framework floor becomes a signature space both within the city as well as a signature space within the school. The ambition is that the feeling of this being an unique space with a clearly defined character, trumps the notion of it being a space for adults to study high school courses.

I denna tolkande studie undersöks samhällskunskapslärares förståelse och tolkning av skolans demokratiska uppdrag på gymnasieskolan. Styrdokumenten såsom skollag, läroplaner och kursplaner i samhällskunskap ålägger skolan ett demokratiskt uppdrag, men beskriver inte hur detta ska omsättas i praktiken. Genom abduktion som metodologisk utgångspunkt analyseras ett empiriskt material, som utgörs av kvalitativa intervjuer angående tolkningar hur detta uppdrag kan omsättas. Detta material och skolans styrdokument sammanvävs i en analys med demokratiteori och tidigare forskning. Analysen och resultatet tyder på att de fem intervjuade samhällskunskapslärarna har en tendens att tolka demokrati i en skolkontext och värdegrundarbete i termer av organisationsproblematik. I analysen av lärarens och undervisningens roll i det demokratiska uppdraget, visar resultatet att lärarna ser med konsensus på förmedlad demokrati, men ger förankrad demokrati en mer splittrad betydelse, för att tillsist en dikotomi ska uppstå i tolkningarna av demokratiska arbetsformer. Studiens slutsatser visar på att integrativa demokratiideal ger en rad verktyg såsom samtal och demokratiskt deltagande, för att demokratiska färdigheter ska kunna utvecklas hos eleverna. Den samtalsdemokratiska demokratiteorin visade sig vara ändamålsenlig för att eleverna i undervisningssituation ska kunna utveckla demokratisk kompetens. Utbildning om demokrati på ett teoretiskt plan uppfyller inte ensam ett demokratiuppdrag, medan utbildning genom demokrati kan påbörja den process som gör elever till demokratiska medborgare. Dialog, öppet klassrumsklimat, demokratiska strukturer och arbetsformer är fler verktyg som kan uppfylla skolans demokratiska uppdrag i en undervisningskontext.

I det här arbetet undersöker vi det fysiska klassrummet, hur man kan använda det som ett redskap i undervisningen, hur elever upplever rummet, hur de upplever sig delaktiga i utformning och hur det kan komma att se ut i framtiden.Empirin är inhämtad på en skola iBurlövs kommun och på en skola i Fosie rektorsområde. Vi har intervjuat nio elever mellan årskurs tre och fem, som vi delade in i tre elevgrupper, samt två ateljeristor. Vi har även intervjuat utställningsscenografen på Malmöhus slott angående ett projekt där man valde attrenovera ett lekrum tillsammans med elever från Segeparks förskola. Syftet med uppsatsen har varit att se hur man tänker kring rum avsett för lärande i olika verksamheter. Framförallt har vi varit intresserade av elevernas förhållande till sina klassrum. Den frågeställning vi har utgått ifrån är: Är klassrummet skapat för den moderna eleven? Hur ser eleverna på sittklassrums funktion och hur de använder det? Vilket inflytande känner elever att de har översin miljö? Hur ser pedagoger att undervisningen påverkas av det fysiska klassrummet?För att lättare kunna besvara vår frågeställning har vi gjort två intervjuer med varje elevgrupp,samt byggt modeller av deras drömklassrum. När vi intervjuade ateljeristorna ochutställningsscenografen gick vi även igenom utvalda projekt och återskapade processen för att själva kunna upptäcka hur rummet har spelat roll i deras arbete. Vi upptäckte att arkitekturen som ska modernisera den svenska skolan inte påverkar klassrummet nämnvärt. Det vill säga,att många klassrum, trots reformeringar och storsatsningar, ser likadana ut i landet som de hargjort sedan folkskolans införande. Till stor del grundar det sig i traditioner och föreställningarsom inte alltid stämmer överens med de behov som läroplanen tydliggör. Vidare insåg vi attelevers behov av skiftande miljöer blir allt viktigare i växande klassrum. Allt eftersom börjadevi att ställa oss frågan hur klassrummet kan komma att behöva moderniseras, för att inte helt förlora sin centarla roll för lärande.