No description available.

No description available.

No description available.

Denna studie har syftat till att få mer kunskap om användningen av skönlitteratur i engelskundervisningen samt att få mer förståelse för några gymnasielärares uppfattning om skönlitteratur och dess betydelse för undervisningen. Det material som legat till grund för undersökningen är en intervjustudie där några lärares personliga åsikter och ståndpunkter i ämnet uppfångats och analyserats utifrån den tidigare forskningen och teorierna som legat till grund för studiens teoretiska bas. De slutsatser som dragits under studiens gång är bland annat att lärarna verkar styras in i ett mönster i sin användning av skönlitteratur i undervisningen. Resultaten av att prova nya tillvägagångssätt motsvarar ofta inte arbetsbördan av att skapa dem vilket kan leda till att de skönlitterära uppgifterna som faktiskt används inte uppmuntrar eleverna till läsning. Lärarna i studien har inte har märkt av någon trendmässig nedgång i läsförståelse bland eleverna. Däremot har de upplevt att eleverna visar tecken på att vara allt mer negativt inställda till skönlitteratur både i skolan och i allmänhet. Samtidigt som läsning av skönlitteratur har etablerats som en viktig del av undervisningen och ett av de bästa sätten för att som elev utvecklas i sitt andraspråk så finns det en del försvårande faktorer bakom användningen av skönlitteratur i undervisningen. De största problemen verkar vara relaterade till hur tidskrävande läsningsprocessen är samt den upplevda negativa trenden i elevernas inställning till bokläsningen.

Diss. Linköping : Univ., 2000.

<p>Att undersöka hur elever blir hjälpta av bilder för att förstå vår omvärld var utgångspunkten i denna undersökning. För att försöka få fram det, valdes bland annat att låta eleverna rita egna bilder. Eleverna fick i uppdrag att med hjälp av bilder förklara växthuseffekten samt intervjuades ett urval av elever. Bilderna analyserades och de transkriberade intervjuerna ställdes i förhållande till vad de ritat. En del av elevernas bilder kontrasterar mot deras egna uppfattningar om hur bilder bör ser ut för att på ett bra sätt förklara olika ting och händelseförlopp. En del bilder stämmer överens med deras egna uppfattningar om hur bilder som hjälper att förstå bör se ut. Viktigt för flertalet av elever var att det i bilden fanns förklarande text. Andra viktiga aspekter var användandet av olika färger och att bilderna såg verkliga ut. Om en bild kan visa verkligheten eller inte diskuteras även det i uppsatsen. Min slutsats utifrån detta arbete är att eleverna verkar vara hjälpta av bilder som minneshjälp och för att förklara sammanhang, men för att rättvist kunna bedöma hur eleverna blir hjälpta kräver en djupare studie. Denna undersökning kan inspirera till att resonera kring hur eleverna blir hjälpta av bilder och kanske stimulera till vidare forskning</p>

No description available.

<p>Syftet med examensarbetet har varit att ndersöka hur olika former av kunskap synliggörs i lärares undervisning. Vi har valt att fokusera på lärares frågor i undervisningen då frågan utgör ett av många redskap som kan används för att förmedla olika former av kunskap. För att uppfylla syftet med studien och besvara våra frågeställningar har vi studerat teorier om kunskap och lärande och tittat på olika typer av frågor och deras funktion och betydelse i undervisningssammanhang och sedan prövat dessas giltighet i praktiken. Studien är baserad på en strukturerad observationsform där vi som observatörer intog en icke-deltagande position. Observationerna genomfördes i tre klasser på två VFU-skolor (F-3) i norrort. Under bearbetningen av observationsmaterialet har vi fokuserat på att identifiera kontrollerande, handledande, utforskande och problematiserande frågor. Genom att kartlägga vilka typer av frågor lärarna ställer och titta på frågornas funktion kopplat till olika former av kunskap - fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet - har vi kunnat se tydliga kopplingar mellan lärarnas frågor och vilka former av kunskap och vilket lärande dessa frågor kan bidra till. Vilken typ av frågor som ställdes, hur frågorna ställdes och vilken funktion de hade berodde till största delen på lektionernas ämne och fokus. Vi observerade att lärarnas sätt att fråga och vad som efterfrågades påverkade elevernas möjlighet att delta och utgöra en del av undervisningen. Vi har vidare kunnat se vikten av att ha kunskap om frågors roll i undervisningen, då lärarnas frågor och sätt att använda sig av dessa får betydelse för elevernas lärande och utveckling. Då skolans uppdrag är att främja lärandet där individen skall stimuleras att inhämta olika typer av kunskaper är det av största vikt att läraren förser sig med olika pedagogiska verktyg som kan bidra till detta. Vi tror att medvetenheten kring frågors funktion och betydelse utgör några av dessa värdefulla verktyg.</p>

<p>De sociokulturella teorierna försöker ge en förklaring till hur lärande går till. TIU är en metod som syftar till lärande och därför tittar vi i denna undersökning på vad de sociokulturella teorierna säger om fyra valda TIU-program. Materialet till denna studie är hämtat från eget material, litteratur samt studenter i Oslo. De olika ursprungskällorna medförde att materialet ursprungligen såg ut på olika sätt, men det har bearbetats för att få en enhetlig form. Det bearbetade materialet analyseras utifrån Olga Dysthes sex centrala aspekter i sociokulturell teori om lärande, samt Vygotskijs teori om ”den närmaste utvecklingszonen”. Dysthes punkter är:</p><p>1. Lärande är situerat.</p><p>2. Lärande är huvudsakligen socialt.</p><p>3. Lärande är distribuerat.</p><p>4. Lärande är medierat.</p><p>5. Språket är grundläggande i läroprocesserna.</p><p>6. Lärande är deltagande i en praxisgemenskap.</p><p>De slutsatser vi drar är att de fyra TIU-programmen harmonierar rätt väl med de sociokulturella teorierna om lärande. Den starkaste länken är punkten om att lärande är distribuerat. TIU-programmen ger eleverna möjlighet att utbyta kunskap och erfarenheter om ämnet som behandlas. Den svagaste länken är att TIU-programmen kan ha svårt att anpassa sig efter elevernas olikheter och individuella behov.</p>

<p>Syftet var att kartlägga skolår 7-9 lärares uppfattningar om vilka möjligheter de ansåg sig ha för att kunna ta hänsyn till elevers olika förutsättningar och behov i undervisningen. Vidare var syftet att studera lärares uppfattningar om vilka begränsningar som de upplevde i fråga om att ta hänsyn till elevers olika förutsättningar och behov i undervisningen. Vi ville se om det förekom några skillnader beroende på lärarnas bakgrund. För att besvara vårt syfte har vi genomfört en enkätundersökning. Undersökningsgruppen utgjordes av 95 högstadielärare på kommunala skolor i en stad i Mellansverige. Vi kom fram till att viljan att individualisera finns men att begränsningar minskar möjligheterna. En majoritet av lärarna i undersökningen ansåg att alla elevers behov inte kan tas i beaktande i undervisningen. En konsekvens av detta är att styrdokumenten inte efterlevs i praktiken. I resultatet framkom att de största begränsningarna som lärarna upplevde för att tillgodose elevers olika sätt att lära, var antal elever, skolans ekonomi och lärarresurser. Lärarnas bakgrund hade inte så stor inverkan på resultatet som vi hade förväntat oss, möjligen var kvinnorna mer inriktade på att individualisera undervisningen än männen. Lärarnas födelseår visade sig ha en viss betydelse för möjligheten att främja varje elevs lärande. </p>