<p>Syftet med studien har varit att undersöka användningen av digitala läromedel i textilslöjden. Min intention har även varit att undersöka textillärares attityder till de digitala läromedlen. Jag har gjort en halvstrukturerad kvalitativ undersökning med fem textillärare som alla dagligen använder datorn som redskap i sin undervisning. Samtliga arbetar på grundskolan och har tillgång till digitala läromedel. I undersökningen visar det sig att dessa lärare både ser för- och nackdelar med användandet av datorer. Tyngdpunkten ligger dock i att informanterna har en positiv inställning till de digitala läromedlen och tack vare deras inställning övervinner de hinder såsom bristande utrustning och otillräcklig budget. Samtliga informanter betonar istället möjligheterna med digitala medier, där de ser styrkor som att datorn ger stöd i undervisningen. Textillärarna upplever även att datorn är ett tidsbesparande verktyg, förutsatt att de använder de digitala läromedlen på rätt sätt. De intervjuade pedagogerna menar även att digitala läromedel kan öka elevers självständiga arbete och genom att låta eleverna få ett större ansvar försvinner kravet på att de som lärare ska hinna vara överallt samtidigt, vilket medför ett bättre arbetsklimat såväl för lärarna som för eleverna.</p> / Bilagor på 2 sid. ej med i fulltexten.

Syftet var att kartlägga skolår 7-9 lärares uppfattningar om vilka möjligheter de ansåg sig ha för att kunna ta hänsyn till elevers olika förutsättningar och behov i undervisningen. Vidare var syftet att studera lärares uppfattningar om vilka begränsningar som de upplevde i fråga om att ta hänsyn till elevers olika förutsättningar och behov i undervisningen. Vi ville se om det förekom några skillnader beroende på lärarnas bakgrund. För att besvara vårt syfte har vi genomfört en enkätundersökning. Undersökningsgruppen utgjordes av 95 högstadielärare på kommunala skolor i en stad i Mellansverige. Vi kom fram till att viljan att individualisera finns men att begränsningar minskar möjligheterna. En majoritet av lärarna i undersökningen ansåg att alla elevers behov inte kan tas i beaktande i undervisningen. En konsekvens av detta är att styrdokumenten inte efterlevs i praktiken. I resultatet framkom att de största begränsningarna som lärarna upplevde för att tillgodose elevers olika sätt att lära, var antal elever, skolans ekonomi och lärarresurser. Lärarnas bakgrund hade inte så stor inverkan på resultatet som vi hade förväntat oss, möjligen var kvinnorna mer inriktade på att individualisera undervisningen än männen. Lärarnas födelseår visade sig ha en viss betydelse för möjligheten att främja varje elevs lärande.

Syftet med studien har varit att undersöka användningen av digitala läromedel i textilslöjden. Min intention har även varit att undersöka textillärares attityder till de digitala läromedlen. Jag har gjort en halvstrukturerad kvalitativ undersökning med fem textillärare som alla dagligen använder datorn som redskap i sin undervisning. Samtliga arbetar på grundskolan och har tillgång till digitala läromedel. I undersökningen visar det sig att dessa lärare både ser för- och nackdelar med användandet av datorer. Tyngdpunkten ligger dock i att informanterna har en positiv inställning till de digitala läromedlen och tack vare deras inställning övervinner de hinder såsom bristande utrustning och otillräcklig budget. Samtliga informanter betonar istället möjligheterna med digitala medier, där de ser styrkor som att datorn ger stöd i undervisningen. Textillärarna upplever även att datorn är ett tidsbesparande verktyg, förutsatt att de använder de digitala läromedlen på rätt sätt. De intervjuade pedagogerna menar även att digitala läromedel kan öka elevers självständiga arbete och genom att låta eleverna få ett större ansvar försvinner kravet på att de som lärare ska hinna vara överallt samtidigt, vilket medför ett bättre arbetsklimat såväl för lärarna som för eleverna. / Bilagor på 2 sid. ej med i fulltexten.

Syftet med examensarbetet har varit att ndersöka hur olika former av kunskap synliggörs i lärares undervisning. Vi har valt att fokusera på lärares frågor i undervisningen då frågan utgör ett av många redskap som kan används för att förmedla olika former av kunskap. För att uppfylla syftet med studien och besvara våra frågeställningar har vi studerat teorier om kunskap och lärande och tittat på olika typer av frågor och deras funktion och betydelse i undervisningssammanhang och sedan prövat dessas giltighet i praktiken. Studien är baserad på en strukturerad observationsform där vi som observatörer intog en icke-deltagande position. Observationerna genomfördes i tre klasser på två VFU-skolor (F-3) i norrort. Under bearbetningen av observationsmaterialet har vi fokuserat på att identifiera kontrollerande, handledande, utforskande och problematiserande frågor. Genom att kartlägga vilka typer av frågor lärarna ställer och titta på frågornas funktion kopplat till olika former av kunskap - fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet - har vi kunnat se tydliga kopplingar mellan lärarnas frågor och vilka former av kunskap och vilket lärande dessa frågor kan bidra till. Vilken typ av frågor som ställdes, hur frågorna ställdes och vilken funktion de hade berodde till största delen på lektionernas ämne och fokus. Vi observerade att lärarnas sätt att fråga och vad som efterfrågades påverkade elevernas möjlighet att delta och utgöra en del av undervisningen. Vi har vidare kunnat se vikten av att ha kunskap om frågors roll i undervisningen, då lärarnas frågor och sätt att använda sig av dessa får betydelse för elevernas lärande och utveckling. Då skolans uppdrag är att främja lärandet där individen skall stimuleras att inhämta olika typer av kunskaper är det av största vikt att läraren förser sig med olika pedagogiska verktyg som kan bidra till detta. Vi tror att medvetenheten kring frågors funktion och betydelse utgör några av dessa värdefulla verktyg.

De sociokulturella teorierna försöker ge en förklaring till hur lärande går till. TIU är en metod som syftar till lärande och därför tittar vi i denna undersökning på vad de sociokulturella teorierna säger om fyra valda TIU-program. Materialet till denna studie är hämtat från eget material, litteratur samt studenter i Oslo. De olika ursprungskällorna medförde att materialet ursprungligen såg ut på olika sätt, men det har bearbetats för att få en enhetlig form. Det bearbetade materialet analyseras utifrån Olga Dysthes sex centrala aspekter i sociokulturell teori om lärande, samt Vygotskijs teori om ”den närmaste utvecklingszonen”. Dysthes punkter är: 1. Lärande är situerat. 2. Lärande är huvudsakligen socialt. 3. Lärande är distribuerat. 4. Lärande är medierat. 5. Språket är grundläggande i läroprocesserna. 6. Lärande är deltagande i en praxisgemenskap. De slutsatser vi drar är att de fyra TIU-programmen harmonierar rätt väl med de sociokulturella teorierna om lärande. Den starkaste länken är punkten om att lärande är distribuerat. TIU-programmen ger eleverna möjlighet att utbyta kunskap och erfarenheter om ämnet som behandlas. Den svagaste länken är att TIU-programmen kan ha svårt att anpassa sig efter elevernas olikheter och individuella behov.

Den här uppsatsen handlar om hur tekniska hjälpmedel används i undervisningen, vad när och hur. Uppsatsen tar även upp författares syn på tekniska hjälpmedel samt resultaten utifrån de observationer vi utfört inom området, som redovisas ur en positiv synvinkel. Syftet med uppsatsen är att ta reda på om pedagogerna i de observerade klasserna använder sig av tekniska hjälpmedel i undervisningen. Studien är kvalitativ och består av observationer i tre klasser, åk 1,4 och 5. Resultatet visar att den tekniska användningen i de observerade klasserna är varierad, men den finns där!

Syftet med studien är att tolka och förstå, samt uttyda likheter och skillnader i elevers och lärares beskrivning av hur stödet i undervisningen fungerar för elever i läs- och skrivsvårigheter. Studien har en hermeneutisk ansats och metoden som använts är semi-strukturerade intervjuer. Fyra gymnasieelever och tre ämneslärare i svenska på högstadiet har intervjuats. Resultaten visar dels på likheter och skillnader i elevernas och lärarnas åsikter om vad som fungerar bra i undervisningen för elever i läs- och skrivsvårigheter, men det visar också på några motsägande resultat angående elevernas och lärarnas beskrivning av hur undervisningen fungerar för elever i läs- och skrivsvårigheter. Det finns en uppgivenhet, men också energi och lite ilska hos eleverna när de pratar om sin skoltid. Resultaten visar att de måste vara starka och kräva sin rätt, för att få det stöd de behöver och de som inte orkar det, orkar heller inte med alla ämnen. Samtidigt visar resultaten en frustaration hos lärarna för att de inte hinner med alla elever, men också ett engagemang, för att elever i läs- och skrivsvårigheter ska få en utbildning som alla andra.

Syftet med studien är att undersöka vilka tankar och attityder lärare på en högstadieskola i Mellansverige har kring valet att köpa in iPads till eleverna. Ytterligare punkter är att undersöka hur lärare implementerar iPaden i undervisningen. En metodkombination av intervju och observation har genomförts för att få fram den data nödvändig för studien. Det resultat och de slutsatser som framkommit vid denna undersökning är att lärarna ansåg att iPaden tvingar lärare till utveckling, att elever och lärare kan arbeta mer kreativt på en iPad jämfört med en bärbar dator samt det läsprojekt som skett året innan iPads köptes in till eleverna tycks ha gjort lärarna positivt inställda till implementeringen av iPads i undervisningen. Lärarna tycks även använda iPaden när undervisningen gagnas av den.

Hur lärare integrerar hållbar utveckling i undervisningen samt vilka möjligheter ochutmaningar som kan identifieras i undervisningen gällande elever i årskurs F-3 är relativtoutforskat. Vår studie handlar om att få inblick i hur fyra olika lärare integrerar hållbarutveckling i undervisningen, på vilket eller vilka sätt de tre dimensionerna; miljömässig,social och ekonomisk tar sig uttryck i undervisningen samt vilka möjligheter och utmaningarsom kan identifieras i arbetet med hållbar utveckling. Enligt tidigare forskning är utbildningom hållbar utveckling en viktig faktor för att främja ett hållbart samhälle, vilket även lärarna ivår studie framhåller.Denna studie tar form av en kvalitativ metod och det empiriska materialet samlades in genomintervjuer av fyra verksamma lärare i grundskolans F-3. I studien har vi valt att kompletteratidigare forskning med teoretiska perspektiv som bygger på de didaktiska frågorna vad, huroch varför samt lärares didaktiska val för att besvara studiens frågeställningar. Resultatet istudien visar att det praktiska arbetet framträder mest i undervisningen för att integrera hållbarutveckling. Enligt lärarna främjas barns inlärning när undervisningen är kopplad till elevensvardag. De möjligheter som framkommit är att barn i lägre åldrar har den största förmågan attutvecklas och lära sig samt att hållbar utveckling är ett aktuellt ämne idag vilket har bidragittill mer medvetna och engagerade elever. Även stödet från Örebro kommun möjliggörundervisningen om hållbar utveckling. De utmaningar som framkommit i studien visar attlärarna saknar lärarhandledning och lärarstöd samt att arbeta ämnesövergripande med hållbarutveckling.

Läsförståelse är något som visats vara nödvändigt vid angripande av texter i samtliga ämnen av grundskolan (Alatalo, 2011). Trots dess betydelse har undersökning, utförd av Programme for International Student Assessment [PISA] 2012 (refererad i Skolverket, 2013) synliggjort hur svenska elevers läsförståelse sjunkit i jämförelse med tidigare år.   Syftet med studien är att undersöka hur sex lärare i årskurs 2 beskriver att lässtrategier används i undervisningen för att utveckla elevers läsförståelse. Studien tar sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet, vilket gav utrymme att undersöka lärande och utveckling.  För att kunna ta del av lärarnas beskrivningar samlades materialet in i form av kvalitativa intervjuer. Resultatet har ordnats i fem teman, sammanhang i olika skolämnen, olika former av gemensamma sammanhang, individuella sammanhang, läraren som verktyg i undervisningen samt olika metoder, modeller och redskap som verktyg i undervisningen.   Slutsatsen är att lärarna beskriver att de undervisar i lässtrategier i fler olika sammanhang för att utveckla elevers läsförståelse, däremot framkommer det variation i hur de arbetar med det beroende på vilket sammanhang de undervisar i. Fortsättningsvis visar resultatet att lärarna använder flera olika typer av verktyg i undervisning med lässtrategier, verktygen lyfts fram som avgörande för att elever ska utveckla läsförståelse / Reading comprehension is something that has been shown to be necessary in processing text in all primary school subjects (Alatalo, 2011). Despite that importance, a survey conducted by the Programme for International Student Assessment [PISA] 2012 (referenced in Skolverket, 2013) shows that the reading comprehension of Swedish pupils has dropped, in comparison with previous investigations.   The purpose of this study is to examine how six teachers in second grade describe how reading strategies are used in teaching to develop pupils’ reading comprehension. The study is based on the sociocultural perspective, which gave space to do research about learning and developing. The material was gathered through qualitative interviews in order to take part of the teachers’ descriptions. The result has been organized in five themes; context in different subjects, different forms of joint connection, individual context and the teacher as a tool in teaching and different methods, models and gear as tools in teaching.   The conclusion is that the teachers describe that they are teaching reading strategies in different contexts to develop their students' reading comprehension. It also reveals that the variation in how they work with the reading strategies depends on the context in which they teach. Henceforth, the result shows that the teachers use several different types of tools in teaching reading strategies, tools that the teachers highlighted as crucial for students to develop reading comprehension.