Afhandlingen fokuserer på nystartede sygeplejestuderende og deres holdninger til it i teoretisk og klinisk uddannelse. Den tager udspring i forfatterens undren over, at mange studerende udtrykte undren over og modstand mod, at skulle have faget Sygepleje- og Sundhedsinformatik i deres uddannelse. "Hvorfor skal vi lære om computere, vi er kommet for at lære omsorg" lød indvendingen. Afhandlingen undersøger, hvorledes 1. års sygeplejestuderende italesætter deres holdninger og forestillinger om anvendelsen af it i såvel teoretisk uddannelse som i klinisk sygepleje. Afhandlingen er overvejende deskriptiv og til dels forklarende. Den er inspireret af Pierre Bourdieus og Steiner Kvales metodiske tilgange. Dataindsamlingen omfatter skrifter, spørgeskemadata, fokusgruppeinterview- og informantdata, der danner grundlag for at konstruktionen af feltet it på sygeplejeskolerne og de studerendes positioner heri. Afhandlingen er i 2 bind. Bind 1 indeholder afhandlingens hoveddel og bind 2 afhandlingens bilagsdel med et detaljeret dokumentationsmateriale. Hoveddelen er opbygget i fem dele, foruden Referencer og Bilagsoversigt. 1. Del 1 - Indledning: Indeholder indledning, litteraturgennemgang, teori og metodebeskrivelse, samt selvsocioanalysen. 2. Del 2 - It-Uddannelsesfeltet: Indeholder fremstilling og konstruktion af it-uddannelsesfeltet fra Folkeskole over Gymnasiet til Sygeplejerskeuddannelsen fra 1970'erne og frem til 2001. 3. Del 3 - Dataindsamling og analyser: Fremstiller skolernes fysiske it-indretning, spørgeskemadata om sygeplejestuderendes holdninger til anvendelsen af it i uddannelse og sygepleje, Informantdataanalyse og analyser af fem fokusgruppeinterview foretaget på tre sygeplejeskoler. Der sluttes med en konstruktion af sygeplejestuderendes holdninger til brugen af it i teoretisk uddannelse og klinisk sygepleje. 4. Del 4 - Konklusioner: Indeholder konstruktioner af fire typer sygeplejestuderende, deres it-habitus og it-kapital. Disse er Fortaleren", "Skeptikeren", "Modstanderen" og "Kritikeren." Der afdækkes også fem vertikale udviklingsmønstre; I: "It er en trussel mod omsorgen i den kliniske sygepleje", II: "Træghed i indførelsen af it i den teoretiske undervisning", III: "Betjeningen af computeren er en kønnet aktivitet", IV: "Pc fra administrativt til pædagogisk værktøj" og V: "Fra undervist om it i sygeplejefaget til undervist med it i sygeplejefaget." 5. Del 5 - Perspektivering: Indeholder en fremskrivning til 2012 og ser på it-feltet i det danske uddannelses- og sundhedssystem i dag, samt på sygeplejestuderende som digitalt indfødte.

Den här magisteruppsatsen skrivs inom huvudområdet svenska med didaktisk inriktning (Smdi). Undersökningen behandlar gemensam textläsning och textarbete i en årskurs tre utifrån filmen Min granne Totoro. Filmen är en animefilm som kan placeras inom populärkulturgenren. Lärarens val av text var tänkt att bidra till att vidga såväl elevernas textvärldar som skolans repertoar av texter. Uppsatsens syfte är att undersöka reflektioner, tolkningar och kunskaper kring textens innehåll som kommer till uttryck i elevernas skrivna och talade texter, och på vilka olika sätt arbetet med filmen skapar utrymme för medskapande och delaktighet, och även på vilka sätt och när eleverna utvecklar sitt språk och uttrycker förståelse av den egna identiteten och sin omvärld under textarbetet. Dessutom har studien som syfte att undersöka hur eleverna förhåller sig till en läsgemenskap med film som pedagogiskt redskap. Undersökningen har en kvalitativ metodansats och genomförs som lärarforskning i den lågstadieklass där författaren själv undervisar. Filmen tas emot positivt av eleverna och i analysen av deras skrivna och talade texter blir det tydligt att de är intresserade, engagerade och aktivt tar del av varandras tankar och förståelse. Analysen av det empiriska materialet visar även att en rad olika reflektioner, tolkningar och kunskaper kommer till uttryck i elevernas skrivna och talade texter, samt bilder. En slutsats som dras är att i elevernas tolkning och förståelse av texten, är samtal, text och bild tillsammans viktiga för att öka deras förmåga att skapa sig nya föreställningsvärldar. Då kan texten tala till och med dem i ett meningsskapande samspel.

Syftet med detta arbete är att belysa elevers förhållningssätt till IKT i undervisningen, och lärarnas förhållningssätt till användningen av IKT som verktyg i undervisningen. Vi har i vårt arbete tillfrågat 110 elever om deras erfarenheter, intressen och förhållningssätt till IKT. Vi har även genomfört fyra intervjuer med lärare för att kunna uttyda hur lärarna ser på IKT som verktyg i sin undervisning. Vi har använt oss av enkätundersökning till eleverna i årskurserna tre till sex och de intervjuade lärarna arbetar i de aktuella årskurserna. För att nå fram till vårt resultat har vi byggt undersökningen på tre ”grundstenar”, som vi anser, kan ha betydelse för elevers och lärares förhållningssätt till IKT. Dessa ”grundstenar” har vi sedan utvecklat till teman, som i sin tur ligger till grund för både enkätundersökningen och intervjufrågorna. De teman som vi har analyserat är: bakgrund, intresse, erfarenhet, tillgänglighet, möjligheter/problem och framtiden, hos både elever och lärare. Detta leder fram till vår diskussion där vi sammanfogar vår undersökning med vår undersöknings bakgrund och vad vi har kunnat utläsa av vårt resultat. Vi har kommit fram till att det finns positivt förhållningssätt till att använda IKT i undervisningen. Eleverna ser IKT som en naturlig del av sina liv. Vi har uppfattat att eleverna till viss del är präglade av sina lärares förhållningssätt till IKT i undervisningen. Vi har även kommit fram till att lärarnas eget intresse, tid till förfogande, resurser och utbildningen inom IKT ligger till grund för lärarnas förhållningssätt till IKT i undervisningen. Nyckelord: IKT- information – och kommunikationsteknik Elevers och lärares förhållningssätt till IKT i undervisning Enkät och intervjustudie

En förutsättning för att elever ska kunna tillägna sig kunskap är att de förstår det som lärarna säger. I denna studie har en grupp gymnasieelever fått delge sina uppfattningar om sina lärares sätt att tala i undervisningen genom att besvara en enkät. Syftet har varit att undersöka elevernas uppfattningar om undervisningsspråket, vilka eventuella skillnader som finns mellan olika lärares språk och om lärarnas undervisningsspråk påverkar elevernas studier. Studien visar att eleverna generellt är positiva till lärares sätt att tala, men att många av dem inte alltid förstår vad lärarna säger. Eleverna ger därmed uttryck för att vara beroende av lärarnas undervisningsspråk och menar att det påverkar deras motivation, lust att lyssna och i slutändan också deras inlärning.

ICT, i.e. information and communication technology, is today an important part of the society. ICT tools are used in many different aspects in the everyday life, for example to perform transactions in the bank or to stay in touch with relatives and friends. Not long ago, ICT also became important in the world of school. Many schools have been equipped with ICT tools, like for example a virtual learning environment, laptops for teachers and pupils or smartboards, and many other schools are planning to. Meanwhile, the teachers are trying to catch up with the development and integrate the newly introduced technology in their work. Development in this area is requested in order to not let the teachers’ ICT literacy fall behind. Therefore, the teachers’ ICT literacy in relation to the use of ICT has been studied within the frame of this thesis. The aim of this study is to increase the understanding of what significance teachers’ ICT literacy may have for the organization of teaching in mathematics at three senior high schools in Stockholm during the academic year 2013/2014. The study was carried out by setting up interviews with mathematics teachers, attending one of their mathematics lessons for observation and handing out a questionnaire to the pupils at the lesson. The results obtained were analyzed and interpreted based on previous research in the area of ICT and learning and pedagogy. With the results obtained it appears that ICT tools may work as a support for pupils learning if the teachers know how and when to use the tools in their teaching. It is not enough that the teachers only work with ICT tools, but the use of ICT tools must be adapted to the pupils and with focus on their learning. In addition to that, the teachers’ ICT literacy differs in some extent. Some teachers mastered the use of ICT tools generally, for example by using computer programs, while other teachers also had knowledge of a computers’ functions and they could create programs. The teachers’ also used ICT tools in different extents. Meanwhile, it is clearly shown that their use of ICT tools is similar in the sense that the tools are used as substitutions for other existing tools, but with possible functional improvement. Since the teachers’ ICT literacy did differ while their use of ICT tools were the same, the fact that a teachers’ ICT literacy does not necessarily have significance for the organization of the mathematics teaching has been drawn as a conclusion, even though Skolverket have concluded something else in their evaluation. / IKT, dvs. informations- och kommunikationsteknik, är en viktig del i vårt samhälle idag. IKT-redskap används i många olika avseenden i vardagslivet, t.ex. till att genomföra transaktioner på banken eller hålla kontakten med släkt och vänner. För inte särskilt länge sedan blev IKT en viktig del även i skolans värld. Många skolor har utrustats med IKT-redskap, som t.ex. en lärplattform, bärbara datorer till lärare och elever eller smartboards, och många andra är på väg att göra det. Samtidigt försöker lärarna hänga med i utvecklingen och integrera den nyinförda tekniken i sitt arbete. Kompetensutveckling inom området efterfrågas för att lärarnas IKT-kompetens inte ska halka efter. Inom ramen för detta examensarbete har därför lärarnas IKT-kompetens i relation till användningen av IKT studerats. Syftet med studien är att öka förståelsen för vad lärares IKT-kompetens kan ha för betydelse för organiserandet av undervisningen i matematik i tre gymnasieskolor i Stockholm under läsåret 2013/2014. Undersökningen genomfördes med hjälp av intervjuer med matematiklärare, observationer som utfördes på en av deras matematiklektioner och enkät som besvarades av eleverna på den lektionen. De resultat som erhölls analyserades och tolkades utifrån tidigare forskning inom ämnet IKT och lärande samt pedagogiska teorier. Med de erhållna resultaten visar det sig att IKT-redskap kan fungera som stöd för elevers lärande om lärarna vet hur och när de ska använda redskapen i sin undervisning. Det räcker inte med att lärarna kan arbeta med IKT-redskapen, utan användningen av IKT-redskap måste anpassas efter eleverna och med deras lärande i fokus. Dessutom visar det sig i resultaten att lärarnas IKT-kompetens skiljer sig i någon grad från varandra. En del lärare visade endast på generell behärskning av IKT-användning, som att t.ex. arbeta med datorprogram, medan andra lärare även hade kunskaper om datorers funktioner och kunde programmera. Lärarna använde även IKT i olika stor utsträckning i sin undervisning. Samtidigt framgår det i studien att deras användning av IKT-redskap är likartad i den bemärkelsen att redskapen används som ersättare till andra redan befintliga redskap, fast med eventuell funktionell förbättring. Då lärarnas IKT-kompetens skiljde sig, samtidigt som användningen av IKT var likartad, så har slutsatsen dragits att en lärares IKT-kompetens inte nödvändigtvis har betydelse för organiserandet av matematikundervisningen. Detta trots att Skolverket har i sin utvärdering konstaterat annat.

This exam thesis that you hold in your hands deals with the search for suitable textsthat a teacher of German as a foreign language can read with the pupils andstudents. It examines what tips the textbooks give for teaching and how readingsocialization and the enjoyment of reading can be supported. This thesis alsoincludes a study of the texts that are not in the textbooks, but which German teachersin Sweden read with their pupils and students.

Uppsatsen analyserar Astrid Lindgrens böcker Barnen på Bråkmakargatan (1958) och Madicken (1960) ur ett genusperspektiv. Uppsatsen syftar till att ta reda på hur Lindgrens karaktärer Lotta och Madicken framställs i de valda böckerna utifrån genusbegreppet. Slutligen kommer karaktärerna analyseras utifrån hur de kan användas i undervisningen för att belysa genus. I uppsatsen tillämpas en kvalitativ textanalys med ett genusperspektiv. För att kunna analysera de två karaktärerna används även Maria Nikolajevas (1998) schema som beskriver män respektive kvinnors stereotypa drag inom litteraturen. Resultatet av uppsatsen visar att båda karaktärerna framställs som normbrytande utifrån sitt biologiska kön samtidigt som de har stereotypiska drag. Resultatet visar också att Lindgrens böcker med fördel kan användas i undervisningen för att belysa genus.

Syftet med denna studie är att utveckla kunskap om hur samtal med utgångspunkt i fotografier, kan hjälpa elever i de lägre årskurserna att utveckla sin förmåga att argumentera  i frågor rörande klimatförändringar. De frågeställningar som låg till grund för studien var följande: Vilka möjligheter till lärande erbjöds i samtalsinteraktionen mellan bild, lärare och elev? Hur utvecklades elevernas sätt att argumentera under samtalsserien? Samt hur kan läraren stödja eleverna för att utveckla deras förmåga att argumentera? Hela studien grundade sig på de argumentativa diskussioner som iscensattes med utgångspunkt i fyra skilda samlingar av fotografier. Resultatet visade att fotografierna erbjöd möjligheter till lärande genom att synliggöra likheter och skillnader, ge berördhet samt möjlighet till att ifrågasätta tidigare förgivettagna uppfattningar rörande klimatfrågor. Vidare visade resultatet en tydlig utveckling av elevernas argumentation från att i första skedet endast framföra påståenden av värderande eller konstaterande karaktär till att utvecklas till ett fulländat argument genom att framföra belägg för sitt påstående. Resultatet visade även att läraren hade en avgörande roll för att stödja eleverna i sin argumentation genom att vidga bildens budskap, ställa frågor av utvecklande eller kontrasterande karaktär samt att tillföra ny kunskap vid behov.

I dagens samhälle blir det allt vanligare att umgås genom datorn. Chatter, bloggar, forum och spelsajter växer lavinartat. Hur stor är utbredningen av detta bland skolungdomar och påverkar det det vanliga kamratumgänget IRL (In Real Life)? Hur ser lärare på chatt? Kan man dra nytta av det i undervisningen? Dessa frågor, bland annat, har tagits upp i detta arbete för att försöka koppla skolan till ett växande chattintresse.

<p>I dagens samhälle blir det allt vanligare att umgås genom datorn. Chatter, bloggar, forum och spelsajter växer lavinartat. Hur stor är utbredningen av detta bland skolungdomar och påverkar det det vanliga kamratumgänget IRL (In Real Life)? Hur ser lärare på chatt? Kan man dra nytta av det i undervisningen? Dessa frågor, bland annat, har tagits upp i detta arbete för att försöka koppla skolan till ett växande chattintresse.</p>