The purpose of this study is to increase the knowledge of individualism also how individualism is applied in a teacher’s classroom. Based on the curriculum, teaching is tailored to each and every student’s expectations and needs.  My research has been qualitative and includes four interviews with practicing teachers in two multi-cultural schools in the city of Stockholm. I have investigated how these four teachers perceive individualism, also how they individualize when teaching to meet all students' expectations and needs according to them. In the analysis, the teachers’ methods have been applied to the theories and previous studies that were introduced in the theoretical chapter.  Research results show that the teachers perceive individualism as a way of targeting the individual students during their lessons. Through individualism it is also possible for the teacher to abide by the curriculum which says to tailor teaching to each student’s expectations and needs. Prominent individualism methods that have been demonstrated were when teachers tailor their teaching according to student’s different backgrounds, experience and interests, also by getting to know each student.

Inledning: Digitaliseringen utvecklas och förändras konstant och är en process som påverkar organisationer och har förändrat samhället mest sedan industrialiseringen. En organisation som fyller en viktig funktion är skolan då en av skolans uppgifter är att bidra till att alla kan dra nytta av digitaliseringen. Förändringar skapar ofta både möjligheter och förutsättningar men de skapar även ett motstånd. I skolorganisationer är det vanligt att lärare motsätter sig förändringar på grund av rädsla för det okända, till exempel att gamla rutiner bryts. Då digitalisering anses vara en vanligt förekommande förändringsprocess ställer det krav på individer såväl i ledande befattningar men likväl i operativa befattningar. Förändringar som rör digital teknik kan motsägas av lärare på grund av sviktande acceptans till användandet av digital teknik i undervisningen. Studiens frågeställning är: - Hur kan rektorer i gymnasieskolor hantera förändringsmotstånd gällande digital teknik i undervisningen? Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen utgörs av centrala komponenter för uppsatsens problemområde såsom förändringsarbete, förändringsmotstånd, kommunikation och förändringsledning. Metod: Denna uppsats bygger på en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomförts med åtta rektorer och en lärare på sex olika gymnasieskolor i Skaraborg. Slutsats: Uppsatsen ger förslag på en modell som tagits fram som ett stöd för rektorer inom skolorganisationer. Modellen är användbar i en förändringsprocess i syfte att undvika men även hantera ett förändringsmotstånd. / Introduction: Digitalisation is constantly evolving and changing and is a process that affects organisations and has changed society most since industrialisation. An organisation that fulfills an important function is the school as one of the school's tasks is to help everyone to benefit from the digitalisation. Changes often create both opportunities and prerequisites, but they also create resistance. In school organisations, it is common for teachers to resist change because of fear of the unknown, for example that old routines are broken. Since digitalisation is considered to be a commonly occurring change process, it places demands on individuals both in leading positions as well in operational positions. Changes related to digital technology can be contradicted by teachers because of failing acceptance of the use of digital technology in teaching. The study's question is: - How can principals in upper secondary schools handle change resistance regarding digital technology in teaching? Theoretical frame of reference: The theoretical frame of reference consists of central components of this paper’s problem area such as change work, change resistance, communication and change management. Method: This paper is based on a qualitative method in which semi-structured interviews are conducted with eight principals and a teacher at six different upper secondary schools in Skaraborg. Conclusion: The paper proposes a model that has been developed as a support for principals within school organisations. The model is useful in a change process in order to avoid but also handle a change resistance.

The purpose of this study is to contribute to more knowledge about the prerequisites for conducting teaching in programming for year F-3, linked to the subject of technology. The method chosen for this study is a quantitative questionnaire survey, that includes teachers who teach students in the grades F-3. The survey was distributed as a web survey and was shared on the Facebook platform in various teacher groups. A total of 84 questionnaire responses were collected from teachers around Sweden. The study wants to show what teachers' perceptions, conditions and challenges are in conducting teaching in programming and how they interpret the new criteria in the syllabus. The results show that the majority of teachers are positive about teaching programming. Nevertheless, many of the respondents believe that there are major challenges when it comes to teaching programming linked to the subject of technology. Some challenges are, for example, the teacher's lack of subject knowledge, the distribution of analogue and digital resources that varies from school to school and time-consuming work for the teacher from planning to implementation of teaching. Almost half of the teachers lack training or continuing education in programming and less than half have already received competence development. Another recommendation I want to give to the profession is to give the teacher the opportunity for competence development in programming. / Syftet med studien är att bidra till mer kunskap om vilka förutsättningar det finns för att bedriva undervisning i programmering för årskurs F-3, kopplat till teknikämnet. Metoden som valts till den här studien är en kvantitativ enkätundersökning där det ingår lärare som undervisar elever i årskurs F-3. Enkäten distribuerades som en webbenkät och delades på plattformen Facebook i olika lärargrupper. Totalt samlades 84 enkätsvar in från lärare runt om i Sverige. Studien vill visa vad lärare har för uppfattningar, förutsättningar och utmaningar med att bedriva undervisning i programmering samt hur de tolkar de nya kriterierna i kursplanen.  Resultatet visar att majoriteten av lärarna är positiva till att undervisa i programmering. Trots det anser många av respondenterna att det finns stora utmaningar när det gäller undervisning i programmering kopplat för ämnet teknik. Några utmaningarna är exempelvis lärarens bristande ämneskunskaper, fördelningen av analoga och digitala resurser varierar från skola till skola samt tidskrävande arbete för läraren från planering till genomförande av undervisning. Nästan hälften av lärarna saknar utbildning eller fortbildning inom programmering och färre än hälften har redan fått kompetensutveckling. Vidare rekommendation jag vill ge till verksamheten är att ge läraren möjlighet till kompetensutveckling inom programmering.

Många elever med utomsvensk bakgrund känner idag att deras erfarenheter inte får tillräckligt stor uppmärksamhet i skolans undervisning. Många av dessa elever läser svenska som andraspråk, vilket gör att detta är relevant att reflektera över som lärare i svenska som andraspråk. Hiphopen har länge behandlat teman som utanförskap, identitetsskapande och etnicitet för att skildra erfarenheter som kan liknas med elevernas. Syftet med denna uppsats är att analysera huruvida hiphoplåtstexter kan användas i undervisningen på ett likvärdigt sätt som den mer traditionella texttypen novellen. Dessa texter kopplas sedan till skolans undervisning för att analysera huruvida dessa kan användas för att synliggöra svenska som andraspråkselevers erfarenheter. Genom kritisk diskursanalys analyseras förekomsten av identitet, etnicitet och utanförskap i fyra hiphoplåttexter och två noveller, för att upptäcka om dessa tre teman skildras på ett liknande sätt i de två texttyperna. Resultatet visar att texterna skildrar uppsatsens tre teman på ett liknande sätt och att dessa således kan räknas som likvärdiga. Kopplat till undervisningen framförs det även många argument för att dessa texter passar utmärkt för att uppfylla både läroplanens mål och synliggöra elevernas erfarenheter.

Detta är en kunskapsöversikt vars syfte är att sammanställa vilken forskning det finns om hur lärare i grundskolan kan motverka islamofobi och antisemitism i klassrummet. Vår frågeställning är följande: Vad säger forskningen om vilka didaktiska och metodiska verktyg det finns för att motverka islamofobi för en religionslärare i skolan? Vad säger forskningen om vilka didaktiska och metodiska verktyg det finns för att motverka antisemitism för en religionslärare i skolan? Vår metod var att använda oss av databaser som Libsearch och ERIC via EBSCO för att hitta relevanta texter som vi kunnat använda i arbetet via våra nyckelord. I våra källor fann vi svaren till våra frågeställningar. Vi ville med denna kunskapsöversikt få metoder och verktyg att använda i våra klassrum och med de källor vi hittade kunde vi besvara och ge exempel på hur man kan motverka just islamofobi och antisemitism. Elever översköljs av information som gör att de tar ställning och har åsikter som inte alltid stämmer överens med hur verkligheten ser ut. Fördomar sprids och hat växer. Just därför är detta ämne extra viktigt till en viss gräns. I detta SAG har vi presenterat den forskning vi hittat som visar på hur vi som framtida lärare kan jobba för att motverka islamofobi och antisemitism i ett klassrum. För att besvara vår till synes enkla frågeställning har vi diskuterat de olika metoderna som forskningen vi har presenterat visar.

Problem Based Learning (PBL) has been fully or partly adopted by several medical and dental schools throughout the world, but only few attempts have been made to adjust this method to Distance Learning (DL) environments. It appears that the interaction demands of PBL could not be easily facilitated by the technologies used for DL in the past. The recent introduction of Virtual Learning Environments or Virtual Classrooms, is suggested by many as the development that could allow Distance Learning to utilise highly structured collaborative learning methods such as PBL. A literature review and two pilot studies were undertaken, in an attempt to investigate the possibility of adjusting an existing in-classroom PBL model to Internet-based environments for distance learning. There is a strong need of a conceptual theoretical framework and research results to support the function and effectiveness of distance learning in health education. Drop-out rates are still high in all kinds of distance education. Accreditation, team-work and personal contact, appear to be factors of importance for increasing motivation and minimising drop-out rates in distance learning. During the pilot studies it was evident that both postgraduate and undergraduate students were very positive towards the PBL method, as they experienced it while working over the network. However, it is very difficult to introduce inexperienced students to PBL through distance. Students? competence with computers seems to be an important factor for the success of a virtual classroom and their computer literacy has to be objectively assessed prior to any course. Significant differences were identified between in-classroom and over the Internet communication. These differences, although measured in the quantity of interaction, appear to influence the quality and depth of discussion as well. Tutor involvement was higher in the Internet discussions than the in-classroom ones. It was concluded that an entirely Internet-based PBL course is possible, if properly organised. However, such a model might constitute a compromise over the quality standards of in-classroom PBL, at least with the currently available Internet technology. A hybrid approach, which will combine personal contact with network-based interaction, might be the safest and most beneficial option right now. / <p>Note: The papers are not included in the fulltext online.</p>

Syftet med den här studien är att beskriva rektorers och förskollärares uppfattningar av vad som krävs för naturvetenskaplig utbildning i förskolan. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes i denna studie med hjälp av en fenomenografisk metodansats. Totalt var det tre förskolor i en och samma kommun som deltog i studien. Förskolorna som deltog i undersökningen jobbar aktivt med NTA (Naturvetenskap och teknik för alla). Respondenterna som deltog i den studien är tre rektorer och tre förskollärare.  I resultatet framkom det att båda rektorerna och förskollärarna uppfattade NTA-utbildning och NTA-lådor som användbara verktyg för att stödja undervisningen i naturvetenskap. Förskollärarna och rektorerna ansåg att genom kompetensutveckling ökar deras möjligheter att främja barns utveckling inom naturvetenskaplig undervisning. / The aim of this study is to describe principals' and preschool teachers' perceptions of what is required for science education in preschool. Qualitative semi-structured interviews were conducted in this study, utilizing the phenomenographic theory and approach for support. A total of three preschools in the same municipality participated in the study. The preschools involved in the research have focused on NTA (Natural Science and Technology for All). The participants in this study include tree principals and tree preschool teachers.  The results revealed that both principals and preschool teachers emphasized the usefulness of NTA education and NTA kits as tools to support science education. Preschool teachers believed that through professional development, their opportunities to promote children's development in science education are enhanced. The results also indicated that both principals and preschool teachers shared the perception that professional development is crucial to promote children's understanding, allowing them to develop an early grasp of science

<p>Det här arbetet riktar sig till förskollärare, lärarstuderande och lärare inom skolväsendet samt inom barnomsorgen.</p><p>Vi är två lärarstuderande vid Umeå universitet som länge funderat på hur dramaarbetet har sett ut och ser ut i skolorna idag. I och med detta arbete har vi haft som avsikt att uppmärksamma just detta och vi ville ge en insikt i hur viktigt drama kan vara i undervisningen för eleverna. Vi ville även visa att drama är mycket mer än bara teater. I drama ingår även lek och skapande. Vi valde att intervjua personer som arbetar med drama i sin undervisning för att få svar på frågeställningarna kring detta arbete.</p><p>Det vi funnit är att alla lärare kan arbeta med drama i undervisningen om engagemanget finns. Det vi finner glädjande är att eleverna generellt uppskattar detta arbete, vilket vi tycker att man som lärare ska ta tillvara på. Ett sådant arbete skapar trygga, självsäkra, ämneskunniga och mer öppna elever.</p>

Det här arbetet riktar sig till förskollärare, lärarstuderande och lärare inom skolväsendet samt inom barnomsorgen. Vi är två lärarstuderande vid Umeå universitet som länge funderat på hur dramaarbetet har sett ut och ser ut i skolorna idag. I och med detta arbete har vi haft som avsikt att uppmärksamma just detta och vi ville ge en insikt i hur viktigt drama kan vara i undervisningen för eleverna. Vi ville även visa att drama är mycket mer än bara teater. I drama ingår även lek och skapande. Vi valde att intervjua personer som arbetar med drama i sin undervisning för att få svar på frågeställningarna kring detta arbete. Det vi funnit är att alla lärare kan arbeta med drama i undervisningen om engagemanget finns. Det vi finner glädjande är att eleverna generellt uppskattar detta arbete, vilket vi tycker att man som lärare ska ta tillvara på. Ett sådant arbete skapar trygga, självsäkra, ämneskunniga och mer öppna elever.

Detta är en studie om de språkliga konflikter som pedagoger till arabisktalande elever upplever i matematikundervisningen. Det har visat sig vara ett problematiskt fenomen då det svenska språket är en central del av matematikundervisningen idag och därför kan vara svårt för andraspråkselever att kunna förankra och uttrycka sina kunskaper i matematik. Syftet med denna studie är att undersöka vilka språkliga anpassningar i matematik pedagoger anser sig göra för andraspråkselever. Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer av två verksamma pedagoger med arabisktalande elever i årskurs 3. För att undersöka och förklara hur pedagoger förstår och upplever fenomenet kring matematikunder-visning och andraspråkselever har en fenomenologisk teoriansats använts. Resultatet presenteras med hjälp av tidigare forskning och därmed sker analysen parallellt för att ge tydlighet och läsvänlighet. De slutsatser som kunnat dras utifrån studiens resultat är att språkutvecklande arbete är av stor vikt vid arbetet med andraspråkselever i matematik. / It is a study about pedagogue’s perception of the linguistic conflicts that Arabic speaking pupil expe-riences in the education of mathematics. It has been known that the Swedish language is a primal part of the education in math and therefor it becomes a problematic phenomenon. This difficulties appears because second language pupils have to show their mathematic knowledge and understanding in a foreign language. This purpose of this essay’s to examine and explain how pedagogues accommodate math education and how they experiences and work with math education and second language pupils. To examine the purpose of this study two qualitative interweaves has been done with two pedagogues who teaches Arabic speaking pupils (among others) in third grade. To examine and explain how these two pedagogues understands and experiences this phenomenon about math second languages pupils and math education has a phenomenological theory been used. The result of this study is represent in guidance with the previous science to analyze it’s outcome. This because to create lucidness in the text and to make it more readable. The conclusion that can been drawn from the result of this essay is that language developing work in mathematics education is an important and crucial part for second language pupils ability to success.