Inledning: Digitaliseringen utvecklas och förändras konstant och är en process som påverkar organisationer och har förändrat samhället mest sedan industrialiseringen. En organisation som fyller en viktig funktion är skolan då en av skolans uppgifter är att bidra till att alla kan dra nytta av digitaliseringen. Förändringar skapar ofta både möjligheter och förutsättningar men de skapar även ett motstånd. I skolorganisationer är det vanligt att lärare motsätter sig förändringar på grund av rädsla för det okända, till exempel att gamla rutiner bryts. Då digitalisering anses vara en vanligt förekommande förändringsprocess ställer det krav på individer såväl i ledande befattningar men likväl i operativa befattningar. Förändringar som rör digital teknik kan motsägas av lärare på grund av sviktande acceptans till användandet av digital teknik i undervisningen. Studiens frågeställning är: - Hur kan rektorer i gymnasieskolor hantera förändringsmotstånd gällande digital teknik i undervisningen? Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen utgörs av centrala komponenter för uppsatsens problemområde såsom förändringsarbete, förändringsmotstånd, kommunikation och förändringsledning. Metod: Denna uppsats bygger på en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomförts med åtta rektorer och en lärare på sex olika gymnasieskolor i Skaraborg. Slutsats: Uppsatsen ger förslag på en modell som tagits fram som ett stöd för rektorer inom skolorganisationer. Modellen är användbar i en förändringsprocess i syfte att undvika men även hantera ett förändringsmotstånd. / Introduction: Digitalisation is constantly evolving and changing and is a process that affects organisations and has changed society most since industrialisation. An organisation that fulfills an important function is the school as one of the school's tasks is to help everyone to benefit from the digitalisation. Changes often create both opportunities and prerequisites, but they also create resistance. In school organisations, it is common for teachers to resist change because of fear of the unknown, for example that old routines are broken. Since digitalisation is considered to be a commonly occurring change process, it places demands on individuals both in leading positions as well in operational positions. Changes related to digital technology can be contradicted by teachers because of failing acceptance of the use of digital technology in teaching. The study's question is: - How can principals in upper secondary schools handle change resistance regarding digital technology in teaching? Theoretical frame of reference: The theoretical frame of reference consists of central components of this paper’s problem area such as change work, change resistance, communication and change management. Method: This paper is based on a qualitative method in which semi-structured interviews are conducted with eight principals and a teacher at six different upper secondary schools in Skaraborg. Conclusion: The paper proposes a model that has been developed as a support for principals within school organisations. The model is useful in a change process in order to avoid but also handle a change resistance.

This study aims to gain deeper insights in digital technology supported teaching in Swedish early childhood education (ECE) settings. Introduction of digital goals in Swedish ECE curriculum obliges preschool teachers to integrate digital technologies into educational practices and calls for a relevant definition and a defined content for this teaching area. By examining teachers’ perspectives, this thesis contributes to obtaining valuable experience-based knowledge that can eventually fill the existing research gap.   In a curriculum context, digital technologies have traditionally been associated with technology as a teaching tool, while digital goals (i.e., training children’s digital competence) redefine technology as a teaching content. However, integrating digital technologies in educational practices is still reported to be a challenge, and preschool teachers demonstrate ambivalent attitudes towards use of digital technologies in play-based pedagogy. Previous research has shown that to embed technologies in preschool practices, teachers need to enhance their technological knowledge, which involves a complex coupling between technical knowledge and pedagogical expertise. In the study, eleven preschool teachers were interviewed. A phenomenographic approach was used to identify and analyze the teachers’ conceptions. As a result, several categories related to digital technology use were discerned in teachers’ descriptions. Teaching situations were identified within both planned and spontaneous activities whilst activities for entertainment, relaxation and staff relief were referred to as mere “media consumption”. Paradoxically, nearly all teachers define digital technology supported teaching as a goal-directed, planned and adult-led activity. However, plenty of examples given by the teachers show that situations originating from spontaneous use of digital technology, particularly tablets, play an essential role in everyday teaching practices. Such a rigid understanding of the teaching concept on a definition level may have a counterproductive effect on ECE task with a traditional focus on child-initiated, spontaneous activities.  Other findings show that various combinations of hard- and software (apps) may offer teachers multiple teaching options. However, lack of time and technical knowledge in one group of teachers is reported to lead to a scarce use of technologies. In most examples, digital technology is described as a teaching tool for training language, science, mathematics, or arts, while technology as a content is seen as a challenging task and focuses mainly on introducing programmable toys. The teachers describe several examples where technology does not align with their didactic intentions. However, tablet with Google Search is the technology that demonstrates both frequent and organic use. Providing immediate answers on the screen, tablets enable to capture children’s spontaneous questions and, at the same time, support teachers’ educational goals. The preschool teachers’ critical observations and didactic value judgements can contribute with a more nuanced view on what a particular digital technology makes possible in a certain teaching situation.   Key words: early childhood education (ECE), preschool, digital technology supported teaching, digital competence, tablet, phenomenography, teachers’ beliefs. / Studiens syfte är att bidra med fördjupad kunskap om undervisning relaterad till digitala tekniker i förskolan. Två uppdrag i den reviderade läroplanen Lpfö18 – undervisningsuppdraget och digitaliseringsuppdraget ­­- innebär att alla förskollärare har ansvar för att organisera undervisning som inkluderar digitala tekniker. Vad som ingår i denna undervisning och hur den ska bedrivas är dock inte självklart. Genom att undersöka förskollärares perspektiv kan studien bidra med att mejsla ut professionskunskap i detta innehållområde och ge viktiga insikter för både praktiken och den fortsatta forskningen.     Den digitala teknikens funktioner i förskolans läroplan formuleras på två skilda kvalitativa sätt: som ett verktyg för att nå ett visst mål eller som ett mål i sig, i syfte att utveckla barns digitala kompetens. Förskolan och digitala tekniker kan beskrivas ha en ”problematisk relation” där många förskollärare fortfarande känner sig oförberedda och tveksamma inför integreringen av digital teknik i lekbaserad pedagogik. Tidigare forskning visar att förskollärare behöver både teknisk och didaktisk kompetens kring användandet av en viss teknik.  Studien utgår från den fenomenografiska ansatsen som ett sätt att närma sig fenomenet undervisning relaterad till digitala tekniker i förskolan och baseras på intervjuer med 11 förskollärare. Flera kategorier har urskilts som representerar hur undervisning och andra aktiviteter relaterade till digitala tekniker beskrivs av förskollärarna på kvalitativt olika sätt.  Undervisningssituationer identifierades inom både planerade och spontana aktiviteter medan underhållande, avkopplande och avlastande aktiviteter uppfattades endast som tidsfördrift och ”konsumtion” av digital teknik. Förskollärares definition av undervisning relaterad till digitala tekniker som en målstyrd, planerad och vuxenledd aktivitet står i stark konstrast till många exempel där det återkommande lyfts spontana aktiviteter. En sådan rigid förståelse av begreppet undervisning i förskolan kan verka kontraproduktivt och bidra till en skolifiering av förskolan.  Ett annat resultat visar att olika kombinationer av hård- och mjukvaror (appar) i olika sammanhang erbjuder varierande, multipla användningsområden i undervisningen. Samtidigt uppges brist på tid och teknisk kunskap orsaka en begränsad användning av teknik i en grupp lärare. Medan digitala tekniker som ett verktyg beskrivs med fördel användas i naturvetenskapliga projekt, skapande och språkarbete, refererar de flesta förskollärare endast till programmerbara robotar som exempel på digitala tekniker som ett mål, vilket endast utgör en del i det arbetet. Studiens resultat visar att digitala tekniker inte alltid lyckas ge stöd åt förskollärarnas didaktiska målsättningar. Samtidigt är datorplatta med sökmotor Google ett exempel på teknik som både används frekvent och organiskt, dvs. i harmoni med barnens idéer och förskollärarens didaktiska intentioner. Med hjälp av sökmotorn får förskollärare och barn en omedelbar tillgång till information vilket skapar ett konstant flöde av barnens spontana frågor och svar från datorplattan som kan läsas eller visas direkt. Studiens resultat innebär att förskollärares observationer och kritiskt didaktiska reflektioner kan ligga till grund för vad som faktiskt blir möjligt att erbjuda barn i undervisning.

This master's thesis Multimedia support of teaching mathematics aims at supporting teachers in introducing innovations in teaching and support in their own teaching materials. It is dedicated to supporting the pupil in self-education. It also serves as an overview of selected resources to support the use of technology and software in teaching. This master's thesis includes examples of the use of mathematical programs in mathematics classes, and a proposal to engage pupils in teaching, by implementing the "Teach Your Fellow" project, which aims to create learning videos for pupils.