I dagens Sverige är det hälften av alla ungdomar mellan 9–18 år som spelar datorspel och det är som störst mellan åldrarna 9–12 då 79% uppger att de spelat datorspel. Nya studier har visat att datorspel är ett effektivt sätt att lära sig på men det saknas en bredare och djupare forskning om hur datorspel kan anpassas till undervisning inom historieämnet. Därför är syftet med arbetet att se om datorspel kan komplettera en bit av historieundervisningen. I arbetet har en analys i form av en text- och dokumentstudie genomförts utifrån vilka historiska förklaringsmodeller, alltså vilka perspektiv och historiesyner de två läromedel och två datorspel har. Analysen har gjorts av de kapitel som handlar om 1700-talet. Resultatet visar att läromedlen kopplar perspektiv och historiesyner till olika kapitel och har generella draga av vissa förklaringsmodeller som även visas i datorspelen. Datorspelen kan även komplettera med andra perspektiv och historiesyner än vad som representeras i läromedlen.

Denna uppsats är en litteraturstudie som behandlar hur man kan jobba med att främja elevers medvetande om det egna lärandet. Syftet med arbetet är att förbättra kunskapen om att arbeta med metakognition hos blivande lärare samt redan verksamma lärare. Materialet för analysen har bestått av litteratur skriven av fyra författare inom området, nämligen Howard Gardner, Peter Gärdenfors, Ference Marton et al. samt Roger Säljö. Metoden jag har använt mig av är en kvalitativ innehållsanalys.Resultatet har delats in i tre metodkategorier; variation, struktur- och mönsterskapande samt dialog. Jag har kommit fram till att dessa tre kategorier kan vara mer eller mindre lätta att genomföra på grund av yttre faktorer såsom tidsbrist, brist på resurser och motstånd från skolledning och föräldrar.

Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra elevers och lärares uppfattningar om hur det är att arbeta med ett socialt medium i undervisningen. För att uppnå syftet ställdes en övergripande fråga: Hur uppfattar lärare och elever Google Sites som verktyg för lärande? Och två underfrågor: Hur och i vilket syfte används Google Sites? Vad tros användningen ge eleverna, enligt lärare och elever? För att få svar på frågorna utfördes kvalitativa intervjuer med två lärare och fyra elever. Intervjuerna spelades in med en diktafon och transkriberades inför analys utifrån frågeställningen. Både lärare och elever i min undersökning är positiva till användningen av Google Sites i undervisningen. Dock visar min undersökning att lärare och elever inte riktigt har samma syn på datorn och användandet av sociala medier i skolan. Lärarnas bild är mer entusiastisk i att det blir festligare och roligare med skolarbete. Eleverna delar inte denna entusiasm utan ser det mer som ett substitut för penna och papper En slutsats jag dragit av undersökningen är att människor lär sig på olika sätt och datorns intåg påverkar därför också olika elever på olika sätt. Generellt sett är elever olika motiverade till skolan även med Google Sites i undervisningen. Så någon revolution jämfört med tidigare undervisningsformer kan man nog inte tala om än. Dock kan lärare med hjälp av Google Sites följa elevernas utveckling och se till att de lättare uppnår målen. Den största vinsten med att använda verktyg som Google Sites applikation delade dokument är att läraren kan följa elevens utveckling och ge respons under arbetsgången.

Syftet med undersökningen är att ta reda på om religionslärares undervisning förändras med åldern och yrkeserfarenhet. Vad är det som i så fall förändras och hur anser de att det påverkar undervisningens kvalité? Vilka är påverkansfaktorerna och hur påverkar de undervisningen? Undersökningen utgår främst från den hermeneutiska men även den fenomenologiska teorin eftersom jag väljer att göra en kvalitativ intervjustudie med fem religionslärare på gymnasienivå med olika långa yrkeserfarenheter. En jämförelse görs mellan informanternas svar och tidigare forskning. Jag har en tolkande ansats och kommer i min undersökning fram till att åldern inte har någon större betydelse för vad man anser vara viktig religionskunskap. Världsreligionerna är viktiga men fokus flyttar från religionshistoria och dogmer till att koppla livsfrågor och etiskt tänkande till något som berör eleverna. De ska dessutom få möjlighet att reflektera och få förståelse för andra i större utsträckning idag. Både informanter och den tidigare forskningen anser att yrkeserfarenhet och rutin spelar roll för undervisningens kvalité. En rutinerad lärare är må hända tryggare i sin roll och sin kunskap, har byggt upp undervisningsmaterial och kan därmed lägga fokus på själva undervisningen. Men undervisningens kvalité kan försämras om undervisningsmaterialet återanvänds utan någon form av revidering, vilket oftast beror på tidsbrist. I undersökningen kommer det även fram att nyblivna lärare ofta är entusiastiska men osäkra i sin lärarroll och rädda för att misslyckas, vilket erfarna lärare i mindre utsträckning är. / The meaning of this thesis is to find out if teachers in religious studies changes their approach to teaching with age and experience. What changes and does it change the quality of the teaching.

Andersson Tannergård, Marie & Löfkvist, Birgitta (2011). Dyslexi och matematiksvårigheter - En kvalitativ studie om hur elever med dyslexi upplever skolarbetet. [Dyslexia and difficulties in mathematics - A qualitative study how students with dyslexia are experiencing schoolwork]. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet är att undersöka hur en grupp elever med dyslexi upplever skolan. Fokus ligger på hur eleverna upplever undervisningen och sina svårigheter i skolämnena, främst i matematik, samt vilka faktorer som leder till framgång i skolarbetet.Studien har en hermeneutisk ansats. Metoden är kvalitativ i form av intervjuer med elever som går på högstadiet eller i gymnasiet.Resultaten av undersökningen visar att eleverna inte upplever sig ha några större svårigheter i matematik, att tidiga misslyckanden och elevernas egna inställningar spelar stor roll för deras framgångar respektive motgångar i skolarbetet. De svårigheter som vi anser finnas är först och främst sekundära som en följd av elevernas dyslexi.

--Syfte och frågeställningar--Detta examensarbete syftar till att belysa lärares uppfattning om begreppet inkludering samt deras upplevelse och deras förutsättningar att arbeta med inkluderande undervisning med elever som är i behov av språkligt stöd i undervisningen.--Teoretisk förankring--Studiens teoretiska ansats utgår från Vygotskijs sociokulturella perspektiv, vilken belyser betydelsen av samspel mellan lärare och elev. Vidare används ett flertal specialpedagogiska perspektiv vilka kan ses som olika teoretiska utgångspunkter för att analysera varför en elev hamnar i svårigheter. Perspektiven är: individperspektivet, organisation- och systemperspektiv, samhälls- och strukturperspektivet, dilemmaperspektiv samt relationella perspektiv.--Metod--Tio semistrukturerade intervjuer har genomförts med ämneslärare från två högstadieskolor. Som metod används innehållsanalys, d.v.s. intervjuerna analyseras på ett systematiskt sätt för att kvantifiera innehållet utifrån kategorier till olika teman. Följande teman framkom inom ramen för denna studie: (1) hur lärarna upplever begreppet inkludering, (2) språkliga problem i lärandemiljön, (3) när inkludering lyckas eller är mindre framgångsrik, (4) fördelar och nackdelar med inkludering, (5) lärares förutsättningar att arbeta inkluderande.--Resultat--Resultatet visar att lärarna i studien har liknande definition av begreppet inkludering även om de har olika uppfattningar om dess värde. I teorin är flera av lärarna positiva till inkludering, dock menar samtliga intervjuade att det saknas förutsättningar att arbeta inkluderande vilket upplevs som frustrerande och skapar en känsla av att inte räcka till. Lärarna uppger att den pedagogiska kunskapen oftast är för låg för att möta elever som är i behov av språkligt stöd i undervisningen.Lärarna upplever både framgångar och motgångar med inkludering. Framgångsfaktorer såsom motivation, engagemang och delaktighet upplevs som förutsättningar för att inkludering ska lyckas. Fördelar med inkludering enligt de tillfrågade lärarna är att det kan ge sociala och ekonomiska samhällsvinster och hindra utanförskap. När inkludering upplevs som mindre framgångsrik kan det bero på att det saknas social gemenskap med andra elever och att det saknas specialpedagogisk personal. Andra faktorer som kan påverka inkludering negativt är om det saknas diagnos för elever i behov av språkligt stöd och/eller uteblivet stöd från hemmet. Det framkommer också att lärarna har svårt att få tid till att stötta elever som har svenska som andraspråk. De ser stora språkliga problem, inte minst på grund av stor invandring med många elever i behov av språkligt stöd i undervisningen. Det finns en del positiva men mest negativa faktorer med inkludering, delvis för att det saknas resurser. Lärarna är splittrade i sin uppfattning om inkludering. Studien visar att begreppet inkludering är en komplex företeelse. Lärarna menar att det är bra att inte särskilja elever, samtidigt som de menar att alla elever inte kan inkluderas didaktiskt.

Syftet med den här studien har varit att undersöka om, och på vilket sätt skönlitteratur används språkutvecklande för andraspråkselever. Vår utgångspunkt har varit att de elever som läser skönlitteratur skulle ha en bättre språkutveckling än de som inte gjorde det. Studien har genomförts på en mångkulturell skola i södra Sverige. Vår primära uppgift har varit att kartlägga hur lärare arbetar med skönlitteratur på just denna mångkulturella skola i södra Sverige. En stor del i arbetet har också varit att intervjua eleverna om hur de tycker att skönlitteratur har påverkat deras språkutveckling. Utöver intervjuerna har vi genomfört ett antal observationer i våra informanters klasser, vilket också är en metodik inom kvalitativ metod.Vi har använt oss av en kvalitativ metod eftersom vi ansåg att semistrukturerade intervjuer passade vårt ändamål. En kvantitativ metod var inte aktuell eftersom vi inte kunde ha uppnått önskat resultat med enkäter. Vår problemställning är, hur används skönlitteratur i språkinlärningen för andraspråkselever. Tidigare forskning visar att det var först på 1970-talet som svenska som andraspråk kom in i den svenska skolan. Under samma tidsperiod fick skönlitteraturen ett nytt genomslag i skolorna. Resultatet av vår studie har visat att skönlitteratur har en positiv inverkan på andraspråkselevers språkutveckling. Vi har uppmärksammat att de elever som läste mycket har ett bredare ordförråd än de som inte gjorde det. / The focus of this study has been to study if reading fiction in a second language affects the linguistic development of that language and if so, in what way. Our starting point is that students who read fiction will develop their second language to a greater extent. The study has been conducted at a multi-cultural school in the south of Sweden. Our primary objective has been to evaluate how teachers use fiction in this particular school. Interviewing students about their opinions on how reading fiction may affect their linguistic development has played a big part in the study.We have used a qualitative method because we considered semi-structured interviews would fit our objective. We have also made observations which are also used in qualitative methods. Our main question is how reading fiction affects the linguistic development for pupils learning a second language. Earlier research shows that it was not until the 1970's that Swedish, as a second language, was added to the Swedish curriculum. During this time period you could also see an increased interest for fiction in the schools. The results of our study show that reading fiction has a positive effect on the linguistic development of pupils who learn a second language. We noticed a broader vocabulary of those pupils who read a lot of fiction.

Bakgrund: I dagens undervisning använder språkläraren digitala verktyg för att stödja elevernas lärande och motivera dem. Enligt de svenska styrdokumenten ska skolans mål vara att ansvara för att varje elev ska kunna använda de digitala verktygen, och lärare ska utveckla sina digitala kompetenser för att kunna använda dem på ett genomtänkt sätt. Tidigare forskning har visat att användningen av digitala verktyg måste stödjas av en pedagogisk idé för att leda till önskade resultat, och att användningen av digitala verktyg slumpmässigt eller oorganiserat leder till negativa resultat. Syftet: var att bygga kunskap om språklärares användning av digitala verktyg för att stödja elevers lärande och motivera dem utifrån deras olika behov. Metod: Erfarenheterna från 49 språklärare belystes genom att genomföra ett digitalt enkätformulär. Jag valde att ställa slutna och öppna frågor vilket ger tillgång till kvalitativa och kvantitativa data. Resultat: Tematisk innehållsanalys visar att språklärare är medvetna om hur man använder digitala verktyg för att stödja elevernas lärande och sätt att motivera dem, men ibland möter de vissa utmaningar i att använda dem, som elevernas bristande kompetens, eller att använda digitala verktyg för andra icke-pedagogiska ändamål. Slutsats: De digitala verktygen är användbara för lärande, och utgår från varje elevs individuella behov på ett organiserat sätt. Lärare behöver identifiera de utmaningar som kan uppstå till följd av att använda digitala verktyg i språkundervisningen. / Background: In today's teaching, the language teacher uses digital tools to support the students' learning and motivate them. According to the Swedish governing documents, the school's goal is to ensure that every student can use the digital tools, and teachers must develop their digital skills to be able to use them in a well-thought-out way. Previous research has shown that the use of digital tools must be supported by a pedagogical idea to lead to desired outcomes of use, and that the use of digital tools in a haphazard or disorganized manner leads to negative outcomes. Purpose: It was to build knowledge about language teachers' use of digital tools to support students' learning and motivate them despite their different needs. Method: The experiences of 49 language teachers were highlighted by completing a digital questionnaire. I chose to ask closed and open questions, which gives access to qualitative and quantitative data. Results: Thematic content analysis shows that language teachers are aware of how to use digital tools to support students' learning and ways to motivate them, but sometimes they face some challenges in using them, such as students' lack of competence, or using digital tools for others not - educational purposes. Conclusion: The digital tools are useful for learning, and they should be used in the classroom based on the individual needs of each student in an organized way. Teachers need to identify the challenges that may arise because of using digital tools in language teaching.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka de utmaningar som lärare upplever i ett arbete med elever som har språkstörningar i SO-undervisningen. Studien utförs med hjälp av kvalitativa metoder i form av semistrukturerade intervjuer. I studien intervjuas sex lärare, varav fem arbetar på en och samma skola. Lärarna upplever svårigheter i att utforma samt hitta och använda rätt anpassningar för elever med språkstörningar i SO-undervisningen. I studien analyserar vi lärarnas olika undervisningsmetoder samt strategier i SO-undervisningen i enlighet med det sociokulturella perspektivet och scaffolding. Detta gör vi för att undersöka hur elever med språkstörningar kan gynnas i deras lärande samt kunskapsutveckling i SO-undervisning. Svårigheterna som lärarna upplever i att didaktiskt kunna planera sin SO-undervisning beror på de olika kunskapskraven i de samhällsorienterade ämnena samt bristande kunskaper kring diagnosen språkstörning. En slutsats som vi i studien kan dra är att ökade kunskaper kring diagnosen språkstörning i enlighet med goda praktiska erfarenheter kan gynna praktiken för läraren samt kunskapsutvecklingen för elever med språkstörningar. Studiens relevans gällande ett arbete med elever som har språkstörningar är att lärarna med hjälp av denna studie kan utöka sina kunskaper gällande diagnosen språkstörning. Detta kan i sin tur hjälpa lärarna att i en tidig stadie identifiera elever som har språkstörningar och därmed i god tid kunna förse samt erbjuda elever med språkstörningar rätt stöd för att hjälpa dem i deras kunskapsutveckling.

Det övergripande syftet med min studie är att undersöka med vilka språkliga medel negativa attityder till nyanländas kulturella resurser konstrueras. Frågeställningar som besvaras i studien är:  Med vilka språkliga medel konstrueras explicita och implicita negativa attityder till nyanlända elever?  Hur kommer dessa till uttryck i relation till kulturella resurser som flerspråkighet, kodväxling, modersmål och transfer? Metoden i studien är en kvalitativ analys av inspelat material där några utvalda analyseras ingående. Resultatet visar att implicita negativa värderingar konstrueras i stor utsträckning med hjälp av negationer som fungerar som markörer för presuppositioner, i det här fallet underliggande negativa värderingar. Bland enskilda attitydmarkörer kan nämnas adverb som inte, aldrig, sällan och pronomen som ingen, ingenting, alla samt konnektorer som markerar kausalitet, till exempel för att. Upprepningar av konnektorer kan också ses som markörer för implicita värderingar. Alla markörer fungerar dock i första hand endast som indikationer på underliggande värderingar som behöver bekräftas genom tolkning av den språkliga kontexten där de förekommer, till exempel frasen, satsen eller meningen innan man kan säga något mer bestämt om den underliggande negativa värderingen. Det som utmärker innehållet i de negativa värderingarna som jag fått syn på med hjälp av min analys är att de nyanländas kulturella resurser i form av modersmål och kultur framställs i motsatsförhållande till den svenska kulturen och det svenska språket.