<p>Att undersöka hur elever blir hjälpta av bilder för att förstå vår omvärld var utgångspunkten i denna undersökning. För att försöka få fram det, valdes bland annat att låta eleverna rita egna bilder. Eleverna fick i uppdrag att med hjälp av bilder förklara växthuseffekten samt intervjuades ett urval av elever. Bilderna analyserades och de transkriberade intervjuerna ställdes i förhållande till vad de ritat. En del av elevernas bilder kontrasterar mot deras egna uppfattningar om hur bilder bör ser ut för att på ett bra sätt förklara olika ting och händelseförlopp. En del bilder stämmer överens med deras egna uppfattningar om hur bilder som hjälper att förstå bör se ut. Viktigt för flertalet av elever var att det i bilden fanns förklarande text. Andra viktiga aspekter var användandet av olika färger och att bilderna såg verkliga ut. Om en bild kan visa verkligheten eller inte diskuteras även det i uppsatsen. Min slutsats utifrån detta arbete är att eleverna verkar vara hjälpta av bilder som minneshjälp och för att förklara sammanhang, men för att rättvist kunna bedöma hur eleverna blir hjälpta kräver en djupare studie. Denna undersökning kan inspirera till att resonera kring hur eleverna blir hjälpta av bilder och kanske stimulera till vidare forskning</p>

Att undersöka hur elever blir hjälpta av bilder för att förstå vår omvärld var utgångspunkten i denna undersökning. För att försöka få fram det, valdes bland annat att låta eleverna rita egna bilder. Eleverna fick i uppdrag att med hjälp av bilder förklara växthuseffekten samt intervjuades ett urval av elever. Bilderna analyserades och de transkriberade intervjuerna ställdes i förhållande till vad de ritat. En del av elevernas bilder kontrasterar mot deras egna uppfattningar om hur bilder bör ser ut för att på ett bra sätt förklara olika ting och händelseförlopp. En del bilder stämmer överens med deras egna uppfattningar om hur bilder som hjälper att förstå bör se ut. Viktigt för flertalet av elever var att det i bilden fanns förklarande text. Andra viktiga aspekter var användandet av olika färger och att bilderna såg verkliga ut. Om en bild kan visa verkligheten eller inte diskuteras även det i uppsatsen. Min slutsats utifrån detta arbete är att eleverna verkar vara hjälpta av bilder som minneshjälp och för att förklara sammanhang, men för att rättvist kunna bedöma hur eleverna blir hjälpta kräver en djupare studie. Denna undersökning kan inspirera till att resonera kring hur eleverna blir hjälpta av bilder och kanske stimulera till vidare forskning

Den här magisteruppsatsen skrivs inom huvudområdet svenska med didaktisk inriktning (Smdi). Undersökningen behandlar gemensam textläsning och textarbete i en årskurs tre utifrån filmen Min granne Totoro. Filmen är en animefilm som kan placeras inom populärkulturgenren. Lärarens val av text var tänkt att bidra till att vidga såväl elevernas textvärldar som skolans repertoar av texter. Uppsatsens syfte är att undersöka reflektioner, tolkningar och kunskaper kring textens innehåll som kommer till uttryck i elevernas skrivna och talade texter, och på vilka olika sätt arbetet med filmen skapar utrymme för medskapande och delaktighet, och även på vilka sätt och när eleverna utvecklar sitt språk och uttrycker förståelse av den egna identiteten och sin omvärld under textarbetet. Dessutom har studien som syfte att undersöka hur eleverna förhåller sig till en läsgemenskap med film som pedagogiskt redskap. Undersökningen har en kvalitativ metodansats och genomförs som lärarforskning i den lågstadieklass där författaren själv undervisar. Filmen tas emot positivt av eleverna och i analysen av deras skrivna och talade texter blir det tydligt att de är intresserade, engagerade och aktivt tar del av varandras tankar och förståelse. Analysen av det empiriska materialet visar även att en rad olika reflektioner, tolkningar och kunskaper kommer till uttryck i elevernas skrivna och talade texter, samt bilder. En slutsats som dras är att i elevernas tolkning och förståelse av texten, är samtal, text och bild tillsammans viktiga för att öka deras förmåga att skapa sig nya föreställningsvärldar. Då kan texten tala till och med dem i ett meningsskapande samspel.

Syftet med denna studie är att utveckla kunskap om hur samtal med utgångspunkt i fotografier, kan hjälpa elever i de lägre årskurserna att utveckla sin förmåga att argumentera  i frågor rörande klimatförändringar. De frågeställningar som låg till grund för studien var följande: Vilka möjligheter till lärande erbjöds i samtalsinteraktionen mellan bild, lärare och elev? Hur utvecklades elevernas sätt att argumentera under samtalsserien? Samt hur kan läraren stödja eleverna för att utveckla deras förmåga att argumentera? Hela studien grundade sig på de argumentativa diskussioner som iscensattes med utgångspunkt i fyra skilda samlingar av fotografier. Resultatet visade att fotografierna erbjöd möjligheter till lärande genom att synliggöra likheter och skillnader, ge berördhet samt möjlighet till att ifrågasätta tidigare förgivettagna uppfattningar rörande klimatfrågor. Vidare visade resultatet en tydlig utveckling av elevernas argumentation från att i första skedet endast framföra påståenden av värderande eller konstaterande karaktär till att utvecklas till ett fulländat argument genom att framföra belägg för sitt påstående. Resultatet visade även att läraren hade en avgörande roll för att stödja eleverna i sin argumentation genom att vidga bildens budskap, ställa frågor av utvecklande eller kontrasterande karaktär samt att tillföra ny kunskap vid behov.