Läsförståelse är något som visats vara nödvändigt vid angripande av texter i samtliga ämnen av grundskolan (Alatalo, 2011). Trots dess betydelse har undersökning, utförd av Programme for International Student Assessment [PISA] 2012 (refererad i Skolverket, 2013) synliggjort hur svenska elevers läsförståelse sjunkit i jämförelse med tidigare år.   Syftet med studien är att undersöka hur sex lärare i årskurs 2 beskriver att lässtrategier används i undervisningen för att utveckla elevers läsförståelse. Studien tar sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet, vilket gav utrymme att undersöka lärande och utveckling.  För att kunna ta del av lärarnas beskrivningar samlades materialet in i form av kvalitativa intervjuer. Resultatet har ordnats i fem teman, sammanhang i olika skolämnen, olika former av gemensamma sammanhang, individuella sammanhang, läraren som verktyg i undervisningen samt olika metoder, modeller och redskap som verktyg i undervisningen.   Slutsatsen är att lärarna beskriver att de undervisar i lässtrategier i fler olika sammanhang för att utveckla elevers läsförståelse, däremot framkommer det variation i hur de arbetar med det beroende på vilket sammanhang de undervisar i. Fortsättningsvis visar resultatet att lärarna använder flera olika typer av verktyg i undervisning med lässtrategier, verktygen lyfts fram som avgörande för att elever ska utveckla läsförståelse / Reading comprehension is something that has been shown to be necessary in processing text in all primary school subjects (Alatalo, 2011). Despite that importance, a survey conducted by the Programme for International Student Assessment [PISA] 2012 (referenced in Skolverket, 2013) shows that the reading comprehension of Swedish pupils has dropped, in comparison with previous investigations.   The purpose of this study is to examine how six teachers in second grade describe how reading strategies are used in teaching to develop pupils’ reading comprehension. The study is based on the sociocultural perspective, which gave space to do research about learning and developing. The material was gathered through qualitative interviews in order to take part of the teachers’ descriptions. The result has been organized in five themes; context in different subjects, different forms of joint connection, individual context and the teacher as a tool in teaching and different methods, models and gear as tools in teaching.   The conclusion is that the teachers describe that they are teaching reading strategies in different contexts to develop their students' reading comprehension. It also reveals that the variation in how they work with the reading strategies depends on the context in which they teach. Henceforth, the result shows that the teachers use several different types of tools in teaching reading strategies, tools that the teachers highlighted as crucial for students to develop reading comprehension.

Skolämnet matematik syftar bland annat till att eleverna ska utveckla sin förmåga att följa och föra matematiska resonemang och att kunna redovisa sina tankegångar både muntligt och skriftligt. Förmågor som kan vara problematiska för elever inom autismspektrumtillståndet. Syftet med denna studie är att undersöka vad lärare erfarit och deras tankar om matematikundervisningen för elever inom autismspektrumtillståndet (AST), i en skola för alla.   Följande frågeställningar kommer att behandlas:   Vilka erfarenheter och tankar har lärarna av undervisning för elever inom AST? Hur tänker lärarna kring integreringen av elever inom AST, i en skola för alla? Vilka erfarenheter har lärarna kring matematikundervisningen av elever inom AST, då det gäller eventuella hinder, viktiga verktyg, bedömning och undervisningsstrategier?     Undersökningen är en intervjustudie där halvstrukturerade intervjuer har använts. Fyra matematiklärare, som alla arbetar i grundskolan, deltar i studien.   Resultatet visar att elever inom autismspektrumtillståndet generellt inte har några matematiksvårigheter och att de intervjuade lärarna inte tycker att undervisningen för elever inom AST skiljer sig nämnvärt mot undervisningen för elever utan diagnoser. Med tillgång till resurser och anpassade undervisningsmiljöer säger sig lärarna att integreringen av elever inom AST i en skola för alla, fungerar bra. Den muntliga bedömningen fungerar oftast bättre än den skriftiga. Lärarna anser att informationen från hemmet är det viktigaste verktyget för att en integrering i den inkluderande undervisningen ska fungera. Det framkommer även att de intervjuade lärarna inte har någon specifik utbildning för att undervisa elever inom AST och att flera av dem eftersöker det.

The purpose of this study is to contribute to more knowledge about the prerequisites for conducting teaching in programming for year F-3, linked to the subject of technology. The method chosen for this study is a quantitative questionnaire survey, that includes teachers who teach students in the grades F-3. The survey was distributed as a web survey and was shared on the Facebook platform in various teacher groups. A total of 84 questionnaire responses were collected from teachers around Sweden. The study wants to show what teachers' perceptions, conditions and challenges are in conducting teaching in programming and how they interpret the new criteria in the syllabus. The results show that the majority of teachers are positive about teaching programming. Nevertheless, many of the respondents believe that there are major challenges when it comes to teaching programming linked to the subject of technology. Some challenges are, for example, the teacher's lack of subject knowledge, the distribution of analogue and digital resources that varies from school to school and time-consuming work for the teacher from planning to implementation of teaching. Almost half of the teachers lack training or continuing education in programming and less than half have already received competence development. Another recommendation I want to give to the profession is to give the teacher the opportunity for competence development in programming. / Syftet med studien är att bidra till mer kunskap om vilka förutsättningar det finns för att bedriva undervisning i programmering för årskurs F-3, kopplat till teknikämnet. Metoden som valts till den här studien är en kvantitativ enkätundersökning där det ingår lärare som undervisar elever i årskurs F-3. Enkäten distribuerades som en webbenkät och delades på plattformen Facebook i olika lärargrupper. Totalt samlades 84 enkätsvar in från lärare runt om i Sverige. Studien vill visa vad lärare har för uppfattningar, förutsättningar och utmaningar med att bedriva undervisning i programmering samt hur de tolkar de nya kriterierna i kursplanen.  Resultatet visar att majoriteten av lärarna är positiva till att undervisa i programmering. Trots det anser många av respondenterna att det finns stora utmaningar när det gäller undervisning i programmering kopplat för ämnet teknik. Några utmaningarna är exempelvis lärarens bristande ämneskunskaper, fördelningen av analoga och digitala resurser varierar från skola till skola samt tidskrävande arbete för läraren från planering till genomförande av undervisning. Nästan hälften av lärarna saknar utbildning eller fortbildning inom programmering och färre än hälften har redan fått kompetensutveckling. Vidare rekommendation jag vill ge till verksamheten är att ge läraren möjlighet till kompetensutveckling inom programmering.