Syftet med studien var att undersöka lärarnas uppfattning kring vilka arbetssätt som används för att inkludera elever med autismspektrumtillståndet och vilka resurser som krävs. Genom kvalitativ metod har studien via semistrukturerade intervjuer undersökt hur lärare i fritidshemmet arbetar med inkludering av elever med autism. Studien har utgått från ett riktat urval där fyra legitimerade lärare inom fritidshemmet har blivit intervjuade. Resultatet visade arbetsmetoder som är fungerande för att inkludera elever med autism i fritidshemmet. Ett exempel på en fungerande arbetsmetod med elever inom autism kan vara i form av visuella stöd. Resultatet visade också att det fanns bristande resurser för att inkludera elever med autism. Resultatet visade bristande kompetens bland fritidslärarna i inkluderingsarbetet med autism elever.

Denna studie berör svar från fem fritidslärare angående deras arbetsuppgifter under skoltid. Dessutom svar från fyra rektorer på hur de ser på fritidslärarens roll och hur kompetens tas tillvara på under skoltid. Tidigare forskning som är med i denna studie, förklarar fritidshemmets utveckling genom historien samt hur utbildningen har förändrat kopplat till skolans utveckling. Fritidslärarens uppdrag under skoltid som kopplas till yrkeskompetens har varit och är fortfarande otydlig enligt tidigare forskning. Detta har bidragit till utformandet av syfte och frågeställningarna för denna studie. Syftet med denna studie är att tydliggöra vad en fritidslärare har för arbetsuppgifter under skoltid och om fritidslärare anser att det är meningsfulla uppgifter samt om rektorn tar vara på deras pedagogiska kompetens. Därtill skillnader och likheter i uppfattningen mellan fritids-lärare och rektorer angående vilka arbetsuppgifter en fritidslärare ska ha under skoltiden. För att nå detta har ett empiriskt material samlats in via semistrukturerade intervjuer med fritidslärare och rektorer både på plats och digitalt. Sedan har datamaterialet analyserats, kategoriserats och diskuterats utifrån syftets frågeställningar i relation till tidigare forskning. Resultatet tydliggör många av de vanligaste arbetsuppgifterna som fritidslärare har under skoltid, och hur dessa oftast bestäms i samråd med rektor. Studien visar även att fritidslärare anser att deras arbetsuppgifter under skoltid är meningsfulla, men, att de inte anser att arbetsuppgifterna utnyttjar deras kompetens fullt ut. Resultatet visar också på att många fritidslärare och en del rektorer anser att styrdokumenten från Skolverket som berör fritids-hemmet är otydliga i vad en fritidslärare ska göra under skoltid. Fördelar och nackdelar med otydligheten från styrdokumenten tas också upp. Slutligen tar studien upp att fritidsläraryrket har en lång väg att vandra för att kunna erhålla statusen som en profession.

Utomhuspedagogik på fritidshemmet Outdoor education in the leisure time centre Studiens syfte är att bidra med kunskap om utbildade fritidslärares uppfattningar av fenomenet utomhuspedagogik på fritidshemmet. Genom i förväg skrivna intervjufrågor undersöks fritidslärarnas uppfattningar om utomhuspedagogikens innebörd och dess fördelar och nackdelar för att bidra till en djupare förståelse för hur utomhuspedagogiken används på fritidshemmet. Utomhuspedagogik innebär bland annat att eleverna får förstahandserfarenheter genom upplevelser i utemiljö. Studien lyfter även en del av John Deweys, Maria Montessoris och Ellen Keys teorier om lärande för att skapa en större vetenskaplig koppling till fritidshemmets praktik. Tidigare forskning i fritidshemskontext har inte hittats utan forskning från förskolan och skolan har fått användas för att visa på aktuell forskning inom undersökningsområdet. Studien är en fenomenografisk undersökning baserad på semistrukturerade intervjuer. Utifrån intervjuerna, som utfördes med fem utbildade fritidslärare från fem olika skolor, skapades tre tabeller med beskrivningskategorier: definitionen av utomhuspedagogik samt fördelar och nackdelar med utomhuspedagogik. Som resultatet visar använder fritidslärarna fem olika beskrivningskategorier när de definierar utomhuspedagogiken: lärande, aktiviteter, hälsa, elevinflytande och närmiljön och naturen. De fördelar som nämndes handlade om utemiljön, delaktighet, hälsa och lärande och nackdelarna dominerades av begränsning av väder, personalkrävande, elevernas undermåliga ytterkläder och elevgruppens motivation och organisation. I studien lyfter fritidslärarna fram verksamhetsnära exempel vilket ger en ökad förståelse för verksamheten.

Syftet med denna studie är att undersöka hur fritidslärare resonerar kring motivation i fritidshemmet utifrån ett pedagogperspektiv. Vi vill belysa hur fritidslärare resonerar kring begreppet motivation och sitt arbete med att motivera elever att delta i aktiviteter i fritidshemmet. Vi utgår från frågeställningarna: Hur resonerar fritidslärare kring begreppet motivation i fritidshemmet? Hur resonerar fritidslärare kring sitt arbete med att motivera elever att delta i fritidshemmets aktiviteter? Vår studie utgår från en kvalitativ intervjumetod, där intervjufrågorna skickades till respondenterna via mail. Totalt sex respondenter ingår i studien som gjordes i Sverige. Vi har utgått ifrån fyra teoretiska begrepp; inre- yttre- och social motivation, samt relationell kompetens. Resultatet visar att fritidslärarna resonerar kring begreppet motivation utifrån att kunna förmå någon annan att prova något hen inte tror sig klara av eller vågar försöka. De lyfter även att motivation är viljan att delta, våga testa nya saker och känna en drivkraft att nå mål i livet. Fritidslärarna nämnde att de ansåg att motivation går via nyfikenhet och intressen, vilket de anser bidra till att känna glädje i vardagen. När det gäller fritidslärarnas resonemang kring sitt arbete med att motivera elever i fritidshemmets verksamhet kan vi se tre huvuddrag; att motivera eleven att delta i aktiviteter utifrån elevens inre motivation, motivation kring aktiviteten i sig själv och motivation utifrån social motivation.

Det var intresset kring vila och rekreation på fritidshemmet som lade grunden för denföreliggande studien. Syftet med denna studie är att undersöka, ur ett fritidslärarperspektiv,vad vila och rekreation är på fritidshemmet samt hur det erbjuds för barn på fritidshemmet.Forskningsfrågorna som ligger till grund för arbetet är hur fritidslärare definierar vila ochrekreation och vilka möjligheter som finns för elever att ägna sig åt vila och rekreation ur ettfritidslärarperspektiv. Tre kvalitativa intervjuer tillsammans med observationer avfritidsmiljön har genomförts på tre olika fritidshem runt om i Skåne. En pedagog från varjefritidshem har intervjuats. All empiri har tolkats utifrån två teoretiska perspektiv,rekreationsteorin (Hägglund, 1989), och även kraftöverskottsteorin (Hägglund, 1989).Resultatet visar att fritidslärare har en gemensam syn på vad begreppen vila och rekreationinnebär. Betydelsen av begreppen vila och rekreation anses vara individuellt beroende påindivid. Med fritidshemmet som hjälp kan elever ägna sig åt återhämtande aktiviteter som geren känsla av att “komma ifrån” skolan samt uppleva lugn och ro när elever är i behov av detta.Skillnader finns i fritidshems olika förutsättningar att kunna erbjuda vila och rekreation ochvistas i en miljö där man får en “privat sfär”.

Denna studie handlar om lärarledd fysisk aktivitet på fritidshemmet. Syftet var att ta reda på hur fritidslärare inkluderar lärarledd fysisk aktivitet i undervisningen på fritidshemmet samt vilka uppfattningar de hade om den. Studiens metoder är kvalitativa och de som användes för empiriinsamling var semistrukturerade intervjuer och öppna icke deltagande observationer. Resultatet visar att fritidslärarna anser att utmaningarna som finns för lärarledd fysisk aktivitet är en begränsad tillgång till idrottshall, att hitta aktiviteter som passar alla, tidsaspekten samt vädret. De intervjuade fritidslärarna är positiva till att hålla i den lärarledda fysiska aktiviteten men nämner att alla anställda på avdelningarna inte är det. Något som genomsyrar fritidslärarnas svar samt våra observationer är att den lärarledda fysiska aktiviteten läggs senare på eftermiddagen. Detta gör att alla elever inte får möjlighet att delta på den. Studien bidrar med diskussionsunderlag till fritidslärare angående möjligheter och utmaningar med lärarledd fysisk aktivitet.

För att kunna besvara våra frågor har vi med hjälp av tidigare forskning fått fram att yrkesrollen har varit svårdefinierad och att genom åren har uppdraget förändrats. Fritidshemmet är en pedagogisk verksamhet som ska vara ett komplement till skolans arbete. Studien har gjorts på två fritidshem varav ett av fritidshemmen ligger i en by och den andra i en storstad. Vi har arbetat utifrån kvalitativ metod och har valt att arbeta med intervjuer och observationer för att kunna slutföra vår studie. För att besvara vår första frågeställning om fritidshemmet som plats har vi använt oss av observationer. Vi avser att betrakta fritidshemmet som institution i generaliserad bemärkelse även om studien är avgränsad kring två fritidshem. Vi har valt att intervjua tre fritidspedagoger och dokumenterat med hjälp av ljudupptagningar och anteckningar som vi har analyserat och presenterar i studien. Vi har presenterat hur de två fritidshemmen som vi har besökt ser ut. Skillnaden på de två fritidshemmen som vi observerade var storleken på fritidshemmen och även att det skiljer sig från verksamhet till verksamhet hur ett fritidshem kan se ut. De tre informanter som vi har intervjuat är nöjda och känner sig trygga i sin yrkesroll, och anser att fritidshem är ett viktigt komplement till skolan. Vi har även uppfattat att trotts detta har informanterna svårt att specificera sin roll och sitt uppdrag tydligt.

Syftet med examensarbetet är att undersöka två frågeställningar. Den första frågeställningen är: Hur arbetar fritidslärare med lek utifrån de didaktiska frågorna? och den andra frågan är: Vilka didaktiska positioner intar fritidslärare när de arbetar med lek? och för att ta reda på frågeställningarna användes en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Vi genomförde tre semistrukturerade intervjuer med fem fritidslärare från två olika fritidshem. Teorin jag utgår från i analysen är de didaktiska frågorna och det didaktiska fyrfältsschemat. Resultatet visar att fritidslärare har bland annat en gemensam syn på att eleverna lär sig bland annat turtagning, sociala relationer och konflikthantering i lek. Vidare visar resultaten att fritidslärare delar in eleverna i lekgrupper och lekkompisar. Ett annat resultat visar att fritidslärarna brukar mestadels inta både processpositionen och den kaotiska/kreativa positionen när de arbetar med lek.

The purpose of this study, The after-school care teacher’s professional role - A study of  primary school teachers understanding and attitudes towards the after-school care teachers professional role and how that can affect collaboration between the school and after-school care, is to illustrate the understanding and attitudes towards after-school care teachers found with primary school teachers. Another purpose is to examine in what way the understanding and the attitudes can affect the collaboration between school and after-school care as well as the after-school care teachers ability to operate professionally. I have chosen to conduct a qualitative study through questionnaires and one interview. This study is built on a social costructivistic perspective. The results show that the understanding and attitudes found with primary school teachers do effect the possibilities of cooperation between the school and after-school care. Mostly the understanding of the professional role of the after-school care teacher can be found to be quite good whilst the attitudes show that primary school teachers see the after-school care teacher as having more of a supporting role to the primary school teacher. / Syftet med denna studie, Fritidslärarens yrkesroll - En studie av grundskolelärares förståelse för och attityd till fritidslärarens yrkesroll och hur den kan påverka samverkan mellan skola och fritids, är att belysa förståelse och attityder gentemot fritidsläraren hos grundskolelärare. Ett vidare syfte är att undersöka på vilket sätt förståelsen och attityden kan påverka möjligheten för samverkan mellan skola och fritids samt fritidslärares möjligheter att verka professionellt. Jag har valt att använda en kvalitativ metod genom enkäter och en intervju. Studien bygger på ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Studiens resultat visar på att grundskolelärares förståelse och attityd kan ses påverka möjligheten till samverkan mellan skola och fritids. Till stor del kan en se att grundskolelärares förståelse för fritidslärarens yrkesroll är god medan attityder visar på hur grundskolelärare ser fritidsläraren som en medhjälpare och assistent till grundskoleläraren.

Sverige räknas idag som ett mångkulturellt land då var femte svensk invånare räknas som invandrare. Detta resulterar i att många kulturer ska mötas och samspela tillsammans. Studien utgår från ett interkulturellt perspektiv då syftet var att skapa kunskap om hur fritidslärare beskrev att de arbetade för att skapa interkulturella möten i fritidshemmets praktik. Detta ville vi ta reda på genom forskningsfrågorna: Hur talar fritidslärare om interkulturalitet i fritidshemmets praktik? Vilka förutsättningar, beskriver lärarna, krävs för att kunna arbeta med interkulturalitet i fritidshemmets praktik? Vilka framgångsfaktorer och utvecklingsmöjligheter finns i arbetet med mångkultur? Studien utgick ifrån en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer användes som metod. Resultatet visade att interkulturalitet är ett okänt begrepp för fritidslärarna och kunskapen kring tillvaratagandet av olika kulturer är varierande. Vidare lyftes förutsättningarna för ett lyckat arbete med interkulturalitet där tid för diskussionsgrupper sågs som en avgörande faktor. Studien fokuserade även på framgångsfaktorer och utvecklingsmöjligheter för ett lyckat arbete med interkulturalitet.