• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 198
  • Tagged with
  • 198
  • 129
  • 73
  • 70
  • 65
  • 55
  • 55
  • 41
  • 39
  • 39
  • 38
  • 34
  • 28
  • 20
  • 19
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
11

”Sch! Jag tror att det är någon där borta, såg ni?” : Dramaaktiviteter i fritidshem / “Hush! I think there’s someone over there, did you see?” : Drama Activities in Extended School

Holmberg, Lina January 2016 (has links)
Studiens syfte är att beskriva och analysera hur lärare i fritidshem använder drama i fritidsverksamheten. Studien söker även svar på vilka motiv lärare i fritidshem beskriver att drama har i verksamheten samt vad som påverkar lärares möjligheter att arrangera drama i fritidshem. Studien bygger på intervjuer med fem lärare i fritidshem med olika erfarenhet av dramaaktiviteter. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Det transkriberade materialet lade sedan grunden för analys och tolkning. Resultatet visar att drama används på olika sätt i fritidshemmet, både som rollspel och inspiration till lek. De intervjuade lärarna menar att det går att integrera många olika ämnen och arbetsätt när de jobbar med drama. Arbete med drama kan påverkas av faktorer som tid, elevers närvaro, utrymme, och material. Detta arbete riktar sig till de som arbetar inom fritidshem, och andra som är intresserade av hur drama används i fritidshemmet.
12

"Jag vill inte bara vara någon hjälpreda, jag vill ses som en kompetens" : - En intervjustudie om fritidslärares kompetensanvändning under den obligatoriska skolan / "I don’t want to be just a helper, I want to be seen as useful and competent” : - An interview study about after school teachers use of competence during compulsory school

Dahlberg, Lisa, Olofsson, Patrik January 2019 (has links)
Studiens syfte är att undersöka hur fritidslärare uttrycker att deras kompetens tas tillvara i de arbetsuppgifter som de har under den obligatoriska skolan. Studien är kvalitativ och empirin utgörs av intervjuer med sju fritidslärare, som är valda utifrån ett bekvämlighetsurval. Resultatet visar att deltagarna antar olika roller under den obligatoriska skolan med varierande arbetsuppgifter. Arbete med sociala relationer nämns som en av fritidslärares främsta kompetens och som de har användning för i alla roller under den obligatoriska skolan. Det framkommer att många deltagare vill arbeta mer fritidspedagogiskt i den obligatoriska skolan än vad de gör i dagsläget. De nämner bland annat att de vill ägna sig mer åt värdegrundsarbete samt få komplettera den teoretiska klassrumsundervisningen med praktisk undervisning. Även rollen som rastvärd nämns som ett förbättringsområde där fritidslärares kompetens hade kunnat tillvaratas mer än i nuläget. Ett nära samarbete med klasslärare ses som en förutsättning för att kunna utveckla fritidslärares yrkesroll.
13

Meningsfull fritid och fysisk aktivitet: En fenomenografisk studie / Meaningful leisure and physical activity: A phenomenographical study

Hillerström Rundh, Alexander, Tingberg, Christopher January 2019 (has links)
Syftet med studien var att besvara frågeställningarna: Hur definierar och beskriver fritidslärare begreppet meningsfull fritid? Hur menar fritidslärare att fysisk aktivitet bidrar till en meningsfull fritid?  I Studien användes en kvalitativ insamlingsmetod i form av semistrukturerade intervjuer, där även en fenomenografisk analys har använts för att ta fram resultatet.  Fem fritidslärare intervjuades på tre olika skolor. Resultatet visade på att meningsfull fritidsverksamhet består av olika faktorer som grunde sig i individens egna intressen och behov, där elevernas delaktighet och inflytande är viktiga aspekter för verksamheten. Resultatet tyder på att fritidslärare anser att utmaningar är viktiga för att eleverna ska få utvecklas och fritidslärarna betonar variationen av aktiviteter som betydelsefulla för att nya intressen, förmågor och erfarenheter ska utvecklas. Fysisk aktivitet bidrar även till positiva fysiska hälsoeffekter, men även psykiska. Exempelvis genom utmaningar i lekar och fysiska aktiviteter utvecklar eleverna det sociala samspelet med andra människor.
14

Fritidsläraren – en komplex yrkesroll iskolans värld : En kvalitativ studie om nya fritidslärares uppfattningar avyrkesrollen

Rönnbäck, Anna, Brännström, Björn January 2019 (has links)
Denna studie bygger på sex nya fritidslärares uppfattningar om sin yrkesroll. Fritidslärare är ett yrkesom genomgått stora förändringar på kort tid. Den tidigare forskning som vi redogjort för i studienvisade ett yrke som påverkats av förändringar som stora barngrupper, integreringen i skolan och dendubbla professionen vilken inneburit en lärarlegitimation i ett praktisk/estetiskt ämne. Forskningenvisar också på en yrkesroll som blivit mer otydlig trots förtydligande styrdokument. Syftet med studienblev att tolka ett antal nya fritidslärares uppfattningar av yrkesrollen där våra frågeställningar omyrkespositionen och yrkesfunktionen blev centrala i studien. I studien har vi intervjuat sex styckennyutexaminerade fritidslärare och resultatet har visat varierade uppfattningar angående enfritidslärares yrkesfunktion under skoldagen där några hamnat i en resursroll medan andra fårmöjlighet att arbete fritidspedagogiskt. En annan uppfattning som påträffades var att tiden i skolanupplevdes påfrestande och ofta går ut över fritidshemmet. När det gällde yrkespositionen uppfattaderespondenterna sig underordnad klassläraren och åsikter om en frånvarande ledning uppkom. Idiskussionen kom vi fram till att resultatet på det stora hela stämde väl överens med den tidigareforskning om att fritidslärarens yrkesroll är komplex och påverkas av olika faktorer. / <p>Godkännadne datum: 2019-06-07</p>
15

Populärkultur på fritidshemmet : Hur påverkar populärkulturen innehållet i verksamheten?

Forsberg, Jennie January 2014 (has links)
This work is about popular culture in leisure. Teachers at leisure, on the basis of Education's governing documents working with developing an activity for students when applying the students' own interests. Although these councils are posted, several teachers around the country rejects certain activities or products that the students want to do or play with during their free time at the leisure time. Therefore the purpose of this study is to try to understand what teachers in leisure attitude to popular culture is and if they integrate the popular culture in there activities. To understand this, a qualitative study of interviewed teachers in various leisure was used. The study took place in a small town in Sweden. Both men and women of varying ages participated. The result proved that the teacher’s attitudes to popular culture was relatively negative and it also reflected the content of the activities through a rejection of materials and activities. Why popular culture often opts out of the activities is because leisure teachers relate to their own taste, lifestyle and social background but also that they fear and criticism how it will affect students. Leisure Teachers also mentioned that there is no time to work with students' popular culture interests.
16

Samverkan i sikte : Om samverkan mellan skola och fritidsverksamhet för barns utveckling och lärande / Collaboration in sight : Collaboration between school and afternoon school for childrens' development and learning process

Andersson, Adam January 2014 (has links)
Syftet med föreliggande studie är att undersöka samverkan mellan fritidsverksamhet och skola. Mer centralt handlar studien om samverkan mellan fritidslärare och klasslärare. Studien undersöker möjligher och hinder för samverkan mellan fritidslärare och klasslärare, samt vilka konsekvenser samverkan har för barns utveckling och lärande. I studien har tre klasslärare samt tre fritidslärare intervjuats, metoden som används är en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Informanterna arbetar i en privat organisation i en större stad i Västsverige och arbetslaget arbetar mot barn år F-3. Resultatet visar att samverkan mellan fritidsverksamhet och skola brister, vilket bidragit till att öka klyftorna mellan fritidslärare och klasslärare. I studien framgår även att samverkan har betydelse för barns utveckling.
17

Hur bemöter fritidslärare elever i fritidshemmet utifrån ett genusperspektiv?

Krig, Olivia, Abelsson-Svensson, Jannie January 2014 (has links)
Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur föreställningar om genus kommer till uttryck och får betydelse i mötet mellan fritidslärare och elever i fritidshemmets verksamhet. Vi använde oss av en kvalitativ metod för att vi ville ta reda på fritidslärares tankar och uppfattningar om genus och jämställdhet i fritidshemmet. För att få fram detta gjordes observationer och intervjuer. Vi fokuserar på specifika områden att observera på för att få en helhetsbild hur bemötandet är i de olika i situationernaI resultatet har vi fått fram att fritidslärare har olika föreställningar och normer om flickor respektive pojkar och det påverkar deras förhållningssätt I intervjuerna fick vi fram att lärarna säger sig ha jämställdhetsmålen i ryggraden och de berättar att de möter alla lika, det framkommer också i intervjuerna att fritidslärare har olika förväntningar på flickor och pojkar som sedan påverkar deras bemötande till elever
18

Digitalisering på fritidshemmet : En kvalitativ studie om elever och fritidslärares uppfattningar om surfplattor i fritidshemsverksamheten / Digitalization at the leisure center : A qualitative study of pupils and recreational school teachers perceptions of tablet computers in school-age educare

Randow, Adam, Karlsson, Robert January 2018 (has links)
Syftet med studien är att undersöka elevers och fritidslärares uppfattningar om surfplattor i den pedagogiska verksamheten i fritidshem. <ul type="disc">Hur beskriver fritidslärarna och eleverna användandet av surfplattan i fritidshemmet? Hur uppfattar och värderar fritidslärare och elever användningen av surfplattor i fritidshemmets pedagogiska verksamhet? Studien är kvalitativ och har en fenomenologisk utgångspunkt. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra elever och sex fritidslärare. Resultatet visar att eleverna och fritidslärarna uppskattar surfplattan i verksamheten. Detta framkommer i resultatet där det beskrivs att surfplattan kan användas både i ett socialt samt lärande syfte genom att eleverna kan använda den tillsammans och därmed utveckla kompisrelationer. Genom att eleverna får använda pedagogiska läroappar och spel på surfplattan så bidrar detta även till en personlig kunskapsutveckling.
19

Nätmobbning : Hur nätmobbning påverkar den sociala miljön i skolan / Cyber-bullying : How Cyber-bullying effects the social environment in school

Arvidsson, Albin, Begovic, Ermin January 2018 (has links)
Den här studien handlar om det mycket aktuella ämnet nätmobbning och specifikt hur nätmobbning påverkar elevers trivsel i skolan samt hur lärare och andra vuxna kan hjälpa till att hantera och stödja den som blir utsatt i skolan och hemmet. Litteraturstudien belyser vad nätmobbning innebär, olika konsekvenser, vilka konsekvenserna kan vara samt hur nätmobbning kan förhindras. Vuxnas syn på ämnet undersöktes genom intervjuer med fritidslärare medan elevernas syn undersöktes genom en enkätstudie. Den här studien visar vad som kan hända när en människa utsätts för nätmobbing, samt varför detta sker på nätet snarare än ansikte mot ansikte. Resultatet visar att elever mellan nio-tio år inte är speciellt utsatta för nätmobbning och att trivseln inte är påverkad i någon större utsträckning. Kunskapen kring ämnet är dock låg bland fritidslärarna som intervjuades och ses mer som en lillebror till den vanliga mobbningen. Resultatet visade också att nätmobbning ökar i de högre årskurserna, det visar också att tjejer är mer utsatta än killar.
20

Relationell pedagogik och relationskompetens : ur ett fritidslärarperspektiv

Bäckström Hagelin, Malin, Rundqvist, Helena January 2021 (has links)
Intresset i denna uppsats riktas mot kunskapsområdet relationell pedagogik och relationskompetens med syftet att beskriva tolv fritidslärares uppfattningar om relationskompetensens betydelse inom fritidsläraryrket. Tidigare forskning inom kunskapsområdet finns utifrån ett lärarperspektiv, men inte specifikt utifrån ett fritidslärarperspektiv. Relationskompetens kan allmänt beskrivas som en generell förmåga att knyta an till andra människor. Lärares relationskompetens har tidigare varit ett i stort sett outforskat område och kompetensen har länge betraktats som naturgiven eller som något lärare utvecklade med åren. Vår insamlingsmetod består av semistrukturerade intervjuer av både fokusgrupper och enskilda individer. Vi har genomfört totalt åtta intervjuer. På grund av rådande omständigheter kring Covid -19 genomfördes alla intervjuer utom tre via Teams. Två av intervjuerna genomfördes med fokusgrupper, en grupp om fyra personer och en om två personer. Resterande sex intervjuer genomfördes enskilt. Vi har använt oss av en teoretisk tematisk analys av våra data som styrts av olika teman. Detta med utgångspunkt i fenomenografin som metodansats som bland annat är utvecklad för att analysera data från enskilda personer. Vårt resultat visar att relationskompetensen behövs inom yrket och att bra relationer lägger grunden till allting. Relationsbygget är något fritidslärare arbetar med kontinuerligt. Fritidslärarna i vår studie anser att det är viktigt att barnen inte hela tiden ska behöva prestera och att fritidshemmet kan vara en plats där de själva får leda verksamheten med stöd av fritidslärarna, eller är en arena där barnen bara kan vara. Inte ens inom specialpedagogutbildningarna får den relationella pedagogiken det utrymme det förtjänar. Vår studie visar att den relationella diskursen med lärares professionella relationskompetens är nödvändig för att ha möjlighet att utöva fritidsläraryrket på ett sätt som bidrar till elevernas utveckling och lärande. Förhoppningsvis kan denna studie bidra till förståelsen av fritidslärares arbete- och professionalitet inom den relationella pedagogiken samt belysa vikten av professionell relationskompetens inom yrkesrollen. / <p>Betygsdatum: 21-06-06</p>

Page generated in 0.0519 seconds