Syftet med denna studie är att studera vad några förskollärare definierar som kvalitet och vad de anser påverkar den pedagogiska verksamhetens kvalitet. Studien omfattar en kvalitativ studie där data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att förskollärare upplever att tid, miljö, barngruppens storlek och -sammansättning samt kompetens påverkar kvaliteten i förskolan. Slutsatsen av denna studie att den sociala miljön, lärares kompetens och tiden är aspekter som förutsätter att det går att arbeta mot en god pedagogisk kvalitet. Vidare även att barngruppens storlek och -sammansättning, personalens kompetens, den sociala- och fysiska miljön samt förskollärares förhållningssätt och möjlighet till interaktion med barnen är faktorer som kan påverka den pedagogiska verksamhetens kvalitet.

<p>Syftet med denna uppsats var att ge en bild av hur ett antal skolledare upplever pedagogisk kvalitet. Intervjuer och observationer har legat till grund för undersökningen som gjorts. Undersökningen inriktade sig på den process som ligger bakom utvecklandet av kvalitet inom skolan. Denna process har sedan beskrivits analyserats med hjälp av olika teorier som har med förändringsarbete att göra. I huvudsak har House (1981) tre perspektiv på förändring legat tillgrund för analyserna. De tre perspektiven är det kulturella, det teknologiska och det politiska. </p><p>Utifrån de observationer och de intervjuer som gjorts framkom det att pedagogisk kvalitet är ett komplext begrepp. Lärarnas arbetsmetoder och måluppfyllelse kan sägas vara viktiga faktorer för pedagogisk kvalitet. Det framkommer också i undersökningen att det finns flera intressegrupper som den pedagogisk kvaliten riktas emot och att detta gör begreppet så komplext. Samsyn och delaktighet är viktiga faktorer för att utveckla kvalitén i skolorna. Utvecklingsprocessen, som skolledarna beskriver, skiljer sig något beroende på att de har olika prioriterade mål med det finns gemensamma faktorer. Skolledarnas intentioner med utvecklingen kan beskrivas som en blandning mellan två av de tre perspektiv som House (1981) redogör för, nämligen det teknologiska- och det kulturella perspektivet. Den process som sedan beskrivs av skolledarna är mer inriktad på det politiska perspektivet. Detta kan antagligen föklaras av att man ser skolledarnas roll utifrån de många intressenter som vill ha inblick i skolan och dess kvalitet vilket gör att skolldaren vill tillfredsställa många behov.</p>

Syftet med denna uppsats var att ge en bild av hur ett antal skolledare upplever pedagogisk kvalitet. Intervjuer och observationer har legat till grund för undersökningen som gjorts. Undersökningen inriktade sig på den process som ligger bakom utvecklandet av kvalitet inom skolan. Denna process har sedan beskrivits analyserats med hjälp av olika teorier som har med förändringsarbete att göra. I huvudsak har House (1981) tre perspektiv på förändring legat tillgrund för analyserna. De tre perspektiven är det kulturella, det teknologiska och det politiska. Utifrån de observationer och de intervjuer som gjorts framkom det att pedagogisk kvalitet är ett komplext begrepp. Lärarnas arbetsmetoder och måluppfyllelse kan sägas vara viktiga faktorer för pedagogisk kvalitet. Det framkommer också i undersökningen att det finns flera intressegrupper som den pedagogisk kvaliten riktas emot och att detta gör begreppet så komplext. Samsyn och delaktighet är viktiga faktorer för att utveckla kvalitén i skolorna. Utvecklingsprocessen, som skolledarna beskriver, skiljer sig något beroende på att de har olika prioriterade mål med det finns gemensamma faktorer. Skolledarnas intentioner med utvecklingen kan beskrivas som en blandning mellan två av de tre perspektiv som House (1981) redogör för, nämligen det teknologiska- och det kulturella perspektivet. Den process som sedan beskrivs av skolledarna är mer inriktad på det politiska perspektivet. Detta kan antagligen föklaras av att man ser skolledarnas roll utifrån de många intressenter som vill ha inblick i skolan och dess kvalitet vilket gör att skolldaren vill tillfredsställa många behov.

I min essä utgår jag från en händelse i min verksamhet som är en stressig situation för mig. Jag upplever att vi har fått ett hårdare arbetsklimat på förskolan sedan den reviderade Läroplanen för förskola kom 2011 och undersöker därför hur samhällsklimatet idag är och bakgrunden till den reviderade Läroplanen för förskola och vad den innebär för oss pedagoger. Jag tar reda på vad stress är och hur det påverkar barn och vuxna samt undersöker vad begreppet pedagogisk kvalitet står för. I mina reflektioner lyfter jag fram olika sätt som jag och mina kollegor hanterar stress och vårt pedagogiska uppdrag på. Jag funderar även över om vi vuxna producerar stress till barnen samt vad barnen får för pedagogisk verksamhet under pedagogernas rådande arbetsbelastning. Avsikten med min essä är att förstå hur jag på bästa sätt ska kunna hantera våra ökade åtaganden och samtidigt undvika stress för barn och pedagoger och skapa de bästa förutsättningarna för barnen att få en verksamhet med pedagogisk kvalitet. Min undersökning visar att Läroplanen för förskola har reviderats för att barn ska få den kunskapsbas de behöver för att klara sig i samhället. Jag fann även att vi pedagoger har svårt att förena vår arbetssituation och våra arbetsuppgifter med att ge barnen en jämn pedagogisk kvalitet på verksamheten hos oss på förskolan. För en del pedagoger skapar arbetsbelastningen en stress vilket kan betyda risker för hälsan. En del barn visar också tecken på stressbeteende på grund av pedagogernas ökade frånvaro från barngruppen vilket även påverkar den pedagogiska kvaliteten. Jag ser även att arbetsbelastningen kan medföra en risk för värdeförskjutning av vissa arbetsuppgifter som rutin och omsorg samt att vår förmåga att se till varje barns behov minskar. Som pedagog på förskola har vi alla ansvar för den pedagogiska kvaliteten och även för att påpeka brister i arbetsmiljön. Vi bör i personalgruppen främja vår egen kommunikation samt även dialogen med ledningen för att kunna få till förändringar. Även om närvarande pedagoger inte garanterar, är det ändå förutsättningen för en verksamhet utan stress och med pedagogisk kvalitet. / My essay proceeds from an episode in my occupation at preschool which is a stressful event for me. I experience that we pedagogues have gotten a tougher work climate since the revised preschool curricula came in 2011 and I therefore investigate the community´s climate of today and the background for the revised preschool curricula and what it means to us pedagogues. I investigate what stress is and what effect it has on children and adults and explore what the concept pedagogic quality stands for. In my reflektions I emphasize different manors I and my colleges handle and see on stress and our pedagogical comittment. I also reflekt on if we adults produce stress to the children and what educational activity the children get from pedagogues with existing work load. The purpose with my essay is to understand the best way for me to handle the pedagogues increasing obligations an work tasks and at the same time avoid stress for the children and the pedagogues and to create the best conditions for the children to get activities with pedagogical quality. My investigation shows that the preschool curricula have been revised to give the children the knowledge base they need to be able to get on in the community. I also found that we pedagogues have a difficulty linking our work situation and our work tasks with giving the children an even pedagogical quality on the activities at our preschool. For some pedagogues the work load produces stress which can mean health risks. Some children also shows signs of stress behavior due to the pedagogues increasing absence from the children which also has an effect on the pedagogical quality. I also seea risk, due to our work load, of a dislocation of our values regarding some of our tasks like routines and care and a decreasing ability to see each child´s needs. As a pedagogue at preschool we all have a responsibility for the pedagogical quality as well as to note inadequasies in our work invironment. To be able to make changes we pedagogues should support our own communication as well as our dialog with our head group. Even though a present pedagogue doesn´t garantee, it still is the prerequisite for activities without stress and with a pedagogical quality.

This work is about leisure educators' views on educational quality in large groups of children. School centers will contribute to children's development and learning through meaningful leisure and leisure educators' contribution with a high educational quality. There are a lot of discussions and writings about growing groups of children. How are the leisure education and its quality affected by increasing children's groups? It sparked my interest and therefore I wanted to examine this more closely how it might look in the leisure activities. The aim of this work was to examine leisure educators' perspective on how the educational quality is affected by large groups of children and what is considered of leisure educators' as a high educational quality. To answer my purpose five interviews was made with leisure educators' in different parts of Sweden and also by studying the theoretical foundations and literature for school centers and leisure education. The results of the interviews reveal, among other things, that leisure educators' feel that the large groups of children affects the quality of teaching at many levels. And that the group of children complicates the implementation of the commission and the activities of leisure educators' try to pursue. In the theoretical part it’s about the school center and its activities, and the leisure education the leisure educators are working with.

Vårt syfte har varit att undersöka hur två pedagoger ser på temaarbete och hur de väljer att arbeta med det. Vi har utgått från frågeställningarna: Hur definierar pedagogerna temaarbete? Hur planerar och genomför de temaarbeten? Vilka för- och nackdelar anser pedagogerna att det finns med temaarbete?Vårt insamlade material består av intervjuer med två pedagoger. Dessa har kompletterats med nio observationer i pedagogernas klassrum. Resultaten visar att pedagogerna definierar tema som ämnesintegration och undervisning utifrån elevernas erfarenheter och intressen, deras teman genomförs genom kopplingar till pedagogernas planeringar och elevernas vardagserfarenheter och intressen, samt ser pedagogerna både för och nackdelar med tema.De slutsatser vi kan dra av vår undersökning är att pedagogerna ser temaarbete som ett arbetssätt där flera ämnen integreras till en helhet. Vår undersökning visar även på att det krävs mycket av pedagogen. Vi kom fram till att det viktigaste för ett välfungerande temaarbete är att elevernas erfarenheter fokuseras, men även att ha en god planering och ta vara på kompetenserna i arbetslaget.

Syftet med denna studie är att belysa undervisningsbegreppet i förskolans kontext och undersöka i vilken utsträckning det är diskuterat och begripliggjort i förskolan. I denna studie undersöks även förskollärarnas inställning till att begreppet nu skrivs in i förskolans läroplan samt vilka aspekter de anser som betydelsefulla för kvaliteten i förskolans undervisning. Min teoretiska utgångspunkt grundar sig i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med en förståelsebaserad orientering. Jag tar också avstamp i ett pedagogiskt perspektiv på kvalitet. Studiens empiriska grund har utgjorts av en enkätundersökning med 1616 förskollärare i 91 olika kommuner. Resultatet visar att det finns samband mellan förskolechefens ledarskap och i vilken utsträckning förskollärare upplever att undervisningsbegreppet har diskuterats och begripliggjorts i deras verksamhet. Det finns dock ingenting i denna studie som tyder på att utbildningsbakgrund, arbetslivserfarenhet eller organisatoriska förutsättningar skulle påverka förskollärares inställning till att undervisningsbegreppet nu skrivs in i förskolans läroplan. Relationer, samspel och kommunikation lyfts fram som betydelsefulla aspekter för kvaliteten i förskolans undervisning, vilket stämmer väl överens med tidigare forskning. Slutsatsen är att förskollärarna själva behöver vara delaktiga i erövringen undervisningsbegreppet i förskolan och att förskolechefen har en viktig roll i att skapa förutsättningar för detta. Undervisning och kvalitet kan utifrån denna studie förstås som intersubjektiva begrepp som skapas i mötet mellan förskollärare, barn och läroplansmål. / This study aims to highlight the concept of teaching and illustrate to what extent it is discussed and understood in preschool and the importance of the preschool director's leadership in this. The aim is also to clarify how preschool teachers' attitude towards the word teaching is affected by factors such as educational background, work experience and organizational conditions. With this paper, I would also like to show what different aspects preschool teachers emphasize as important for the quality of preschool teaching. My theoretical foundation is based on social constructivism with understanding-based perspectives. The study is also based on an educational perspective on quality. The empirical foundation is based on surveys with 1616 preschool teachers in 91 different municipalities. The result shows that there is a correlation between to what extent the concept of teaching is discussed and understood in preschool and the preschool director’s leadership. There is nothing in this study, however, that suggests that educational background, work experience or organizational conditions would affect preschool teachers' attitude towards the concept of teaching. Relationships, interaction and communication are emphasized as important aspects of quality in preschool teaching. These aspects are also highlighted in previous research. The conclusion is that preschool teachers themselves need to be involved in the conquest of the concept of teaching in preschool, and that the preschool director have an important role in creating good conditions for this. Based on this study teaching and quality can be understood as intersubjective words that are created in the meeting between preschool teachers, children and curriculum aims.