<p>Syftet med denna uppsats var att ge en bild av hur ett antal skolledare upplever pedagogisk kvalitet. Intervjuer och observationer har legat till grund för undersökningen som gjorts. Undersökningen inriktade sig på den process som ligger bakom utvecklandet av kvalitet inom skolan. Denna process har sedan beskrivits analyserats med hjälp av olika teorier som har med förändringsarbete att göra. I huvudsak har House (1981) tre perspektiv på förändring legat tillgrund för analyserna. De tre perspektiven är det kulturella, det teknologiska och det politiska. </p><p>Utifrån de observationer och de intervjuer som gjorts framkom det att pedagogisk kvalitet är ett komplext begrepp. Lärarnas arbetsmetoder och måluppfyllelse kan sägas vara viktiga faktorer för pedagogisk kvalitet. Det framkommer också i undersökningen att det finns flera intressegrupper som den pedagogisk kvaliten riktas emot och att detta gör begreppet så komplext. Samsyn och delaktighet är viktiga faktorer för att utveckla kvalitén i skolorna. Utvecklingsprocessen, som skolledarna beskriver, skiljer sig något beroende på att de har olika prioriterade mål med det finns gemensamma faktorer. Skolledarnas intentioner med utvecklingen kan beskrivas som en blandning mellan två av de tre perspektiv som House (1981) redogör för, nämligen det teknologiska- och det kulturella perspektivet. Den process som sedan beskrivs av skolledarna är mer inriktad på det politiska perspektivet. Detta kan antagligen föklaras av att man ser skolledarnas roll utifrån de många intressenter som vill ha inblick i skolan och dess kvalitet vilket gör att skolldaren vill tillfredsställa många behov.</p>

Syftet med denna uppsats var att ge en bild av hur ett antal skolledare upplever pedagogisk kvalitet. Intervjuer och observationer har legat till grund för undersökningen som gjorts. Undersökningen inriktade sig på den process som ligger bakom utvecklandet av kvalitet inom skolan. Denna process har sedan beskrivits analyserats med hjälp av olika teorier som har med förändringsarbete att göra. I huvudsak har House (1981) tre perspektiv på förändring legat tillgrund för analyserna. De tre perspektiven är det kulturella, det teknologiska och det politiska. Utifrån de observationer och de intervjuer som gjorts framkom det att pedagogisk kvalitet är ett komplext begrepp. Lärarnas arbetsmetoder och måluppfyllelse kan sägas vara viktiga faktorer för pedagogisk kvalitet. Det framkommer också i undersökningen att det finns flera intressegrupper som den pedagogisk kvaliten riktas emot och att detta gör begreppet så komplext. Samsyn och delaktighet är viktiga faktorer för att utveckla kvalitén i skolorna. Utvecklingsprocessen, som skolledarna beskriver, skiljer sig något beroende på att de har olika prioriterade mål med det finns gemensamma faktorer. Skolledarnas intentioner med utvecklingen kan beskrivas som en blandning mellan två av de tre perspektiv som House (1981) redogör för, nämligen det teknologiska- och det kulturella perspektivet. Den process som sedan beskrivs av skolledarna är mer inriktad på det politiska perspektivet. Detta kan antagligen föklaras av att man ser skolledarnas roll utifrån de många intressenter som vill ha inblick i skolan och dess kvalitet vilket gör att skolldaren vill tillfredsställa många behov.