Date: 2nd of June 2022. Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr.  Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalens University.  Authors: Sara Rockström (96/10/04) & Mia Matic (00/05/02). Title: Covid-19 pandemic's impact on the motivation of intensive care nurses. Tutor: Klara Regnö. Keywords: Covid-19, Intensive care, Nurses, Motivation, External motivation. Question: How did the Covid-19 pandemic change the external motivational factors that affect intensive care nurses? How has the change affected the well-being of intensive care nurses? Purpose: The purpose of the study is to gain an increased understanding and insight into how the Covid-19 pandemic has changed the external motivational factors that intensive care nurses receive from the organization and how it has affected their well-being. Method: A qualitative case study with semi-structured interviews was chosen for this essay. The empirical gathering was done with 7 respondents who worked as intensive care nurses during the covid 19 pandemic in the Stockholm region. Thereafter a thematic analysis was used to process the empirics and the theory. Conclusion: Most external motivational factors have changed during the pandemic and the study showed that the changed external motivational factors have affected intensive care nurses to poorer well-being. The study also shows that if external motivational factors are satisfied, intensive care nurses will feel better in the workplace and feel better.

No description available.

Motivationen för matematik är relativt låg för elever och den sjunker med stigande ålder. För att motverka denna negativa spiral finns det olika undervisningsformer som höjer motivationen. Forskning visar att den nya undervisningsformen educational escape room, som är ett rymningsspel med utgångspunkt i styrdokumenten, ökar motivationen. Syftet med denna studie är att undersöka vilken sorts motivation elever i årskurs 6 drivs av i educational escape room samt hur motivationsfaktorer påverkar dem. De teorier som ligger till grund för studien är självbestämmandeteorin och de fyra grundpelarna i spelifierat lärande. 74 elever och fyra pedagoger har deltagit i studien där eleverna har besvarat en enkät och pedagogerna har intervjuats. Resultaten visar på att socialt sammanhang har stor positiv påverkan för elevers upplevelse av educational escape room, även om andra faktorer också påverkar eleverna. Studien visar även att eleverna till större grad drivs av inre motivation under educational escape room.

I takt med den tekniska utvecklingen och den nuvarande pandemin förändras också de traditionella arbetsförhållandena till mer flexibla förhållanden. De gränser som tidigare fanns mellan privatliv och arbetsliv suddas ut och arbetet kräver ett större ansvar från arbetstagarna. Syftet med studien är att undersöka om flexibelt arbete har något samband med individers motivation. De flexibla arbetsförhållanden som undersöks i den här studien innefattar flextid, distansarbete, egen planering av arbetstid samt att vara kontaktbar utanför ordinarie arbetstid. Dessa förhållanden, tillsammans med motivation, mäts för att undersöka om flexibelt arbete har något  samband med individers motivation. Det undersöktes även om det fanns några skillnader kopplat till kön och ålder. Motivationsteorierna som studien utgår från är tvåfaktorteorin, Self-determination theory (SDT) och de yttre och inre faktorer som påverkar individens beteenden. Data samlades in i form av en webenkät som distribuerades till olika chefer och som i sin tur skickade vidare till sina medarbetare via gruppmejl och på internportal till deltagarna. Antalet deltagare som svarade på enkäten var n = 104. I studien besvarades tre frågeställningar och de analyser som genomfördes var; regressionsanalyser, korrelationsanalyser och t-tester. Analyserna visade att det fanns ett samband mellan flexibelt arbete och inre motivation men inget samband mellan flexibelt arbete och yttre motivation. Det fanns även skillnader gällande kön och yttre motivation men inte för inre motivation. Några skillnader gällande ålder kunde inte tydas för inre eller yttre motivation. Studiens resultat var i linje med tidigare forskning.

Samhället blir alltmer digitaliserat och i och med det blir det mer angeläget att använda digitala verktyg i undervisningen. Tidigare studier visar även på att digitala verktyg i undervisningen kan öka elevers motivation och enligt Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet ska elever ges tillfällen för att använda digitala verktyg i undervisningen. Studien syftar till att undersöka om och på vilket sätt elever finner motivation av att använda digitala verktyg på matematiklektionerna. Vidare syftar studien att undersöka eventuella skillnader mellan de demografiska variablerna, kön, årskurs och erfarenhet kopplat till graden av generell motivation. Slutligen undersöks eventuella samband mellan generell motivation samt inre och yttre motivation. Detta gjordes genom en deskriptiv analys, en korrelationsanalys samt flertal t-tester. Resultatet visade att graden av motivation var generellt hög, samt en tendens till signifikant skillnad mellan kön. Både inre och yttre motivation påvisade signifikanta samband till den generella motivationen, där flickor hade högre inre motivation än pojkar. Slutsatsen understryker att motivation till digitala verktyg är generellt hög och att det inte spelar en signifikant roll kring de demografiska variablerna gällande graden av motivation.

Studien avsåg att undersöka vad som motiverar anställda i restaurangbranschen i arbetet. Restaurangbranschen är en bransch som har en hög personalomsättning i förhållande till andra yrken och forskning har visa att människor som är motivarande både mår bättre och är mer benägna att stanna på en arbetsplats längre. Med tanke på att restaurangbranschen är stadigt växande kan ökad kunskap om motivation vara av värde för för anställda inom restaurangbranschen. Studien undersöker anställdas egna tankar och erfarenhet angående motivation, därav är studien av kvalitativ karaktär där fyra personer som jobbar i restaurangbranschen har intervjuats. Intervjuerna genomfördes med hjälp av tematisk analys där fem motiverande faktorer framkom: Balans mellan uppgiftens krav och den egna förmågan, samhörighet, känsla av trygghet och balans, personlig utveckling och stolthet i utförande. Resultatet visade att anställda upplever en stark inre motivation till sitt arbete. I de fall det upplevts en yttre motivation har det varit förankrat i respondenternas värderingar och därmed haft en autonom karaktär.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Effekten av Covid-19 pandemin har mynnat i restriktiva rekommendationer och åtgärder för både samhällen och företag. För många organisationer har det inneburit att snabbt övergå från kontor till distansarbete. Många medarbetare har därmed behövt anpassa sig genom att ställa om till nya arbetssätt och situationer. Medarbetarnas roll har alltid varit av stor betydelse vad gäller organisationers framgång. Det är därför viktigt att en organisation omfattas av motiverade medarbetare, då motivationen påverkar individens prestation. Övergången till distansarbete har däremot varit problematisk för många organisationer eftersom alla inte motiveras av att arbeta på distans. Det har därmed varit viktigt för många organisationer att arbeta intensivt med att motivera sina medarbetare på distans för att fortsätta prestera på en hög nivå.  Syfte: Studien har som syfte att bidra med kunskap och skapa förståelse kring arbetsmotivation på distans- och kontorsarbete.  Metod: I denna studie har en kvalitativ innehållsanalys tillämpats för att besvara studiens syfte och forskningsfråga. Vidare har studien använt sig av triangulering för att hämta data utifrån flera olika undersökningsmetoder. Datainsamlingen omfattas därmed av primär och sekundärdata i form av artiklar, diskussioner på sociala medier samt intervjuer med experter inom arbetsmotivation.  Resultat: Studiens övergripande slutsatser har kommit fram till att den inre motivationen är viktigare än den yttre motivationen för att medarbetare ska känna sig motiverade i sitt arbete. Ledarskapet har även visat sig ha en väsentlig roll i syfte att skapa förutsättningar för arbetsmotivation inom distans och kontorsarbete. Vidare har kommunikation bekräftats vara en viktig faktor för att motivera medarbetare. Studien har däremot kommit fram till att medarbetare motiveras olika på grund av externa faktorer som exempelvis personlighetsdrag och generation. Övriga slutsatser som studien kommit fram till är att målsättning och feedback är viktiga verktyg för att öka motivationen bland medarbetare inom distans och kontorsarbete. / Background: The effects of the Covid-19 pandemic have resulted in restrictive recommendations and measures for both communities and companies. For many organizations, this has meant a rapid transition from office to teleworking, therefore many employees have had to adapt their way of working to new situations. The role of employees has always been of great importance in terms of the success of organizations. It is thus important to have employees who are motivated, as it has a tendency to affect the individual's performance. Organizations have therefore needed to work intensively to motivate their employees at a distance in order to continue to perform at a high level. The problem with this has been that all employees get motivated in different ways and are driven by different things, also some employees are more capable of working remotely than others. It has therefore been extremely important but challenging for organizations to lead and motivate their staff in the right way to continue to perform at a high level. Aim: The purpose of the study is to contribute knowledge and create an understanding of motivation in telework and office work. Method: In this study, a qualitative content analysis has been applied to answer the study's purpose and research question. Furthermore, the study has used triangulation to retrieve data based on several different survey methods. The data collection is thus covered by primary and secondary data in the form of articles, discussions on social media and interviews with experts in work motivation. Results: The study's overall conclusions shows that the internal motivation is more important than the external motivation for employees to feel motivated in their work. Leadership has also been shown to play a significant role in creating the conditions for work motivation in distance and office work. Furthermore, communication has been confirmed to be an important factor in motivating employees. On the other hand, the study has concluded that employees are motivated differently due to external factors such as personality traits and generation. Other conclusions that the study came to are that goals and feedback are important tools for increasing motivation among employees in distance and office work.

Denna studie undersöker hur lärare arbetar med läsning i klassrummet samt vilka faktorer lärare anser är betydelsefulla för att främja läslust i undervisningen. I inledningen av arbetet beskrivs läsningens betydelse i skolan samt de bakomliggande orsakerna till varför vi har valt att undersöka ämnet. Frågeställningarna som behandlas i arbetet är följande: Hur arbetar lärare med läsning i klassrummet? Vilka faktorer anser lärare är betydelsefulla för att främja läslust i klassrummet? I metoddelen redogör vi för vårt val av metod vilken är en kvalitativ forskningsmetod där insamlingen av data sker genom semistrukturerade intervjuer. Genom fem utvalda artiklar samt tre kvalitativa intervjuer med verksamma lärare har vi lyckats få ökad kunskap kring läslust och hur det kan utvecklas i klassrummet. Vi har sammanställt tidigare forskning vilket inte bara tar upp läsning inom svenskämnet utan är applicerbara på flera olika ämnen och språk vilket gör dem relevanta. I resultatdelen görs en beskrivning av vilka strategier för läsning som lärare använder för att utveckla läslust. Dessa kopplas till det teoretiska perspektivet för inre och yttre motivation, läslust, läsflyt och läsförståelse. Bland flera exempel som tas upp av respondenterna, nämns textbearbetning i samband med läsningen som en väsentlig del i utvecklandet av läslust hos elever. Vidare förklaras vikten av att som lärare, verka som läsande förebild för att föregå med gott exempel i klassrummet. En tanke kring framtida forskning skulle vara att vidare undersöka hur läslust väcks i skolor där tillgång till läsmaterial kan vara begränsat.