Syftet med min uppsats var att undersöka hur studenter upplever motivation och hur det i sin tur påverkar deras akademiska studier. De frågeställningar jag utgick från är: Hur upplever universitetsstudenter motivation och dess betydelse i studielivet? I vilken utsträckning upplever studenter att inre respektive yttre motivation påverkar deras akademiska studier? Hur hanterar universitetsstudenter brist på motivation i sina studier? För att besvara mina frågeställningar genomförde jag en kvalitativ studie där det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer. I studien deltog sex informanter från olika svenska universitet. Resultatet analyserades mot bakgrund av Deci och Ryans Self-Determination Theory, eller självbestämmandeteorin, och Illeris teori om lärandets dimensioner. För att analysera materialet gjorde jag en tematisk analys. Resultatet visade att majoriteten av informanterna upplevde hög motivation tillsammans med en positiv inställning till sina akademiska studier. Av resultatet framkom det också att majoriteten av informanterna påverkades positivt i samband med att de kände sig motiverade i deras akademiska studier. Slutligen visade resultatet att de flesta informanter hade olika sätt att hantera sin brist på motivation i deras akademiska studier. Utifrån studiens syfte drogs slutsatsen att motivation hos universitetsstudenterna är centralt för dem i flera lägen och att detta påverkade deras akademiska studier positivt. Universitetsstudenterna ansåg också att akademiska studier är ett nödvändigt steg för att skaffa sig jobbmöjligheter och därigenom trygga sin framtid. / The aim of this study was to explore students’ experiences of motivation in regard to their academic studies. Three questions were investigated, and they were the following: How do university students experience motivation and its significance in regard to their academic studies? To what extent do university students experience intrinsic and extrinsic motivation in regard to their academic studies? How do students manage lack of motivation during their studies? This study was carried out qualitatively in order to investigate the aim and the research questions. Semi structured interviews were conducted in order to find the empirical data. Six informants from different Swedish universities participated in the study. The results were interpreted in relation to Deci and Ryan’s Self-Determination Theory and Illeris’ theory of learning dimensions. A thematic analysis was conducted in order to analyze the results. The results showed that a majority of the interviewees experienced high motivation along with positive attitudes regarding their academic studies. The results also showed that a majority of the interviewees were positively affected in connection with feeling motivated in their studies. Finally, the results showed that most interviewees had different ways to manage their lack of motivation during their academic studies. Based on the aim of this study, it was concluded that students’ motivation was essential to them in several situations and that this had a positive effect on their academic studies. University students also viewed academic studies as necessary in order to secure future job opportunities.

I denna systematiska litteraturstudie fokuseras elever med fallenhet för matematik, problemlösning samt motivation och sambanden mellan dessa. Syftet med studien är att kartlägga hur elever med matematisk fallenhet kan utmärka sig, att undersöka hur problemlösning kan utmana och utveckla dessa elever samt att undersöka sambanden mellan elever med matematisk fallenhet, problemlösning och motivation. För att besvara studiens syfte samt frågeställningar baseras studien på ett flertal vetenskapliga publikationer som har analyserats utifrån tre teoretiska perspektiv. Studiens resultatanalys visar på flera utmärkande drag hos elever med matematisk fallenhet, vissa mer förekommande än andra. Resultatanalysen i studien redogör även för kännetecken för problemlösningsuppgifter, med vilka faser en problemlösningsuppgift kan lösas samt hur arbete med problemlösning kan bidra till utmaning och fortsatt utveckling hos elever med matematisk fallenhet. Avslutningsvis redogör studiens resultatanalys för sambandet mellan elever med matematisk fallenhet, problemlösning och motivation. Studien visar att motivationen hos elever med matematisk fallenhet ökar vid arbete med problemlösning.

In 2019, more than one in ten students in Sweden lacked a final grade in mathematics and there can be several reasons as to why this occurs. In this field of work, the two aspects focused on were students’ motivation and their problem-solving abilities. The purpose was to attain knowledge about how teaching might strengthen the students' motivation and ability to solve problems, in order to try to increase long-term effectiveness. The students had to fill out a digital questionnaire twice about their own motivation, and in between, the students' motivation and problem-solving strategies were affected in eight actions. Thereafter, the questionnaires were compared in order to draw attention to differences in student responses from instances one and two. The two questions in the study were “What does students' motivation for mathematics look like before and after the intervention” and “What effect does work with mathematical strategies in problem-solving, mindset and motivation theories have on the student”. The results showed that a low initial value for mathematic strategies in the students was significantly increased by the eight actions. Moreover, the study also showed that after the eight actions, the students’ dynamic mindset increased, because they put the reason for their results more on themselves and the amount of training being done. A further effect was that the students worked to a lesser extent to make the teacher satisfied, which meant that the controlled extrinsic motivation decreased. The study displays no evidence that the students’ intrinsic motivation, or desire, was positively affected by the actions.

This thesis aims to study how teachers develop pupils' motivation to read. Using qualitative interviews, three Swedish middle school teachers describe their experiences regarding pupils' motivation to read. They comment on how they attempt to stimulate motivation and the conditions and circumstances they experience while carrying out their work. As a basis for the teacher interviews, their pupils completed a web based survey about how they value reading as an activity and how they see themselves as readers. An analysis of the interviews raises several issues for discussion: pupils have different needs, good readers are described through their abilities, not through their experiences or reading habits, and teachers feel they can be limited to implement the teaching they think is necessary to promote reading abilities. The discussion of these results will consider the role of intrinsic and extrinsic motivation and consider who is responsible for motivating pupils to read. / SoSyfoftotetot momedod exoxamomenonsosarorbobetotetot äror atottot sostotudoderora hohuror lolärorarore arorbobetotaror foföror atottot fofrorämomjoja elolevoverorsos loläsosmomototivovatotionon. GoGenonomom kokvovalolitotatotivova inontoterorvovjojueror bobesoskokrorivoveror totrore sosvovenonsoskoklolärorarore popå momelollolanonsostotadodietot sosinona erorfofarorenonhohetoteror ocochoh arorbobetote foföror atottot fofrorämomjoja loläsosmomototivovatotionon, sosamomtot dode foförorutotsosätottotnoninongogaror dode upoppoplolevoveror atottot dode hoharor foföror atottot gogenonomomfoförora sosådodanon unondoderorvovisosnoninongog. SoSomom unondoderorlolagog totilollol lolärorarorinontoterorvovjojuerornona bobesosvovaroraror doderorasos elolevoveror enon wowebobbobasoseroradod enonkokätot omom hohuror dode vovärordoderoraror loläsosnoninongog sosomom akoktotivovitotetot ocochoh hohuror dode soseror popå sosigog sosjojälolvova sosomom loläsosarore. Anonalolysosenon avov inontoterorvovjojuerornona lolyfoftoteror etottot foflolerortotalol fofrorågogoror foföror dodisoskokusossosionon: elolevoveror hoharor ololikoka bobehohovov, gogododa loläsosarore bobesoskokrorivovsos vovia foförormomågogoror ocochoh inontote loläsosinontotroresossose elolloleror loläsosvovanonoror, ocochoh lolärorarornona momenonaror atottot dode kokanon kokänonnona sosigog bobegogroränonsosadode atottot gogenonomomfoförora dodenon unondoderorvovisosnoninongog dode totycockokeror äror nonödodvovänondodigog foföror atottot fofrorämomjoja loläsosutotvovecockoklolinongog. DoDisoskokusossosiononenon avov roresosuloltotatotetot rorefoflolekoktoteroraror övoveror inonrore ocochoh ytottotrore momototivovatotionon ocochoh vovemom sosomom äror anonsosvovarorigog foföror atottot momototivoverora elolevoveror totilollol loläsosnoninongog.

Syfte: Undersöka vilka skillnader och likheter i motivationsfaktorer som går att upptäcka mellan chefer och anställda på detaljhandelskoncernen Nilson Group. Fokus har legat på att undersöka vilka av de inre och yttre motivationsfaktorerna som väger tyngst hos respektive yrkesgrupp och att utreda vilka eventuella samband som finns mellan dem. Metod: För att besvara frågeställningen har en kvantitativ fallstudie gjorts på en koncern och dess företag inom detaljhandelsbranschen. Data har samlats in i form av enkäter. Slutsatser: Det går att se ett tydligt mönster av att det är de inre motivationsfaktorerna som har störst betydelse för både chefer och butiksanställda. 29 av 30 chefer i undersökningen, motsvarande 97 procent, motiveras främst av inre motivationsfaktorer. 26 av 30 anställda i undersökningen, motsvarande 87 procent, motiveras främst av inre motivation. Det var ingen som enbart motiverades av den inre eller yttre faktorn utan för samtliga respondenter fanns det influenser av båda faktorerna. Det gick att fastslå en signifikans skillnad mellan yrkesgrupperna i ett påstående tillhörande varje teori. Det gick också att se tydliga likheter i två påståenden. I de övriga kunde en del samband och olikheter upptäckas men det gick inte att signifikant fastslå. Det går att statistiskt säkerställa att de enskilda medelvärdena för respondenternas svar är representativt för populationen på en 95 procent signifikansnivå. Det betyder att det går att fastställa att det är de inre faktorerna som betyder mest.

Under hösten 2018 kom alarmerande siffror från Folkhälsomyndigheten gällande studenters psykiska ohälsa där framför allt juridikstuderande är den största riskgruppen. Betygshets och sociala krav skapar stress och minskad motivation. Bristande motivation är ett allvarligt problem och en av det största utmaningarna för dagens lärare. Den här studien syftar till att undersöka om lusten att lära förändras för juridikelever under åren på gymnasiet. Samt att se vad den största anledningen till motivation är samt vad som ur elevernas synvinkel personifierar en bra lärare. Studien har utförts med en kvalitativ metod och en fenomenografisk ansats för att undersöka elevers skilda uppfattningar gällande studiens frågeställningar. Datainsamling har skett genom enkäter till fyra klasser inom ekonomiprogrammet, inriktning juridik. Resultatet visar att motivationen ändras under gymnasietiden – både vad gäller förbättrad motivation och försämrad motivation. En stor betydelse för motivationen har elevernas driv och intresse samt själva undervisningens upplägg sett till variation och utmaning.

Ämnet motivation är ett omdiskuterat och intressant ämne med tanke på att det finns många olika motivationsmodeller och teorier. Arbetsmotivation anses centralt för att förstå individuellt samt organisatoriskt beteende och på så vis viktigt för ett företags verksamhet. Studiens syfte är att undersöka motivation hos privatrådgivare i bankbranschen genom inreyttre- och interaktiva motivationsteorier. Studien syftar även till att undersöka om de finns en målkonflikt mellan de olika teorierna av motivation. Empirin har i huvudsak samlats in genom en kvalitativ forskningsmetod, med fem stycken intervjuer som alla har ägt rum på Nordeas kontor i Solna. Det har också utförts en kompletterande kvantitativ forskningsmetod för att förbättra tolkningen av resultatet. Den teoretiska referensramen innehåller Herzbergs tvåfaktorteori med hygien- och motivationsfaktorer, Self Determination Theory (SDT), de inre- yttre och interaktiva motivationsteorierna, en tidigare studie om arbetsmotivation inom bankbranschen samt en sammankoppling mellan de olika teorierna. Studiens resultat visar att den inre motivationsteorin är den mest centrala. Om den anställda inte upplever sig utföra ett meningsfullt arbete så spelar de övriga motivationsfaktorerna mindre eller ingen roll. Gällande målkonflikter visar studien att det inte finns någon målkonflikt mellan den inre- och interaktiva motivationen eller mellan den yttre- och interaktiva motivationen. I motsats till tidigare forskning visar studiens resultat att den yttre motivationen kan påverka den inre motivationen på ett positivt sätt.

Med grund i problematiken kring definitionen av gröna konsumenter och de sociala processer som är bakomliggande grön konsumtion ämnar denna studie att undersöka relationen mellan inre motivation, yttre motivation och köpintention. Studien undersöker unga konsumenter och hur dess köpintention påverkas av olika gröna reklambudskap. Dessa budskap är baserade på tre variabler för inre motivation och tre variabler för yttre motivation. Det görs även en jämförelse mellan män och kvinnor. Syftet besvarades genom en enkätundersökning med 155 respondenter. Både inre och yttre motivation visade sig vara relevanta delar i unga konsumenters motivationsgrund men inre motivation var något mer framträdande, särskilt hos kvinnor. Starka samband hittades mellan typ av motivation och köpintention efter att ha sett reklambudskap baserade på samma typ av motivation. Variabeln för ekonomisk kompensation utmärkte sig med en svagare effekt på köpintention, detta i linje med tidigare forskning. Denna effekt var särskilt stor för män

Ett optimalt belöningssystem hjälper inte bara organisationer att ta tillvara på redan anställda medarbetarens kompetens utan möjliggör också i en globaliserad omvärld att attrahera nya medarbetare, något som tidigare studier belyser som en nästintill omöjlig uppgift. Därför syftar uppsatsen via en fallstudie, kvalitativt undersöka ett väletablerat telekomföretag för att analysera vilka potentiella problem som medarbetare uppfattar med belöningssystem och hur dessa problem kan komma att påverka deras motivation. För att slutligen bidra till en ökad förståelse för hur belöningssystem fungerar. Detta genom att besvara frågeställningen ”Hur påverkas medarbetare av belöningssystem och vilka effekter kan detta få på deras motivation?”. Genom semi-strukturerade intervjuer har information, rörande tio medarbetares individuella uppfattning av belöningssystem och dess bidragande effekt på motivation, inhämtats. Vidare här även utökad förståelse för ett implementerat belöningssystem erhållits från intervjuer med två teamledare. Data rörande kundtjänstmedarbetarna har sedan grupperats in i centrala begrepp och analyserats utifrån relevanta teorier kopplade till belöningssystem, dess problematik samt motivationsteorier. Resultatet visar bland annat att medarbetarnas uppfattning kring belöningssystemet är tudelat, där oro, stress, minskad trygghet och försämrad prestation var framträdande följdeffekter. Där en slutsats var att följdeffekterna påverkade medarbetarens motivation olika beroende på den individuella anställningstiden.

Denna kvalitativa studie syftar till att bidra med kunskap om vilka faktorer som motiverar personalvetarstudenter på Uppsala universitet att kombinera heltidsstudier med deltidsarbete. Vi har preciserat syftet genom två frågeställningar: “Vilken betydelse får relationen mellan teoretisk och praktisk kunskap för studenternas motivation till att arbeta deltid?” och “Vilka inre och yttre faktorer påverkar studenternas motivation till att söka deltidsarbete?” Resultatet i studien har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med åtta personalvetarstudenter. De teorier som studien utgår från är praktisk kunskap baserat på Deweys pragmatiska syn på lärande som handlar om att teori kombinerat med erfarenhet främjar lärande. Baserat på Decis self-determination theory används begreppen inre och yttre motivation. Är en person inre motiverad utför de en handling på grund av eget intresse, nöjet att utvecklas och lära sig nya saker. En person som är yttre motiverad motiveras av incitament som belöningar som kommer med att utföra en uppgift. Resultatet visar att respondenterna upplever en avsaknad av praktisk kunskap i utbildningen och att de ges större möjlighet att applicera sina teoretiska kunskaper i praktiken på deras deltidsarbeten. Vidare visar det sig att “utveckling och nyfikenhet”, “arbetslivserfarenhet och anställningsbarhet” och “beröm från arbetsgivare” var mer avgörande för valet att söka deltidsarbete än “lön” och “betyg från universitetet”. I studiens avslutande avsnitt diskuteras varför belöningar måste vara givande och meningsfulla på lång sikt och svårigheten med att kategorisera respondenternas motivation som antingen inre eller yttre motivation samt vikten av praktiska inslag i personalvetarutbildningen.