Syftet med studien har varit att undersöka vad som motiverar elever när det kommer ämnet. till uppgifter i ämnet bild samt hur betygen påverkar deras inställning till Genom en historisk översikt av bildämnet kan det bidra till en större förståelse för varför ämnet fått plats i läroplanen och hur det utvecklats allt eftersom samhället förändrats till där vi är idag. Metoden som använts för studien är semistrukture kvalitativa intervjuer där elever i mellanstadiet intervjuats. Vidare har resultaten analyserats med utgångspunkt i motivationsteorin, med inriktning på in rade r e och yttre motivation, och vad som efter f rågar framgått efter genomförda intervjuer är att eleverna mera fritt skapande på bildlektionerna. Dessutom bör lärarna förklara tydligare vad eleverna ska göra och lägga fram lärandemålet med bilduppgifterna. Förhoppningen är att denna studie bidrar till att öka förståelsen för lärare som undervisar i bild och hur undervisningen i ämnet kan organiseras.

Elever tenderar ha en negativ inställning till religionskunskapsämnet. Det övergripande syftet är att identifiera faktorer hos elever på högstadiet som skulle kunna öka intresset för religion som kunskapsämne. Frågeställningar som ställs är; Vilken inställning har elever till religionskunskapsämnet i skolan? Vad uppfattar elever som intressant samt ointressant med religionsämnet? Vad enligt eleverna skulle motivera dem själva till en positivare attityd till religionsämnet? Hur vill eleverna förändra religionskunskapsämnet för att göra det mer intressant och motiverande? Uppsatsen lutar sig mot en premiss att elever har en negativ inställning till religionskunskapsämnet. Det empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer med tretton nionde klass elever och utifrån motivationsteori, synnerhet medbestämmandeteorin analyseras detta. Resultatet visar att eleverna vill och behöver få påverka undervisningssättet och sättet de undervisas på. Analysen visar att eleverna motiveras av en inre motivation till största del och den uppnås när eleverna känner ett intresse för det de gör och att aktiviteten blir viktigare än beröm eller andra yttre incitament. Inre motivation ökas genom anpassning av innehåll, mer valmöjligheter för eleverna samt ett ökat elevinitiativ. Läraren har en stor roll i att detta genomförs.

Syftet med studien var att undersöka hur elever på gymnasiet i årskurs 1-3 anser sig bli motiverade till att delta i ämnet idrott och hälsa. Visionen med ämnet i skolan är att få eleverna till ett livslångt fysiskt aktivt liv. Vi ville undersöka om de blev motiverade med inre eller yttre faktorer av lärarna. Tidigare forskning visar att eleverna anser att betygen är till för andra än de själva. De ansåg att lärarna snarare använde betygen för att kontrollera eleverna och informera föräldrarna. Betygen ansågs dock vara en motivationsfaktor men som skapade mycket stress. Teorier som använts är självbestämmande teorin och Vallerands motivationsteori. Genom att dela ut enkäter till 121 elever kunde vi analysera svaren där vi fann att motivationsfaktorerna till deltagandet i idrott och hälsa skiljde sig mellan eleverna. Vi fann att de elever med lägre betyg tenderade svara att betyg var en motivationsfaktor, att de elever som inte intresserade sig för någon form av idrott eller motion på fritiden samt elever i årskurs 2 och årskurs 3 på gymnasiet tenderade att anse att de motiveras med betyget. Resultaten vi fann visade att eleverna fokuserade mest på betyget samtidigt som att ha roligt på idrotten spelade en stor roll. Slutsatsen vi kunde dra var att eleverna såg betygen främst som en motivationsfaktor snarare än en urval-, information-, kontroll-, och disciplineringsfunktion. Det är viktigt för praktiker inom ämnet att fundera över resultatet som vår undersökning visar. Att motivera med betyget innebär att vi hämmar en framtid med fysisk aktivitet hos dagens elever. / The aim of the study was to investigate how students in high school in grades 1-3 consider themselves to be motivated to participate in physical education. The vision of the subject in school is to get students to a lifelong physically active lifestyle. We wanted to investigate whether they were motivated by internal or external factors of the teachers. Previous research shows that students think that grades are for others than themselves. They felt that teachers rather use grades to control students and inform parents. The ratings, however, considered being a motivating factor, but created a lot of stress. Theories used are self-determination theory and the Vallerand's motivation theory. By handing out questionnaires to 121 students, we could analyze the responses which we found that motivational factors for participation in sport and health differed between students. We found that those students with lower grades tended to respond more to ratings than to motivation, the students who are not interested in any form of sport or physical activity during leisure time tended to respond more to ratings and that student in grade 2 and 3 in high school tend to consider that they were motivated by the rating. The results we found were that students focused mostly on the rating while having fun in the sport also played a big role. The conclusion we could draw was that students saw the grades primarily as a motivating factor rather than a choice-, information-, control-, and discipline-function. It is important for practitioners in the subject to consider the results as our study shows. Motivating with the rating means that we inhibit a future physical activity among today's students.

Sedan jag började min utbildning på lärarutbildningen hösten 2005 har elevers lärande varit det som fångat mitt intresse. Jag har träffat många elever som inte har velat lära sig något och tyckt att skolan varit tråkig. Jag ville undersöka vad det är som driver en person till att lära sig, så att skolvardagen kan bli bättre för både elever och lärare.Min studie bygger på möten med tre elever med stort intresse för musik. Under vårterminen 2007 träffade jag dessa elever under ett projektarbete. Tre år senare har jag åter fått möjligheten att träffa eleverna. I min studie har jag undersökt elevernas lärande: med fokus på hur inre och yttre motivation har påverkat deras lärande i och utanför skolan. I mitt arbete har jag utgått ifrån tre teman: Motivation, Lärande och Skola. Under vårterminen 2010 har jag genomfört åtta kvalitativa intervjuer med de tre eleverna. Resultatet visar att skolan inte till fullo utnyttjar alla läroprocesser som möjligen skulle kunna motivera fler elever. En skola med fokus på yttre motivation lyckas inte alltid övertyga alla elever om skolans olika ämnens viktighet. Trots detta har de elever jag studerat visat att de på egen hand utvecklat kunskaper inom musik och därigenom kunnat inspirera andra samt fungera som mentorer på skolan. På detta sätt har skolan indirekt medverkat till att ge eleverna inre motivation. Eleverna upplever att lärandet blir mer meningsfullt för dem genom inre motivation.Under utförandet av denna studie samt under min praktik i skolan har jag dock märkt att det i skolan idag saknas medvetenhet om den inre motivationens betydelse. Med denna studie vill jag föra en diskussion om möjligheten till integration av inre motivation och läroprocessen i dagens skola.

Utifrån intervjuer med åtta elever undersöktes vad det är som motiverar elever i skolår 4 inför skolämnet matematik. Det som eleverna uttryckte kring sina tankar angående motivation analyserades sedan ur perspektiven inre och yttre motivation. Undersökningen visade att det finns en stark generell motivation hos de intervjuade eleverna att lära sig matematik - hälften av de intervjuade eleverna ansträngde sig maximalt för att lära sig matematik. Sex av eleverna upplevde matematiken som rolig, vilket var den vanligaste faktorn till att eleverna ville lära sig matematik. De yttre faktorerna som var vanligt förekommande och som påverkade elevernas motivation var elevernas föräldrar, deras krav och uppmuntran, samt de framtida belöningar eleverna kunde se med att lära sig matematik.

The aim of this study is to gain a better understanding of children’s tendencies when searching information, by exploring how their motivation and information searching capabilities are affected and shaped depending on whether the assignment derives from internal or external motivation. These tendencies will be analysed by examining what different tools the children use as well as how the information is gained. The empirical data was collected by semi-structured interviews with six pupils in grade six, in a Swedish school. The data was coded and analyzed using Ryan’s and Deci’s sub theory Organismic Integration Theory and Savolainen’s ELIS-model. The result of my study shows that children use varying tools depending on the situation. In school, they use their computers and the search engine Google. External factors regulate the devices used in school. During their free time they use their phones since they are easily accessible, and a greater variety of tools than they use in school. The children use distinct strategies to evaluate and contrast information; mostly in school but also during their free time. An elevated understanding of children’s motivation towards searching information could help school and society to support children and the younger generation in their search for information. They could be given help regarding what tools to use, and how to search, choose and evaluate information.

Denna studie undersöker lågstadielärares aktiviteter och metoder som används i klassrummet med syfte att motivera elever samt lärarnas resonemang kring deras urval. Som datainsamlingsmetoder används både observation och intervju. Det insamlade datamaterialet analyseras sedan med hjälp av Självbestämmandeteorin (SBT). Resultatet visade att lärare i största mån värdesätter relationerna till eleverna och ser det som en ingångsport till att lyckas lära känna och skapa trygghet för eleverna som sedan kan ge möjlighet till att stötta och motivera eleverna. Studien visar även på indikationer att lärare i många fall lutar sig tillbaka på läromedel som får styra undervisningen och därigenom tappas även tydliga genomgångar, målbeskrivning för eleverna och tydliga avslut på lektionerna. En annan intressant upptäckt är att lektionerna ofta ser likadana ut trots lärares önskan att differentiera och involvera elevinflytande i större mån.

Syftet med studien var att få fördjupade kunskaper om vad som motiverar elever att läsa. Studiens metod bestod av semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med elever i årskurs 3 som deltagare. Studien baserades på tidigare forskning om läsmotivation samt självbestämmandeteorin som behandlar inre och yttre motivation. Resultatet visade att elevernas läsintresse kunde kopplas till antingen inre eller yttre motivation, där samband kunde ses inom de olika motivationerna. Eleverna med inre motivation visade antingen ett intresse för själva läsaktiviteten eller intresse för ett specifikt ämne att läsa om. Eleverna med yttre motivation läste i sin tur av anledningen att de kände sig tvingade till det, för att undvika oönskade konsekvenser eller för att få belöningar. Dessutom visade resultatet att eleverna hade tankar om hur undervisningens sammanhang kan utformas för att deras motivation till att läsa ska öka. Eleverna beskrev bland annat att deras läsintresse skulle öka om de fick besöka ett nytt bibliotek eller fick tillgång till ett bredare urval av böcker.

Denna studie är ett examensarbete. Studien syftade till att ge ökad kunskap om lärares föreställningar om arbetet med elever de upplever som amotiverade inför matematik i årskurs 1–3. Fenomenet studerades genom kvalitativa intervjuer vars uttalanden granskades genom kategorisering utifrån ett teoretiskt ramverk av de psykologiska basbehoven; kompetens, tillhörighet och autonomi från medbestämmandeteorin (SDT) samt de olika motivationstyperna från samma teori. Informanterna såg flera olika möjligheter och utmaningar som påverkar elevernas psykologiska basbehov samt motivation. Möjligheterna var verktyg för lärarens lektionsplanering gällande de psykologiska basbehoven och utmaningar beskrev fallgropar. De flesta lärarna ville ge eleverna en inre motivation inför matematiken även vid svårigheter med att uppnå detta ursprungliga motivationsmål. Detta stöttade även lärarnas klassrumspraktik till stor del. Studiens slutsats är att för att lärare ska kunna nå elever som är amotiverade vid olika tillfällen så behöver lärare ha varierade metoder i sin klassrumspraktik.

Att ta reda på vad som utgör en attraktiv arbetsgivare samt vilka omständigheter som påverkar detta är avgörande för att locka och behålla kvalificerad personal, främja anställdas motivation samt för att öka prestationen på arbetsplatsen. Employer branding handlar om att strategiskt forma och kommunicera en arbetsgivares image och företagskultur för att attrahera, behålla och engagera kvalificerad personal både internt och externt. Tidigare forskning betonar att en attraktiv arbetsgivare, med fokus på mjuka faktorer som arbetsmiljö, främjar anställdas engagemang och prestation. Employer branding är kritiskt för att behålla personal, och generationsskiftet på arbetsmarknaden kräver förståelse för olika generationers värderingar, även om individuella erfarenheter och egenskaper också är betydelsefulla. Syftet med denna studie är således att fördjupa förståelsen för de kriterier som utgör en attraktiv arbetsgivare sett från nyexaminerade personalvetares perspektiv. Genom kvalitativa intervjuer utforskar studien attribut som personalvetare värdesätter hos en första arbetsgivare och vilka omständigheter som påverkat deras val. Empirin undersöks med stöd av ett teoretiskt ramverk. Vidare har resultatet genererat tolkningar av de särskilda attribut som ansågs vara tilltalande hos arbetsgivare, inklusive social interaktion, utvecklingsmöjligheter och företagskultur. Respondenternas sökande efter trygghet och stabilitet, samt påverkan från arbetsmarknaden och tidigare erfarenheter, visade sig vara centrala faktorer i valet av en första arbetsgivare, där även employer branding spelade en avgörande roll.