Att ta reda på vad som utgör en attraktiv arbetsgivare samt vilka omständigheter som påverkar detta är avgörande för att locka och behålla kvalificerad personal, främja anställdas motivation samt för att öka prestationen på arbetsplatsen. Employer branding handlar om att strategiskt forma och kommunicera en arbetsgivares image och företagskultur för att attrahera, behålla och engagera kvalificerad personal både internt och externt. Tidigare forskning betonar att en attraktiv arbetsgivare, med fokus på mjuka faktorer som arbetsmiljö, främjar anställdas engagemang och prestation. Employer branding är kritiskt för att behålla personal, och generationsskiftet på arbetsmarknaden kräver förståelse för olika generationers värderingar, även om individuella erfarenheter och egenskaper också är betydelsefulla. Syftet med denna studie är således att fördjupa förståelsen för de kriterier som utgör en attraktiv arbetsgivare sett från nyexaminerade personalvetares perspektiv. Genom kvalitativa intervjuer utforskar studien attribut som personalvetare värdesätter hos en första arbetsgivare och vilka omständigheter som påverkat deras val. Empirin undersöks med stöd av ett teoretiskt ramverk. Vidare har resultatet genererat tolkningar av de särskilda attribut som ansågs vara tilltalande hos arbetsgivare, inklusive social interaktion, utvecklingsmöjligheter och företagskultur. Respondenternas sökande efter trygghet och stabilitet, samt påverkan från arbetsmarknaden och tidigare erfarenheter, visade sig vara centrala faktorer i valet av en första arbetsgivare, där även employer branding spelade en avgörande roll.

Syftet med studien är att undersöka den variation som finns mellan IT-studenterna avseende deras uppfattningar om arbetsgivarens attraktivitet inom offentlig sektor. Denna kunskap kan bidra till att skapa en ökad medvetenhet hos arbetsgivare som kan bidra till ett anpassat konkurrenskraftigt employer brand för att säkerställa framtidens behov av kompetens inom offentlig sektor. Studien har inspirerats utifrån en kvalitativ intervjustudiedesign och med utgångspunkt i fenomenografisk ansats. Datainsamlingsmetoden bestod av semistrukturerade intervjuer där intervjupersonerna bestod av tio civilingenjörsstudenter inom data på Linköpings universitet. Resultatet visade en variation i studenternas uppfattningar av en attraktiv arbetsgivare, där 14 skilda variationer framkom. Detta tyder på att intervjupersonerna inte kan förstås som en homogen grupp, då variationer i deras uppfattningar tydligt synliggörs. Vidare visade resultatet att intervjupersonernas uppfattningar av den offentliga sektorn skiljde sig från uppfattningarna av den privata sektorn. Den privata sektorn uppfattades vidare som mer attraktiv än den offentliga sektorn. Avslutningsvis framkommer det ur resultatet att den offentliga sektorn behöver synliggöras mer för att öka sin attraktivitet. Detta kan göras genom att etablera en tidig kontakt med studenter, erbjuda kurser, seminarium och praktikplatser samt genom att införa ambassadörer.

<p>Städer och regioner runt om i världen konkurrerar ständigt med varandra i strävan efter ett gemensamt mål; en ökad tillväxt. För att nå målet måste platserna både attrahera resurser utifrån och mobilisera de interna resurser som redan finns. Platser som förknippas med tillväxt, attraktiva boendemiljöer eller exklusiva turistupplevelser har ett försprång gentemot regioner som förknippas med utflyttning, nedläggningar och sociala problem. Piteå är en mindre kommun i Norrbotten, en region som brottas med utflyttning och negativa befolkningsutvecklingar. Syftet med föreliggande uppsats är att ta reda på vad Piteås kommun och näringsliv gör och vad de kan göra för att öka sin attraktivitet, som i sin tur skall leda till en ökad besöksnäring, ökad inflyttning och nyetableringar av företag. Vidare undersöks vilka faktorer som påverkar attraktiviteten för en stad. Ytterligare är ett syfte att se hur samverkan fungerar mellan kommunen och olika aktörer i Piteå. För att kunna uppfylla syftet har kvalitativa metoder i form av djupintervjuer använts med några betydande aktörer samt Piteå kommun. Resultatet av studien har visat att samverkan i Piteå kommun är väl fungerande men att tillgängligheten till och från staden för godstrafik är begränsad samtidigt som passagerartrafik med tåg är obefintlig. Piteå är en stark evenemangsstad och i dagsläget sker även stora satsningar inom energiområdet, vilket kan öppna för stora möjligheter i framtiden.</p> / <p>Cities and regions all over the world are constantly competing in the will for the same goal; an increased accretion. To reach the goal the places have to attract resources from the outside and mobilise the internal resources they already have. Places that are associated with accretion, attractive living environments, or exclusive tourist experiences have a head-start to the places that are associated with out-migration, discontinuation, and social problems. Piteå is a smaller municipality in Norrbotten; a region that struggles with emigration and negative population developments. The purpose with the following thesis is to find out what the municipality and the commercial and industrial life in Piteå does to increase their attractiveness. Which will lead to an increased tourist business, an increased in-migration and establishments of new business corporations? A further examination is about what factors that affect the attractiveness for a city. Another purpose is to see how interactivity between the municipality in Piteå and the commercial and industrial life works. To fulfil the purpose qualitative methods in the shape of interviews with some significant enterprisers and the municipality in Piteå has been used. The result of the study has shown that the interaction between the municipality and the commercial and industrial life in Piteå is in working order, but the accessibility to and from the city with goods traffic is limited at the same time as passenger traffic is nonexistent. Piteå is a strong in arranging events and in the present situation big investments in the energy field is made, which opens up for big opportunities in the future.</p>

Städer och regioner runt om i världen konkurrerar ständigt med varandra i strävan efter ett gemensamt mål; en ökad tillväxt. För att nå målet måste platserna både attrahera resurser utifrån och mobilisera de interna resurser som redan finns. Platser som förknippas med tillväxt, attraktiva boendemiljöer eller exklusiva turistupplevelser har ett försprång gentemot regioner som förknippas med utflyttning, nedläggningar och sociala problem. Piteå är en mindre kommun i Norrbotten, en region som brottas med utflyttning och negativa befolkningsutvecklingar. Syftet med föreliggande uppsats är att ta reda på vad Piteås kommun och näringsliv gör och vad de kan göra för att öka sin attraktivitet, som i sin tur skall leda till en ökad besöksnäring, ökad inflyttning och nyetableringar av företag. Vidare undersöks vilka faktorer som påverkar attraktiviteten för en stad. Ytterligare är ett syfte att se hur samverkan fungerar mellan kommunen och olika aktörer i Piteå. För att kunna uppfylla syftet har kvalitativa metoder i form av djupintervjuer använts med några betydande aktörer samt Piteå kommun. Resultatet av studien har visat att samverkan i Piteå kommun är väl fungerande men att tillgängligheten till och från staden för godstrafik är begränsad samtidigt som passagerartrafik med tåg är obefintlig. Piteå är en stark evenemangsstad och i dagsläget sker även stora satsningar inom energiområdet, vilket kan öppna för stora möjligheter i framtiden. / Cities and regions all over the world are constantly competing in the will for the same goal; an increased accretion. To reach the goal the places have to attract resources from the outside and mobilise the internal resources they already have. Places that are associated with accretion, attractive living environments, or exclusive tourist experiences have a head-start to the places that are associated with out-migration, discontinuation, and social problems. Piteå is a smaller municipality in Norrbotten; a region that struggles with emigration and negative population developments. The purpose with the following thesis is to find out what the municipality and the commercial and industrial life in Piteå does to increase their attractiveness. Which will lead to an increased tourist business, an increased in-migration and establishments of new business corporations? A further examination is about what factors that affect the attractiveness for a city. Another purpose is to see how interactivity between the municipality in Piteå and the commercial and industrial life works. To fulfil the purpose qualitative methods in the shape of interviews with some significant enterprisers and the municipality in Piteå has been used. The result of the study has shown that the interaction between the municipality and the commercial and industrial life in Piteå is in working order, but the accessibility to and from the city with goods traffic is limited at the same time as passenger traffic is nonexistent. Piteå is a strong in arranging events and in the present situation big investments in the energy field is made, which opens up for big opportunities in the future.

Due to the globalization in the world the labour market has become more competitive. This study turns to the labour market in Sweden where there has noticeably been a lack of competency regarding engineers and project leaders in the technical industry. In recent times organizations have begun working more actively with empowering their employer brand and the strategies around it, to become more attractive on the labour market. The term employer branding has therefore become more current today to attract the best talents. Employer branding is the work that saturates the whole organization towards becoming an attractive workplace where employees want to stay and potential employees want to be a part of. The aim of the study is to investigate how individuals within the engineering and project leader business think about regarding the choice of an employer. Throughout the study, several aspects have been investigated: the recruitment process and the experiences of it, what makes an employer attractive, expectations of an employer, on what basis employees are staying in an organization and thoughts around marketing. The empirical material has been analyzed with coding of the interviews together with research on employer branding. Theories such as Maslow’s hierarchy of needs and KASAM (theory of employer's needs  for  belonging)  have  been  applicated,  compared  and  discussed  to  the  result.  The empirical material is gathered by eight semi-structured interviews with a range of engineers and project leaders in different employment levels. The result of the study showed the importance of employer branding and that a strong brand and reputation affects and attracts potential employees and makes existent employers stay within the organization. The aspects that attracts engineers and project leaders are very similar but differs in a small extent regarding the size of the company and work tasks. Some central elements that attracts potential employees are opportunities for development, variation in work assignments, good reputation and the knowledge that the organization take care of their employers by offering support and well-being.

År 2010 verkställdes det politiska beslutet om att låta värnplikten vila och satsa på ett anställt försvar och istället infördes frivillig militär utbildning i form av Grundläggande militär utbildning. Regeringen anser att ungdomsverksamheterna, vilka bedrivs av frivilligorganisationer som exempelvis Sjövärnskåren, är en viktig del i rekryteringen till Försvarsmakten. Syftet med uppsatsen är att ta reda på om Sjövärnskåren skapar attraktionskraft för Försvarsmakten och i vilken utsträckning det motiverar ungdomar till att söka vidare till GMU och den nu vilande värnplikten. Denna uppsats baseras på en kvantitativ metod i form av ett frågeformulär, baserat på Herzbergs tvåfaktorsteori samt Hackman och Oldhams modell. Enkäten gick ut till 47 personer med bakgrund i Sjövärnskåren och som påbörjat Grundläggande militär utbildning, Specialistofficersutbildningen eller Officersprogrammet mellan åren 2010 och 2013. Enligt denna undersökning har Sjövärnskåren gjort Försvarsmakten attraktiv för ungdomarna som gått på sommarskolorna. Framförallt har detta skett genom att befälen på sommarskolorna föregått med bra exempel som ledare och representanter för Försvarsmakten. En slutsats som har dragits är att Sjövärnskåren nog kan anses som en bra rekryteringsgrund där det militära livet får testas på och utvärderas, samt leder till motiverade och engagerade rekryter. / In 2010, the political decision was implemented to abolish conscription and build the Swedish Armed Forces on employed soldiers and sailors. Instead of conscription, voluntary military training was introduced in the way of basic military training. The government believes that youth activities, conducted by NGOs such as the Swedish Sea Cadet Corps, are a vital part of recruitment to the Swedish Armed Forces. The purpose of this paper is to find out if the Swedish Sea Cadet Corps can make the Swedish Armed Forces attractive and to what extent it motivates young people to apply for basic military training and the now resting conscription. This paper is founded on a quantitative method in the form of a questionnaire, based on Herzberg’s Motivation-Hygiene theory and Hackman and Oldham’s model. The survey was sent to 47 people with a background in the Swedish Sea Cadet Corps and who began the basic military training, NCO training or Officer training, between 2010 and 2013. According to this survey, the Swedish Sea Cadet Corps made the Swedish ​​Armed Forces attractive to young people who attended the Swedish Sea Cadet Corps’ summer camps. This was, in particular, thanks to the officers at the summer camps, who acted by being good examples of leaders and representatives of the Swedish Armed Forces. One conclusion made is that the Swedish Sea Cadet Corps could be considered as a good recruitment base, where youngsters can try and evaluate military life, which thereafter can lead to motivated and committed recruits.