Sammanfattning Syfte och frågeställningar: Syftet med studien har varit att genom en fallstudie undersöka hur en hälsoprofilerad skola arbetar hälsofrämjande, och om den studerade skolan uppfyller kriterierna för en hälsofrämjande skola. Syftet har lett fram till följande mer preciserade frågeställningar: Vad utmärker skolans hälsofrämjande arbete? Hur beskriver utsedda nyckelpersoner sitt ansvar och hälsofrämjande arbete i skolan? Vilka resultat av skolans hälsofrämjande insatser framträder?   Metod Studien är en fallstudie av en skola med uttalad hälsoprofil. Datainsamlingsmetoderna har bestått av såväl kvalitativa intervjuer som textanalys av olika slags textdokument (utvärderingsrapporter, skolans verksamhetsplan och text från skolans hemsida). Skolan valdes genom ett strategiskt urval och fem personer intervjuades. Som teoretiskt ramverk har ett sociokulturellt perspektiv på lärande använts. Resultat Skolans hälsoarbete är strukturerat och finns som en uttalad del i skolans verksamhetsplan. Arbetet är organiserat med ett så kallat Hälsoteam i spetsen. Därutöver har skolan låtit hälsodiplomera sig via Korpens hälsodiplomering. Skolans Hälsoteam är det drivande navet i skolans hälsofrämjande arbete och utgörs av rektor, idrottslärare, hälsopedagoger, skolsköterska och skolans restaurangchef. Skolans rektor ser sig som ytterst ansvarig för skolans hälsofrämjande arbete. Idrottsläraren, Hälsopedagogen och Skolsköterskan menar att det är naturligt att arbeta med hälsofrämjande frågor i och med deras profession. För Restaurangchefen är dennes ansvar främst att se till att det är näringsriktigt kost som erbjuds i restaurangen. Informanterna från Hälsoteamet anger också att deras ansvar är att vara förebilder. Kommunikation och engagemang är centrala delar i deras hälsofrämjande arbete. När det gäller aspekter kring lärande av hälsa framkommer att samspelet mellan individ och sammanhang utgör viktiga beståndsdelar för hälsoteamets utgångspunkter och arbete. Resultatet av skolans hälsofrämjande arbete är svårare att bedöma. Det har gjorts försök att mäta effekten av det hälsofrämjande arbetet och dess inverkan, men respondenterna konstaterar att det gäller att se det hälsofrämjande arbetet som ett långsiktigt mål. Slutsats Slutsatsen av föreliggande studie är att den studerade skolan uppfyller existerande riktlinjer för en hälsoprofilerad skola. Skolan har en struktur, en organisation och ett uttalat förhållningssätt till lärande om hälsa. Sett ur ett sociokulturellt perspektiv präglas det hälsofrämjande arbetet av ett förhållningssätt till lärande som utgår från ett socialt, situerat och distribuerat synsätt, där en helhet eftersträvas.  Nyckelpersonernas (Hälsoteamets) mål med det hälsofrämjande arbetet är att eleverna ska ta till sig verktyg och erövra olika handlingsmönster för hälsofrämjande beteenden och handlingar. Effekter eller snarare resultat från det hälsofrämjande arbetet framträder som svåra att mäta och skolan ser därför arbetet / Abstract Aim The aim of this study has been to investigate how a health-profiled school works with its’ health promotion and if the studied school fulfils the stipulated criterias for a health-promoting school.. The more specific issues are: What are the chareteristic of the school's health promotion? How does the designated key persons describe their work and responsibilities in the school's health promotion? What results of the school's health promotive actions are visible?   Method A case study method was used to collect data for the study. This case study includes both qualitative interviews and a textual content analysis of related documents (evaluated reports, the school’s business plan and text from the school’s website). The selected school has been based on a strategic sample of schools. Five persons have been interviewed. As a theoretical frame work a sociocultural perspective on learning has been used. Results The school’s healthpromotion has a structure, announced in their business-plan, with a so called Health Team in the lead. Besides that, the school has been certified by Korpen’s health diploma. The school’s Health Team is the main hub of the school's health promotion and consists of the principal, the physical education (PE) teacher, the health educators, the school nurse, and the school restaurant manager. The principal sees himself as the overall responsible for the school's health promoting. The PE-teacher, the health educator, and the school nurse find it natural to work with health promotion within their profession. The restaurant manager, sees his primarily responsibility as to ensure that there is a nutritionally balanced diet offered in the school restaurant. The respondents stated the importance of their role as role models. Communication and engagement are key components in their health promotion. Regarding  aspects of the departure points for the learning of health, it reveals that the Health Team sees the interaction between the individual and context as essential components for their work. It comes foreward that the result of the school’s health promotion work is difficult to assess, or make visible. There have been attempts to measure the impact of the health promotion, but the respondents note that ensuring out comes of health promotion is a long-term goal. Conclusion The conclusion of the study is that the studied school fulfil the existing criteria for a health profiled school. The school has a structure, an organization and a distinct approach to learning about health. From a sociocultural perspective on learning, the school’s health promotion is characterized by an approach to learning as a social, situated and distributed. The key persons’ (the Health team) goal of theír health promoting is to let the students embrace tools and acquire different patterns of health promoting behaviors and actions. The effect or rather the results from their health promoting appear to be difficult to measure and therefore it is important to see the important to see health promotion from a long term perspective.

<p>Syftet med föreliggande studie var att göra en kritisk analys av ett Hälsoprofilsbedömningsinstrument (HPB) för att i förlängningen kunna vidareutveckla instrumentet, som efter dagens förutsättningar, bättre uppmuntrar individer till ett livslångt lärande inom hälsa. HPB är en metod som mäter fysiologiska aspekter och levnadsvanor. I hälsofrämjande arbete fokuseras det på både individ och miljö. Metoden som har använts har varit en form av litteraturstudie, sökningarna av material gjordes i olika databaser samt genom manuell genomsökning av tidsskrifter och litteratur.</p><p>Resultatet av studien visade på att alla variabler som HPB mäter hade mer eller mindre samband med hälsa. Det vill säga faktorerna motion, kost, tobak, alkohol, symptom, stress och socialt stöd. Vidare visade resultatet på andra faktorer som är viktiga för hälsa som borde implementeras i instrumentet, dessa var: ekonomi, utbildning samt mobbning och konflikter. Exempel på framtida forskning inom ämnet är studier som empiriskt prövar de tillkomna faktorerna samt utvecklar frågornas och svarsalternativens utformning i självskattningsformuläret.</p>

Syftet med föreliggande studie var att göra en kritisk analys av ett Hälsoprofilsbedömningsinstrument (HPB) för att i förlängningen kunna vidareutveckla instrumentet, som efter dagens förutsättningar, bättre uppmuntrar individer till ett livslångt lärande inom hälsa. HPB är en metod som mäter fysiologiska aspekter och levnadsvanor. I hälsofrämjande arbete fokuseras det på både individ och miljö. Metoden som har använts har varit en form av litteraturstudie, sökningarna av material gjordes i olika databaser samt genom manuell genomsökning av tidsskrifter och litteratur. Resultatet av studien visade på att alla variabler som HPB mäter hade mer eller mindre samband med hälsa. Det vill säga faktorerna motion, kost, tobak, alkohol, symptom, stress och socialt stöd. Vidare visade resultatet på andra faktorer som är viktiga för hälsa som borde implementeras i instrumentet, dessa var: ekonomi, utbildning samt mobbning och konflikter. Exempel på framtida forskning inom ämnet är studier som empiriskt prövar de tillkomna faktorerna samt utvecklar frågornas och svarsalternativens utformning i självskattningsformuläret.