Bollnäs tillhör Gävleborgs län som har det fjärde högsta ohälsotalet i landet. 2001 beslutade socialtjänsten i kommunen att alla medarbetare skulle ägna sig åt någon form av friskvård på arbetstid och den angivna tiden är en timme per vecka. Vidare beslutades det 2003 att utveckla detta med friskvård och socialtjänsten gick in och subventionerade friskvårdskort till alla medarbetare. Kortet är kostnadsfritt och ger tillgång till alla anläggningar som kultur och fritidsförvaltningen har ansvar för. Enligt personalchefen inom socialtjänsten så är det stor skillnad i grupperna vad det gäller att utnyttja friskvårdssatsningen. Syftet med studien var att identifiera möjligheter och hinder till att utnyttja friskvård. Metoden bygger på kvalitativa intervjuer av sex anställda som tillhör två olika arbetsgrupper inom äldreomsorgen. En grupp som tränar mer och en grupp som tränar mindre. Resultatet av de möjligheter vi kunde tolka utifrån intervjuresultatet var att den grupp som tränade mer hade chefer som själva tränade och var duktiga på att motivera sina medarbetare. Andra aspekter på möjligheter och hinder var att det fanns skillnader i resursfördelning i de båda äldreboenden. Under studiens gång framkom det att i ett av äldreboendena har de självförvaltning som bland annat innebär att de kan göra egna prioriteringar. Samtliga respondenter var positiva till friskvård. De ansåg att hälsoinspiratörer på arbetsplatserna skulle öka motivationen bland medarbetarna och att obligatorisk friskvård på arbetstid skulle vara en god investering för kommunen för att få friskare medarbetare.

Syftet med studien var att skapa ett underlag för hur en organisations hälsofrämjande arbete kan utvecklas samt vilka eventuella möjligheter som finns till en framtida integrering med andra områden inom organisationen. Datainsamlingen genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer och omfattade sex strategiskt utvalda informanter, fyra män och två kvinnor, på ledande positioner inom Peab. Resultatet visade att den hälsofrämjande verksamheten som bedrivs inom konceptet Peab Fritid upplevdes positiv, men det förekom vissa önskemål om utveckling, bland annat vad gäller aktivitetsutbud kopplat till mer vardagliga områden. Vidare framkom att uppfattningen kring en framtida integrering med övriga verksamhetsområden skilde sig åt mellan informanterna. De menade att det faktum att de hälsofrämjande insatserna är förlagda till fritiden, och inte till arbetstid, kunde försvåra ett möjliggörande av en integrering. Andra informanter såg istället detta som ett övervinneligt hinder. Som framtida forskning rekommenderas utökade undersökningar kring området hälsofrämjande insatser förlagda till fritiden, då forskning kring detta område i dagsläget är bristfällig.

Självskattad hälsa och välbefinnande har minskat i Sverige sen 1990-talet. Brist på vardaglig regelbunden fysisk aktivitet, psykisk ohälsa och brist på socialt stöd är allt vanligare folkhälsoproblem i åldrarna 16-84. Forskningen kring sällskapsdjurs främjande effekter i Sverige är knapp även om Sverige är ett sällskapsdjurstätt land. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka hälsofrämjande effekter sällskapsdjur har på individers hälsa. Nitton vetenskapliga artiklar inkluderades i studien och analyserades med hjälp av manifest innehållsanalys. Fyra teman med underliggande kategorier identifierades. Resultatet visade att djur hade positiv betydelse för individers fysiska, psykiska, sociala och emotionella hälsa och indikerade även att hälsoeffekterna var långvariga. Eftersom ohälsan i Sverige ökar och medför stora kostnader för samhället är det viktigt att förespråka användandet av husdjur som en av flera effektiva metoder för att främja hälsan.

Ämnet hälsa är i dagens samhälle aktuellt både i media och i skolvärden. Eleverna måste må så bra som möjligt för att det ska främja inlärningen. Studiens syfte var därför att undersöka skolpersonals uppfattningar om hälsofrämjande arbete i grundskolans tidigare år för att skapa förståelse och kunskap om ämnet. Frågeställningarna vi belyser är följande: •Hur säger sig pedagogerna på skolan arbeta hälsofrämjande? •Vad har de haft för fördelar/förutsättningar och vad har de mött för hinder/motgångar? •Varför väljer pedagogerna att arbeta hälsofrämjande och hur motiverar de sitt val? •På vilket sätt finner pedagogerna stöd för sitt hälsofrämjande arbetssätt? Metoden som använts är kvalitativa intervjuer av halvstrukturerad natur. Då informanternas uppfattningar är det intressanta i undersökningen inspirerades dataanalysen av fenomenografi. Undersökningen genomfördes på två F-5:skolor i samma kommun, där majoriteten av pedagogerna deltog i intervjuerna samt rektorerna. Det visade sig i resultatet att det anses som en viktig del i skolans arbete att aktivt arbeta hälsofrämjande då det visat sig ge positiva resultat både bland eleverna och i personalgruppen. Det viktiga är att starta där skolan befinner sig och inte överdriva det, utan istället skapa ett nytt synsätt som genomsyrar allt arbete.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

I Vänersborgs kommun bedrivs ett projekt som heter FOU (Forskning och Utveckling). Det handlar om att främja hälsan för anställda ute på de kommunala arbetsplatserna. Projektets deltagare består av förstalinjeschefer, d.v.s. de chefer som är närmast verksamheten. Projektet är ett samarbete mellan kommunen och Högskolan Väst och det leds av Jan Winroth och Mona Wallin från högskolan. Syftet med den här uppsatsen är att studera det här projektet. Vi har valt att undersöka det utifrån tre frågeställningar: hur projektet är uppbyggt, hur det uppfattas av cheferna och hur kunskaperna kan användas i verksamheterna. Den metod vi valt att använda i denna uppsats är kvalitativ i form av gruppintervjuer. Vi har genomfört en intervju med projektledarna och en intervju med deltagarna. Materialet har sedan tolkats och analyserats. Vårt resultat visar att man i projektet fokuserar mycket på att få igång chefernas medvetenhet om sitt ledarskap och hur man genom det kan främja hälsan på arbetsplatsen. Man utgår från deltagarnas egna verkligheter och för diskussioner utifrån det. Projektledarna skapar tillsammans med deltagarna innehållet i projektet och man utgår från det friska och riktar sin energi på faktorer som går att påverka. De chefer som deltar i projektet är mycket positiva till det och upplever att de utvecklats i sitt ledarskap och i sitt hälsoarbete. De anser också att de har goda möjligheter att omsätta de kunskaper de fått från projektet i sina verksamheter.

Syftet med uppsatsen är att se om och hur hälsoinspiratörer och chefer samspelar med varandra i en hälsofrämjande förändringsprocess samt vad det får för konsekvenser för hälsoarbete på arbetsplatsen. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi har intervjuat fem hälsoinspiratörer inom den offentliga sektorn som arbetar inom verksamhetsområdena vård och omsorg samt barn och skola, I intervjuerna rick fi ta del av hur hälsoinispiratörerna själva upplever sin egen och chefens roll samt chefens påverkan i de hälsofrämjande insatserna på arbetsplatsen. Studiens teoretiska utgångspunkter påvisar att en lyckad hälsofrämjande förändringsprocess kräver samarbete på alla plan, där chef och medarbetare samverkar för ökad hälsa på arbetsplatsen. Teorierna visar också att chefens roll i hälsofrämjande insatser på arbetsplatsen är central. Resultatet visade att samarbetet mellan chef och hälsoinspiratör är n god förutsättning gör att kunna bedriva en hälsofrämjande förändringsprocess,. Vi har sett att ett gott samarbete motiverar samtliga parter och ger ökande lust, kraft och energi att arbeta med hälsa på arbetsplatsen. Vidare visade resultatet att resurser som tid, ekonomiska medel, verksamhetens utformning, chefens geografiska placering, viljan och drivkraften hos olika typer av chefer och hälsoinspiratörer påverkar hälsoarbetet på arbetsplatsen.