Tobakskonsumtion är ett folkhälsoproblem och tobaksförebyggande arbete är en viktig del i arbetet för att främja en hållbar utveckling. Distriktssjuksköterskor inom primärvården har en betydande roll i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet inom tobaksavvänjning. Syftet var att belysa distriktssjuksköterskans hälsobefrämjande arbete vid tobaksavvänjning med inriktning på rökning. Studien har en kvalitativ ansats. Intervjuer genomfördes med nio distriktssjuksköterskor verksamma inom primärvården i tre olika kommuner i Västra Sverige. Intervjuerna spelades in på band och transkriberades sedan. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Intervjutexter strukturerades utifrån meningsbärande enheter, kondenserade meningsenheter, koder, underkategorier och kategorier. Resultatet har delats in i fyra huvudkategorier: Distriktssjuksköterskans roll, Förhållningssätt, Arbetssätt och Resurser. I resultatet framkommer att distriktssjuksköterskan utformar en behandlingsplan tillsammans med patienten, stöttar under processen och följer sedan upp patienten. Resultatet påvisar att distriktssjuksköterskorna har olika arbetssätt och olika förhållningssätt. Det är viktigt att anpassa hela behandlingen efter patientens förutsättningar för att uppnå bäst resultat. Nyckeln till en framgångsrik tobaksavvänjning är patientens motivationsnivå. För ett lyckosamt arbete inom tobaksavvänjning behövs resurser som exempelvis tid ses över och anpassas efter behov. Studien visar att utbildning i motiverande samtal är en angelägenhet för distriktssjuksköterskor som jobbar med livsstilsförändringar. All vårdpersonal inom vården bör motivera patienten till rökstopp. / Tobacco consumption is a public health problem and its prevention is an important part of the work to promote sustainable development. District nurses in primary health care have an important role in health-promotion and prevention work in tobacco cessation. The aim of the study is to highlight the role of the district nurse in tobacco cessation in primary care. The study has a qualitative approach. The interviews were conducted with nine district nurses who work in primary care in three municipalities in western Sweden. They were recorded on tape and then transcribed and analysed through qualitative content analysis. The interview texts were structured based on meaning units, condensed meaning units, codes, subcategories and categories. The results have been classified into four main categories: Role of the district nurse, Attitude, Method of working and Resources. The results show that the district nurse draws up a treatment plan together with the patient, provides support during the process and then follows up the patient. They also indicate that district nurses have different ways of working and different attitudes. To achieve the best results, it is important to adapt all the treatment to the conditions of the patient. The key to successful tobacco cessation is the motivational level of the patient. For successful work on tobacco cessation, resources such as, for example, time, need to be reviewed and adapted to the needs. The study shows that training in motivational interviewing is important for district nurses who work with lifestyle changes. All nursing staff in the care sector should motivate the patient to stop smoking.

Sociala skillnader i hälsa är ett välkänt och väl utforskat fenomen inom kvantitativ hälsoforskning. Dylika skillnader i tandhälsa är emellertid mindre välstuderade. Syftet med den här studien var därför att testa om sociala skillnader i tandhälsa kan förklaras med hjälp av Cockerhams hälsolivsstilsteori, framförallt kopplat till begrepp som livschanser och livsval. Teorin tar hänsyn till den sociala kontext i vilken individen utövar hälsorelevanta beteenden. Som mått för livsstil användes rökning och som indikator på begränsade livsval användes undvikande av tandvård av ekonomiska skäl. Positionen i den sociala strukturen antas bero på utbildningsrelaterade och ekonomiska faktorer vilka antas påverka förutsättningarna för ett hälsosamt leverne. Tidigare forskning har påvisat sociala skillnader i tandhälsa men få studier har testat huruvida dessa kan medieras av beteenden som rökning och att avstå tandvård, vilket var fokus för den här studien. Data som användes var levnadsnivåundersökningens material från år 2000, med ett urval av respondenter mellan 25-65 år. De statistiska analyser som genomfördes var logistiska regressioner med ett mått för dålig självskattad tandhälsa som utfallsvariabel. Resultaten påvisade att lågutbildade och personer med ekonomiska svårigheter hade störst riskskillnader (i form av riskökningar) medan högutbildade hade en viss minskad risk för dålig tandhälsa jämfört med gymnasieutbildade. Den sämre tandhälsan hos personer med ekonomiska svårigheter kunde delvis förklaras av rökning och att avstå tandvård av ekonomiska skäl. Riskskillnaderna för de olika utbildningsgrupperna kvarstod dock oförklarade. Slutsatserna är att Cockerhams teori gällande livschanser, livsval och livsstil i viss mån är tillämpbar för att förklara ojämlikhet i tandhälsa. Detta gäller emellertid enbart då individens position i den sociala strukturen mäts med ett ungefärligt mått för låg inkomst. En brist är att måttet som antas mäta detta inte har fullgod validitet varför antagandet är i behov av vidare forskning. Framtida forskning som använder fler livsstilsrelaterade förklaringsvariabler rekommenderas för att undersöka varför i synnerhet utbildning är kopplad till sämre tandhälsa.

Bakgrund: Tobak är den enskilt största livsstilsfaktorn som leder till ohälsa. Att tobak är skadligt och leder till flertalet svåra sjukdomar är idag känt bland de flesta. Trots detta röker fortfarande 10% av Sveriges befolkning och ca 800 000 snusar. Inom sjukvården röker en av tio sjuksköterskor dagligen. Sjuksköterskan ses som en nyckelperson för patienten inom tobaksprevention och bör vara en förebild. Patientens sjukhusvistelse ses därför som ett bra tillfälle att lyfta frågan om att sluta med tobak. Sjuksköterskor som röker har visats vara sämre på att ge råd och vara mindre benägna att hjälpa sina patienter att sluta röka vilket strider mot den yrkesverksamma sjuksköterskans arbetsuppgift, vilken är att främja hälsa och förebygga sjukdom. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka användandet av tobak bland sjuksköterskestudenter vid Uppsala universitet samt studenternas syn på användning av tobak som yrkesverksamma sjuksköterskor. Metod: En kvantitativ metod valdes då ett stort antal personer skulle undersökas och en studiespecifik enkät skickades ut till totalt 632 sjuksköterskestudenter. Resultat: Av studenterna använde 38% tobak. Av dessa rökte 3,1% dagligen och 12% snusade dagligen. Studenterna ansåg att sjukvårdspersonal är förebilder i hälsoförebyggande vård och sjuksköterskor som använder tobak ansågs inte vara bra förebilder. Slutsats: Den dagliga rökningen var mindre bland sjuksköterskestudenterna jämfört med tidigare undersökningar gjorda på sjuksköterskor. Studenterna såg sjuksköterskor som förebilder för patienten inom hälsa och anser att sjukvårdspersonal bör värna om sin egen hälsa och inte bruka tobak. Det sågs en skillnad mellan studenterna som använde tobak och de som inte använde tobak.  Studenterna som inte använde tobak ansåg att en sjuksköterska som använder tobak inte är en bra förebild för patienterna och de ansågs vara mindre benägen att hjälpa patienterna att sluta med tobak. Medan de studenter som använde tobak ansåg oftare att detta inte hade någon betydelse för vården. Men de studenter som rökte planerade ändå att sluta tills de skulle ta sin examen. / Background: Tobacco is the single largest lifestyle factor leading to a bad health. That smoking is harmful and leads to many serious diseases are known among most people. Despite this 10% of the Swedish population and about one out of ten nurses at the hospital still smoke daily. Nurses are supposed to be role models and play a key role in tobacco use prevention. The patient’s time at the hospital is therefore seen as a good opportunity to raise the question about tobacco cessation. Nurses who smoke are proven to be less likely to provide advice and help these patients stop using tobacco, which is opposing the nurses tasks, to promote health and to prevent illness Aim: The purpose of this study was to investigate the use of tobacco among the nursing students at Uppsala university and the students opinion about the use of tobacco as professional nurses. Method: A quantitative method was chosen because of the large number of people that would be examined and as study specific questionnaire was sent out to a total of 632 nursing students. Results: In total 38% of students used tobacco. Among those, 3.1% were daily smokers and 12%used Swedish snus. The students considered nurses as role models for the patient in health. Nurses who used tobacco were seen as poor role models. Conclusion: The daily smoking is declining among the nursing students compared to previous studies on nurses. The students considered nurses as role models for the patients in health and they believe that hospital workers should care about their own health and not use tobacco. A difference was found between the students who used tobacco and those who did not use tobacco. The students who did not use tobacco considered that a nurse who uses tobacco is not a good role model and for the patients and are considered as not as good in giving tobacco cessation advice. The students who used tobacco thought more often that the nurses use of tobacco did not matter for the care he or she gives. At the same time the students who smoke still plan to quit smoking before graduation.

KOL är en obotlig sjukdom som succesivt leder till försämrad lungfunktion. Majoriteten av de som blir sjuka bor i låginkomstländer, men även i Sverige räknar man med att ca en halv miljon människor lider av sjukdomen. I denna del av världen orsakas sjukdomen främst av tobaksrökning, vilket leder till känslor av skam och skuld hos den drabbade. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur människor upplever livet med KOL. Metoden som användes var en litteraturstudie, baserad på 14 kvalitativa och två kvantitativa artiklar. I resultatet visas hur sjukdomens fysiska symptom har påverkan på människans livskvalitet, men även att de emotionella känslorna har en avgörande roll för hur livet och begränsningar kunde upplevas. Svårigheter sjukdomen medför kunde hanteras på olika sätt, både konstruktiva och destruktiva. Närstående och sjukvårdspersonal kunde vara betydelsefulla för hur dessa människor såg på sig själva och för hur väl de lyckades i sina hälsoprocesser. I diskussionen behandlas hur familjerelationen påverkas i närvaro av sjukdom och hur personer i vården av dessa patienter kan bidra med stöd, för att på så sätt lindra lidande, förebygga ytterligare ohälsa samt att sträva efter hälsa och välbefinnande. Kunskap om ämnet är en förutsättning för detta, och genom ökad kunskap skulle sjukdomen och dess negativa konsekvenser för enskilda människor och samhället minska.

Background: A significant association between cigarette use and illness makes smoking the dominant cause of preventable death in the world. As a provider of health promotion efforts, the nurse has a great opportunity to guide patients towards smoking cessation. Studies show that nurses’ perceptions of their profession color their attitudes towards health promotion efforts, something that has resulted in insufficient participation in health promotion actions that can be implemented related to smoking. Cuba provides effective and free health care for the entire population. However, a prevalence of 40,1% male smokers and 15,1% female smokers places Cuba as one of the countries with the highest smoking prevalence in the world. Aim: This study aimed to describe Cuban nurses' views of nursing care in relation to smoking and smoking cessation. Method: This study was performed using a qualitative design method. Data was collected by semi-structured interviews with four nurses in Havana, Cuba. A qualitative content analysis with an inductive approach was used as a method to analyse the collected data. Results: The results are presented in an overall theme: Balancing professional and personal views -  nurses’ approach, and three sub-themes: Perceptions, attitudes and cultural aspects affecting nurses’ work; Challenges of implementing theoretical nursing knowledge in clinical practice; Factors and strategies for helping relatives with smoking cessation. Discussion: The findings are discussed against the background and aim of this study, as well as the theoretical framework of Madeleine Leininger’s cultural care diversity and universality theory. Nurses’ approaches towards smoking and smoking cessation showed similarities with the approach in the culture they lived in. Health promotion efforts expected to be implemented by nurses in their professional role towards patients, was instead performed towards relatives. / Bakgrund: En tydlig koppling mellan cigarettanvändning och sjukdom gör rökning till den vanligaste anledningen till förebyggbar död. Sjuksköterskan, vars ansvar delvis omfattar att främja hälsa, har goda möjligheter att vägleda patienterna mot rökavvänjning. Studier visar att sjuksköterskors uppfattning av sitt yrke färgar deras attityder till hälsofrämjande insatser, något som har resulterat i otillräckligt deltagande i hälsofrämjande åtgärder som kan genomföras relaterade till rökning. På Kuba förses hela befolkningen av effektiv sjukvård. Med en prevalens på 40,1% manliga rökare och 15,1% kvinnliga rökare är Kuba dock ett av de länder med högst andel rökare i världen. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kubanska sjuksköterskors uppfattning av omvårdnad i förhållande till rökning och rökavvänjning. Metod: Denna studie hade en kvalitativ design.  Data insamlades genom semistrukturerade intervjuer med fyra sjuksköterskor i Havanna, Kuba. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat: Resultatet presenteras i ett huvudtema: Balansgång mellan professionella och personliga åsikter – sjuksköterskors förhållningssätt, samt tre subteman: uppfattningar, attityder och kulturella aspekter som påverkar sjuksköterskors arbete, utmaningar med att implementera teoretisk kunskap om omvårdnad i klinisk praxis och faktorer och strategier vid hjälp med rökavvänjning till närstående. Diskussion: Resultaten diskuteras mot studiens bakgrund och syfte samt Madeleine Leiningers omvårdnadsteori om mångfald och universalitet i kulturrelaterad omsorg. Sjuksköterskors förhållningssätt till rökning och rökavvänjning visade likheter med förhållningssättet i den kultur de lever i. Hälsofrämjande insatser som förväntas att sjuksköterskor implementerar på arbetet, utfördes istället med släktingar.

Bakgrund:  Den äldre befolkningen ökar i Sverige och det är den minskade dödligheten hos den äldre befolkningen som är den största faktorn. Depression är vanligt förekommande hos äldre och kommer med tiden få en högre förekomst. Ohälsosamma matvanor, otillräckligfysisk aktivitet, riskbruk av alkohol samt tobak är de ohälsosamma levnadsvanorna som bidrar till en hög sjukdomsbörda i Sverige. Syfte: Syftet var att undersöka eventuella samband mellan levnadsvanor och depression hos den äldre befolkningen över 60 år i Blekinge. Metod: Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie och var ett samarbete med Swedish National study on Aging and Care – Blekinge (SNAC-B). Studien genomfördes i två steg. Först undersökte den verkliga skillnaden mellan två gruppen, detta redovisades deskriptivt med korstabeller. Andra delen av studien bestod av att undersöka sambandet mellan depression och levnadsvanor. Detta gjordes med Spearmans korrelationsanayls.  Resultat: Resultatet visade inget samband mellan depression och de fyra levnadsvanorna. Däremot påträffades en verklig procentuell skillnad mellan Depressionsgruppen och Jämförelsegruppen. Slutsats: Sjuksköterskan kan genom den hälsofrämjande omvårdnaden hjälpa patienten att få hälsosammare levnadsvanor som främjar patientens hälsa. Depression skulle då kunna förebyggas samt lindras hos den äldre individen. Det behövs mer forskning inom området depression hos äldre samt forskning om sambandet mellan depression och levnadsvanor hos äldre. Ny forskning kan hjälpa sjuksköterskan att förbättra sin kompetens och därigenom förbättra den hälsofrämjande omvårdnaden för patienten.

Syftet med studien var att genom en litteraturstudie undersöka cigarettröknings påverkan på torra ögon och ögats främre delar. Har cigarettrökning en negativ inverkan på parametrarna för torra ögon? Litteraturstudien genomfördes utifrån sökningar via Web of Science och Pubmed på tidigare kliniska studier och vetenskapliga publikationer. Sökningarna utfördes mellan 2021-03-18 och 2021-03-26. För att specificera sökresultaten skulle artiklarna finnas i fulltext och vara publicerade från år 2016-2021. Sökorden som tillämpades var ”dry eye and smoking” och ”dry eye + smoking”. Studier med färre än 50 deltagare och litteraturstudier/reviews exkluderades. De fem mest relevanta artiklarna utifrån sökresultaten valdes ut för att ingå i studien. Totalt deltog 2692 personer i studierna. Mängden cigarettrökning varierade mellan studierna. Frågeformulären som utfördes var Ocular Surface Disease Index (OSDI) och Mcmonnies Dry Eye Questionnaire (MDEQ), dessa visade en statistisk signifikant skillnad på symptompoäng mellan rökare och icke-rökare i två av fem studier. Det sågs en statistisk signifikant skillnad i Tear Break Up Time (TBUT) mellan testgrupperna i tre av fem studier. Studien visar att cigarettrökning påverkar torra ögon, torra ögonsymptom, ögats främre delar och meibomska körtlarna negativt. Dock ses stora variationer i vad som påverkas inom olika grupper, vilket gör det svårt att fastställa exakt vilken påverkan cigarettrökning har på torra ögon. Fler studier med fler deltagare, ett bestämt antal cigaretter per dag under en bestämd period samt tydliga riktlinjer för utvärdering av DED behövs för att fastställa cigarettröknings påverkan på torra ögon.

ABSTRACT Introduction: Tobacco use is the largest cause of disease and mortality that is preventable and costs the Swedish society over 31 billion SEK per year. There are various treatment options for smoking cessation such as exercise, medicine and cognitive behavior therapy [CBT]. CBT is used as an aid in smoking cessation to alleviate abstinence, more rarely is the use of motivational interviewing [MI]. Obtaining conversational support and motivation can be important for the smoking cessation process and for symptoms of abstinence. The aim of the study was to determine if motivational interviewing is an effective method for smoking cessation.    Method: A quantitative literature review with a descriptive design. Data was collected via PubMed and 11 studies were included.   Results: MI had an effect on experience of motivation, smoking cessation, reduced number of cigarettes and abstinence. However, the results are scattered and therefore it’s not possible to draw a clear conclusion. There is some support for MI to increase motivation, but there are also studies that don’t ensure any differences. There is weak support for the fact that MI had an effect on reduced number of cigarettes per day. Weak support was seen in MI´s effect on smoking cessation and abstinence.   Conclusion: MI’s have a certain effect on the experience of motivation, smoking cessation, reduced number of cigarettes and abstinence. Furthermore, MIs proved to work effectively as a complement to another smoking cessation method. Finally, the treatment method motivational talks to quit smoking and MI in combination with other treatment methods needs more research to a greater extent in order to be able to implement it clinically. / SAMMANFATTNING Introduktion: Tobaksrökning är den största orsaken till sjukdom och dödlighet som går att förebygga eller förhindra och kostar det svenska samhället drygt 31 miljarder kronor per år. Idag finns det olika behandlingsalternativ för rökavvänjning exempelvis motion, nikotinläkemedel och kognitiv beteende terapi [KBT]. KBT används som ett stöd vid rökavvänjning för att lindra abstinensen, mer sällan används motiverande samtal [MI]. Att erhålla samtalsstöd och ingiva motivation till personer som ska sluta röka kan vara viktigt för rökavvänjnings processen och för abstinensbesvären.   Syftet var att studera om motiverande samtal är en effektiv metod för att hjälpa personer att sluta röka.   Metod: En kvantitativ studie av deskriptiv design med litteraturöversikt som metod. Datainsamlingen genomfördes via databasen PubMed med 11 inkluderade studier.   Resultat: MI hade en viss effekt på upplevelsen av motivation, rökuppehåll, minskat antal cigaretter och abstinens. Dock är resultatet spritt och det är därför inte möjligt att dra en tydlig slutsats. Ett visst stöd finns för att MI ökar motivationen med det finns även studier som inte säkerställer några skillnader. Ett svagt stöd finns för att MI hade effekt på ett minskat antal cigaretter per dag. Ett svagt stöd kan ses på MI:s effekt på rökuppehåll och upplevelsen av abstinens.   Slutsats: MI hade en viss effekt på upplevelsen av motivation, rökuppehåll, minskat antal cigaretter och abstinens. Vidare kan MI fungera effektivt som ett komplement till andra rökavvänjningsmetoder. Slutligen behöver behandlingsmetoden motiverande samtal för att sluta röka och MI i kombination med andra behandlingsmetoder mer forskning i större utsträckning för att kunna implementeras kliniskt.

Bakgrund: Osteoporos har under de senaste decennierna utvecklats till en av de stora folksjukdomarna. I Sverige drabbas cirka 70 000 människor av osteoporosrelaterade frakturer varje år och av dessa är det främst kvinnor som drabbas. Risken för att en svensk kvinna någon gång under sin livstid skall drabbas av en osteoporosrelaterad fraktur är 50 %. Hur snabbt en kvinna förlorar benmassan samt hur stor benmassa hon har från början är avgörande för om hon kommer att drabbas av osteoporos och därför är prevention i ett tidigt skede viktigt. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa preventiva åtgärder för premenopausala kvinnor som kan förebygga primär osteoporos. Metod: Metoden var en litteraturstudie bestående av tio vetenskapliga artiklar baserade på kvantitativ forskning. Resultat: Resultaten visade att ett dagligt intag av gröna och gula grönsaker har en positiv effekt på benmassan. Ett års tillskott av antingen vitamin D, kalcium eller MMN-kalcium ökade Bone Mineral Density (BMD) hos kvinnor med underskott av D-vitamin. Fysisk aktivitet i form av tolv månaders high impact exercise ökade benmassan i loaded bones i nedre extremiteterna och i övre ländryggen (L1). Elitidrottare hade högre bentäthet jämfört med icke atleter och elitidrottare som utövade high impact exercise hade högre BMD än de som utövade medium impact och low impact exercie. Bentätheten ökade inte mer vid fysisk aktivitet och ett samtidigt intag av kalcium. Bentäthetsmätning och undervisning om osteoporos var effektivt för förändring av livsstil. Rökning och passiv rökning har en negativ inverkan på benmassan då de som rökte eller var utsatta för passiv rökning hade ett lägre BMD. Slutsats: Slutsatsen som drogs var att dessa resultat belyser viktiga faktorer som sjuksköterskan kan använda i det preventiva arbetet av primär osteoporos hos premenopausala kvinnor. Med kunskap från litteraturstudien kan sjuksköterskan undervisa patienter om åtgärder som är relativt enkla att ta till. Det krävs dock mer forskning för att stärka bevisen för de preventiva åtgärderna. / Background: Osteoporosis has during the last decades developed into one of the bigger common diseases. Each year around 70 000 people in Sweden suffers from fractures related to osteoporosis, with women being the majority. There is a 50 % risk that a swedish woman at some point during her lifetime will suffer from an osteoporosis related fracture. The rate at which a woman loses her bone density and how dense it initially was, determines whether she will get osteoporosis and early prevention is therefore imperative. Aim: The aim of this study was to highlight preventive measures for pre-menopausal women and prevent primary osteoporosis. Method: The method used was a literature study consisting of ten scientific articles based on quantitative research. Result: The result showed that a daily intake of green and yellow vegetables has a positive affect on density. One year of supplements with either vitamin D, calcium or MMN- calcium increased the Bone Mineral Density (BMD) in women with a lack of vitamin D. Physical activity such as twelve month of high impact exercise increased the bone density in loaded bones in the lower extremities and in upper lumbar spine (L1). Professional athletes had a higher bone density compared with non professional athletes, and professional athletes doing high impact exercise had a higher BMD than those who practiced medium and low impact exercise. The effect of physical activity on bone density is not greater when combined with calcium intake. Measuring bone density and education regarding osteoporosis showed to be an effective way for lifestyle changes. Smoking and passive smoking has showed to have a negative effect on bone density as those who smoked or were considered passive smokers had a lower BMD. Conclusion: The conclusion of the results shows important factors needed by nurses when working to prevent primary osteoporosis in pre- menopausal women. The nurse can with the knowledge from the literature study educate patients regarding measures that are rather simple to follow. However, more research is needed to strengthen and improve the evidence regarding preventive measure.

Syftet med föreliggande studien var att undersöka om sjuksköterskors egna rökvanor påverkar attityden till tobakspreventivt arbete på sjukhuset, både till tobakspreventivt arbete med patienterna och attityden till rökfritt sjukhus. Studien är empirisk och utfördes genom kvalitativa intervjuer med sex sjuksköterskor på en vårdavdelning på ett sjukhus i södra Sverige. Data från intervjuerna analyserades och resulterade i sju olika teman: Preventiva rollen, Kunskap om prevention, Vem skall leda det preventiva arbetet, Rökkontroll, Utbildningsnivå och rökning, Sjuksköterskan, en förebild?, Vem ska hjälpa patienten vid rökstopp på sjukhuset?, Är det någon skillnad mellan icke rökande och rökande vad avser rökpreventionen?. Den preventiva rollen hamnade i fokus och skillnader fanns mellan rökande och icke rökande sjuksköterskor både vad gäller preventivt omvårdnasarbete och kontroll / The aim of the present study is to investigate whether nurses smoking habits influence their attitude to tobacco prevention in hospitals, both in their work with patients and regarding their attitude to hospital smoking bans. The following question was posed: is there a difference between smoking and non-smoking nurses in patient-care activities regarding smoking prevention and control? The study is qualitative, based on qualitative interviews with six nurses at a ward of a hospital in Sweden. Interview data were analyzed and eight themes emerged: the role in prevention work knowledge of prevention who is to lead prevention work smoking control smoking and education levels the nurse as a role model who is to help the patient give up smoking possible differences between nonsmoking and smoking nurses regarding smoking prevention. The role in prevention work turned out to be central. Smoking nurses had greater difficulties in connection with preventive work and control, due to their personal experience of how hard it can be to give up smoking habits.