Bakgrund: En betydande orsak till många skador och anmälningar som görs inom vården är när muntlig eller skriftlig kommunikation saknar struktur och effektivitet. Detta kan i sin tur leda till att patientsäkerheten blir lidande. SBAR är en kommunikationsmodell som används inom hälso- och sjukvården för att strukturera upp information och presentera viktig fakta på ett snabbt och effektivt sätt, vilket leder till en förbättrad patientsäkerhet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad sjuksköterskestuderande hade för kunskap och kännedom om kommunikationsmodellen SBAR. Metod: Studien var en kvantitativ deskriptiv studie, där data har samlats in via en enkät som bestod av elva frågor där sju av dem besvarades med svarsalternativ, tre med öppna svarsalternativ och en med skattningsbart svar. Resultat: Resultatet av studien visade på en begränsad kunskap om SBAR modellen, endast tre deltagare kände till den av 25. De ansåg att modellen var lätt att använda, lättförståelig, effektiv och att den ökade patientsäkerheten. Slutsats: Inom sjukvården är det väldigt viktigt att kommunikationen fungerar för att undvika misstag som i sin tur kan äventyra patientsäkerheten. Därför är det angeläget att det finns en kommunikationsmodell som underlättar och strukturerar upp kommunikationen, en sådan modell är SBAR modellen. Studien indikerar på en begränsad kunskap om SBAR modellen hos de sjuksköterskestudenter som deltog i studien. / Background: A significant reason to many damages and announcements that is done within the healthcare is when verbal or written communication lacks on structure and effectiveness. This can also affect on the patient safety. SBAR is a communication model that is used in healthcare to structure information and present important facts on a fast and effective way, this will also improve on patient safety. Aim: The aim with the study was to examine what nurse students had for knowledge and understanding about the communication model SBAR. Method: The study was a quantitative descriptive study, where data have been collected through a questionnaire that consisted of eleven questions, seven of them were multiple choice, three open alternatives and one were the students had to estimate their answers. Results: The result of the study revealed a limited knowledge and understanding about the SBAR model, only three participants had knowledge and understanding of the model on a total of 25 participants. They considered that the model where easy to use, easy understandable, effective and that the model increased patient safety. Conclusion: In the health care sector, it is extremely important that there is a communication model that facilitates and organizes up communication, such a model is SBAR. The study indicates that the nurse students that participated in the study had a meager knowledge of the SBAR model.

Bakgrund: HIV upptäcktes i USA 1981. Troligtvis uppkom dock sjukdomen tidigare. HIV är ett virus som lagras i kroppens arvsmassa. I slutet av 2015 uppskattades 36,7 miljoner människor i världen leva med HIV. Söder om Sahara beräknas det vara ca 25,6 miljoner och i Sverige finns cirka 7000 personer som lever med HIV. Smittskyddslagen finns för att förhindra spridning av smittsamma sjukdomar och hälso- och sjukvårdslagen finns för att alla ska erhålla god hälsa och lika vård. För sjuksköterskeyrket finns en etisk kod som är framtagen av ICN (International Council of Nurses). Sjuksköterskor möter patienter med blodburna infektioner i sitt dagliga arbete vilket kan medföra vissa risker för sjuksköterskor. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters upplevelser av att i vårdande situationer möta personer som lever med HIV. Metod: En litteraturöversikt med datainsamling från databaserna CINAHL Complete, PubMed och Nursing & Allied Health Database genomfördes. Resultatartiklarna bestod av både kvalitativa och kvantitativa studier. Resultat: Positiva upplevelser med utbildningsnivåns betydelse för sjuksköterskors attityder och ökad förståelse som underkategorier. Negativa upplevelser som uppkom med fyra underkategorier som utgjorde; rädsla för att bli smittad, stigmatisering, etisk stress och demografiska skillnader. Negativa upplevelser förekom främst relaterat till rädsla och resterande underkategorier kom som följd av dessa. Diskussion: Författarna har utifrån Katie Erikssons vårdvetenskapliga teori tillsammans med konsensusbegreppet vårdande diskuterat några specifika delar i översiktens resultat. Det som diskuterades var rädslor då detta var något övergripande. Annat resultat som diskuterades var stigmatisering samt utbildningsnivå men även ett resultat av genusaspekter som författarna fann intressant. / Background: HIV was discovered in the US in 1981 but the disease probably originated earlier. HIV is a virus that is stored in the body's genetic material. At the end of year 2015 it was estimated that 36.7 million people worldwide were living with HIV. In sub-Saharan Africa it is estimated to be approximately 25.6 million, while in Sweden there are about 7000 people living with HIV. Communicable diseases act (smittskyddslagen) is to prevent the spread of infectious diseases. Medical legislation (hälso och sjukvårdslagen) is for everyone to obtain good and equal healthcare. The nursing profession code of ethics by the International Council of Nurses (ICN) sets a direction for nurses work. Nurses encounter patients with blood-borne infections in their daily work which can entail certain risks for nurses. Aim: To examine nurses and nursing students experience regarding persons with HIV in caring situations.  Method: A literature review of data collection from databases CINAHL Complete, PubMed and Nursing & Allied Health Database. Results: Positive experiences with the importance of education level for nursing attitudes and increased understanding as subcategories. Negative experiences that occurred with four subcategories that constituted fear of becoming infected, stigmatization, ethical stress and demographic differences. Negative experiences were mainly related to fear and the remaining subcategories came as a result of these Discussion: The authors have based their discussion on Katie Eriksson consensus concept of caring. The authors have discussed some specific parts of the literature review results. The mainly discussion were fear of becoming infected, since it was slightly overall. Other results discussed was stigmatization and education level, but also a small profit of gender aspects that the authors found interesting.

Genom studenters utvärderingar av deras verksamhetsförlagda utbildning har det framkommit att de ibland saknat tydlig feedback. Som handledande sjuksköterska är det ibland svårt att ge konstruktiv feedback till studenter. Det upplevs ofta lättare att ge positiv feedback än att tydliggöra vad som måste förbättras. Därför känns det av vikt att beskriva vilken betydelse feedbacken har för studenternas inlärning i klinisk praktik.Syftet med den här studien är att beskriva sjuksköterskestudenters upplevelser av betydelsen av feedback i klinisk praktik. Metoden är en litteraturstudie där analys, enligt Evans (2003), av aktuella vetenskapliga artiklar genomförts.Resultatet presenteras utifrån två teman och 13 subteman som framträtt vid analysarbetet. Materialet delas upp i två domäner som utgör en grov struktur. Dessa är ”konstruktiv feedback, en förutsättning för sjuksköterskestudenten i sin utveckling till sjuksköterska” och ”negativ eller utebliven feedback är ett hinder i sjuksköterskestudentens utveckling till sjuksköterska”. Temana belyser sjuksköterskestudenters uppfattning av att få feedback och att inte få feedback. Studien visar att när man lyckas få studenter att känna sig stöttade samt att minska deras känsla av otrygghet, genom att införskaffa sig kunskaper om feedbackens betydelse, kan handledare bidra till att underlätta sjuksköterskestudenters utveckling till sjuksköterskor.I resultatdiskussionen diskuteras olika subteman som framträtt. Ett av de starkaste känslorna som framkom är känslan av att bli kränkt. Är kränkhet ett ord som används som ett försvar av studenter som känner sig förolämpade eller ett mäktigt vapen? Vidare diskuteras även att när studenten känner sig sedd och bekräftad samt får konstruktiv feedback från sin handledare bidrar det till både personlig växt och ökade kunskaper. / Program: Fristående kurs

<p>Syftet med studien var att beskriva och jämföra vilka kunskaper sjuksköterskestudenter i slutet av utbildningen vid två lärosäten har gällande Methicillinresistent Staphylokock aureus (MRSA), Extended Spectrum Beta-Lactamase (ESBL) och basala hygienrutiner. Vidare var syftet att beskriva sjuksköterskestuderandes uppfattningar av utbildningens kvalitet gällande MRSA, ESBL och hygienrutiner. Studien hade en beskrivande och jämförande design. Undersökningsgruppen valdes ut genom bekvämlighetsurval. Data samlades in med ett frågeformulär som besvarades av 126 sjuksköterskestudenter.</p><p>Resultatet visade att sjuksköterskestudenterna hade bristande kunskaper gällande främst ESBL, men även gällande MRSA. Majoriteten av studenterna hade låg kunskap gällande riskfaktorer för ESBL samt vart på kroppen man vanligtvis finner mikroorganismen vid förekomst av MRSA. Däremot hade sjuksköterskestudenterna högre kunskap om basala hygienrutiner. Nästan alla studenter hade kunskap om betydelsen av god handhygien. Dock visade studenterna stora brister i kunskap gällande när munskydd bör användas. Signifikanta skillnader i kunskap gällande ESBL och hygienrutiner mellan de båda lärosätena fanns. Majoriteten av studenterna ansåg att undervisningen om MRSA och ESBL under sjuksköterskeutbildningen inte varit tillräcklig. Däremot ansåg huvudparten av studenterna att undervisningen om hygienrutiner varit tillräcklig.</p><p>Slutsatsen var att undervisningen om MRSA, ESBL och basala hygienrutiner i sjuksköterskeutbildningen behöver förbättras.</p> / <p>The aim of the study was to describe and compare nurse students knowledge regarding Methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA), Extended Spectrum Beta-Lactamase (ESBL) and basic hygiene routines. The students were in the end of their education and represented two Swedish universities. Further on, the aim was to describe the nurse students perceptions of the education's quality about MRSA, ESBL and hygiene routines. The study had a descriptive and comparing design. The survey group was chosen through convenience selection and data were collected with a questionnaire, responded by 126 nurse students.</p><p>The results showed that the nurse students had inadequate knowledge about ESBL as well as MRSA. The majority of the students had low knowledge about risk factors for ESBL, and where on the body one normally finds the micro-organism in occurrence of MRSA. However, the nurse students had higher knowledge about basic hygiene routines and almost all students had knowledge about the importance of proper hand hygiene. The students had deficit knowledge concerning when masks should be used in order to cover the mouth. Significant differences in knowledge about ESBL and hygiene routines was found between the universities. The majority of the students perceived that the education about MRSA and ESBL during the nurse education program were not sufficient. Although, most of the students perceived that the education about hygiene routines had been sufficient.</p><p>The conclusion was that the education about MRSA, ESBL and basic hygiene procedures in the nurse education program needs improvement.</p>

<p>The purpose of this study was to describe the level of knowledge that nurse students in term 6 have about Methicillin-Resistant Staphylococcus aureus (MRSA) and basic hygiene routines. The data collection was carried out by questionnaires. The questionnaire contained questions about knowledge regarding MRSA and basic hygiene routines. The questionnaires were handed out at an obligatory tuition occasion and all of the nurse students who were present (n=57) were asked to take part. The sample consisted of 45 women and 12 men. The youngest participant was 22 years old and the oldest participant was 52 years old. The main results showed a large variation regarding the participants knowledge on the subjects. Regarding questions about basic hygiene routines the majority had given the right answers. The number of right answers in the survey on questions about the participants knowledge of MRSA was lower. Only 12 % had given the right answer to the question about common symptoms of MRSA infection. Regarding the question about whether the nurse students considered themselves knowledgeable enough about MRSA for their future occupation, 32% had answered "to a high degree".</p> / <p>Syftet med studien var att beskriva vilka kunskaper sjuksköterskestuderande i termin 6 har om Methicillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) och basala hygienrutiner. Datainsamlingen genomfördes med enkäter. Enkäten innehöll frågor om kunskaper gällande MRSA samt basala hygienrutiner. Enkäterna delades ut vid ett obligatoriskt undervisningstillfälle och samtliga, vid undervisningstillfället närvarade sjuksköterskestudenter (n =57) tillfrågades om deltagande. Undersökningsgruppen bestod av 45 kvinnor och 12 män. Yngsta deltagaren var 22 år och den äldsta deltagaren var 52 år. Huvudresultatet visade en stor variation gällande deltagarnas kunskaper i ämnena. På frågor angående basala hygienrutiner hade majoriteten svarat rätt. På de frågor som berörde deltagarnas kunskaper om MRSA var antalet rätta svar i undersökningen lägre. Endast 12 % hade svarat rätt på frågan om symtom som är vanliga vid MRSA infektion. På frågan om sjuksköterskestudenterna ansåg att de hade tillräckliga kunskaper om MRSA för sitt kommande yrke som sjuksköterskor svarade 32 % ”i hög grad”.</p>

Syftet med studien var att beskriva och jämföra vilka kunskaper sjuksköterskestudenter i slutet av utbildningen vid två lärosäten har gällande Methicillinresistent Staphylokock aureus (MRSA), Extended Spectrum Beta-Lactamase (ESBL) och basala hygienrutiner. Vidare var syftet att beskriva sjuksköterskestuderandes uppfattningar av utbildningens kvalitet gällande MRSA, ESBL och hygienrutiner. Studien hade en beskrivande och jämförande design. Undersökningsgruppen valdes ut genom bekvämlighetsurval. Data samlades in med ett frågeformulär som besvarades av 126 sjuksköterskestudenter. Resultatet visade att sjuksköterskestudenterna hade bristande kunskaper gällande främst ESBL, men även gällande MRSA. Majoriteten av studenterna hade låg kunskap gällande riskfaktorer för ESBL samt vart på kroppen man vanligtvis finner mikroorganismen vid förekomst av MRSA. Däremot hade sjuksköterskestudenterna högre kunskap om basala hygienrutiner. Nästan alla studenter hade kunskap om betydelsen av god handhygien. Dock visade studenterna stora brister i kunskap gällande när munskydd bör användas. Signifikanta skillnader i kunskap gällande ESBL och hygienrutiner mellan de båda lärosätena fanns. Majoriteten av studenterna ansåg att undervisningen om MRSA och ESBL under sjuksköterskeutbildningen inte varit tillräcklig. Däremot ansåg huvudparten av studenterna att undervisningen om hygienrutiner varit tillräcklig. Slutsatsen var att undervisningen om MRSA, ESBL och basala hygienrutiner i sjuksköterskeutbildningen behöver förbättras. / The aim of the study was to describe and compare nurse students knowledge regarding Methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA), Extended Spectrum Beta-Lactamase (ESBL) and basic hygiene routines. The students were in the end of their education and represented two Swedish universities. Further on, the aim was to describe the nurse students perceptions of the education's quality about MRSA, ESBL and hygiene routines. The study had a descriptive and comparing design. The survey group was chosen through convenience selection and data were collected with a questionnaire, responded by 126 nurse students. The results showed that the nurse students had inadequate knowledge about ESBL as well as MRSA. The majority of the students had low knowledge about risk factors for ESBL, and where on the body one normally finds the micro-organism in occurrence of MRSA. However, the nurse students had higher knowledge about basic hygiene routines and almost all students had knowledge about the importance of proper hand hygiene. The students had deficit knowledge concerning when masks should be used in order to cover the mouth. Significant differences in knowledge about ESBL and hygiene routines was found between the universities. The majority of the students perceived that the education about MRSA and ESBL during the nurse education program were not sufficient. Although, most of the students perceived that the education about hygiene routines had been sufficient. The conclusion was that the education about MRSA, ESBL and basic hygiene procedures in the nurse education program needs improvement.

The purpose of this study was to describe the level of knowledge that nurse students in term 6 have about Methicillin-Resistant Staphylococcus aureus (MRSA) and basic hygiene routines. The data collection was carried out by questionnaires. The questionnaire contained questions about knowledge regarding MRSA and basic hygiene routines. The questionnaires were handed out at an obligatory tuition occasion and all of the nurse students who were present (n=57) were asked to take part. The sample consisted of 45 women and 12 men. The youngest participant was 22 years old and the oldest participant was 52 years old. The main results showed a large variation regarding the participants knowledge on the subjects. Regarding questions about basic hygiene routines the majority had given the right answers. The number of right answers in the survey on questions about the participants knowledge of MRSA was lower. Only 12 % had given the right answer to the question about common symptoms of MRSA infection. Regarding the question about whether the nurse students considered themselves knowledgeable enough about MRSA for their future occupation, 32% had answered "to a high degree". / Syftet med studien var att beskriva vilka kunskaper sjuksköterskestuderande i termin 6 har om Methicillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) och basala hygienrutiner. Datainsamlingen genomfördes med enkäter. Enkäten innehöll frågor om kunskaper gällande MRSA samt basala hygienrutiner. Enkäterna delades ut vid ett obligatoriskt undervisningstillfälle och samtliga, vid undervisningstillfället närvarade sjuksköterskestudenter (n =57) tillfrågades om deltagande. Undersökningsgruppen bestod av 45 kvinnor och 12 män. Yngsta deltagaren var 22 år och den äldsta deltagaren var 52 år. Huvudresultatet visade en stor variation gällande deltagarnas kunskaper i ämnena. På frågor angående basala hygienrutiner hade majoriteten svarat rätt. På de frågor som berörde deltagarnas kunskaper om MRSA var antalet rätta svar i undersökningen lägre. Endast 12 % hade svarat rätt på frågan om symtom som är vanliga vid MRSA infektion. På frågan om sjuksköterskestudenterna ansåg att de hade tillräckliga kunskaper om MRSA för sitt kommande yrke som sjuksköterskor svarade 32 % ”i hög grad”.

Syftet med denna uppsats var att undersöka varför sjuksköterskestudenter väljer att påbörja en sjuksköterskeutbildning samt vilka föreställningar de har kring yrket? Studiens design var kvantitativ med deskriptiv ansats. Data samlades in genom en enkätundersökning bland nya sjuksköterskestudenter (n= 34) vid en Högskola, HT 2010. Resultatet visade att studenterna väljer utbildningen av olika orsaker. Den vanligaste orsaken till valet var att få en möjlighet att vidareutbilda sig inom sjuksköterskeyrket och för de studenter som har arbetat inom sjukvården valde utbildningen för att vidareutbilda sig till sjuksköterska. Oberoende av vilken orsak studenterna har så är viljan att hjälpa andra människor en viktig orsak till valet av sjuksköterskeutbildningen. Studenterna ansåg att en sjuksköterska bör vara empatisk, kunnig, lyhörd, vara noggrann och fördomsfri i sin yrkesroll. Studenterna trodde att de mest förekommande arbetsuppgifterna för en sjuksköterska är dokumentation, fysisk omvårdnad, känslomässig omvårdnad och medicinska uppgifter. / The purpose of this study was to investigate why nursing students choose to start a nurse education and what perception they have about the profession? The design of the study was quantitative with a descriptive design. Data was collected from the new nursing students (n= 34) at a University, fall term 2010 using a questionnaire. The result showed that students choose nurse education for various reasons. The most common reason for the choice was to get an opportunity to continue their education within the nursing profession and for those students who have worked in health care chose the nurse education to continue as a nurse. Whatever the reason students have the will to help other people a major reason for the choice of nursing. The students felt that a nurse should be empathetic, wise, attentive, and thorough and open- minded in their professional capacity. The students thought that the most common tasks for a nurse are documentation, physical care, emotional care and medical technical tasks.

Bakgrund: Tobak är den enskilt största livsstilsfaktorn som leder till ohälsa. Att tobak är skadligt och leder till flertalet svåra sjukdomar är idag känt bland de flesta. Trots detta röker fortfarande 10% av Sveriges befolkning och ca 800 000 snusar. Inom sjukvården röker en av tio sjuksköterskor dagligen. Sjuksköterskan ses som en nyckelperson för patienten inom tobaksprevention och bör vara en förebild. Patientens sjukhusvistelse ses därför som ett bra tillfälle att lyfta frågan om att sluta med tobak. Sjuksköterskor som röker har visats vara sämre på att ge råd och vara mindre benägna att hjälpa sina patienter att sluta röka vilket strider mot den yrkesverksamma sjuksköterskans arbetsuppgift, vilken är att främja hälsa och förebygga sjukdom. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka användandet av tobak bland sjuksköterskestudenter vid Uppsala universitet samt studenternas syn på användning av tobak som yrkesverksamma sjuksköterskor. Metod: En kvantitativ metod valdes då ett stort antal personer skulle undersökas och en studiespecifik enkät skickades ut till totalt 632 sjuksköterskestudenter. Resultat: Av studenterna använde 38% tobak. Av dessa rökte 3,1% dagligen och 12% snusade dagligen. Studenterna ansåg att sjukvårdspersonal är förebilder i hälsoförebyggande vård och sjuksköterskor som använder tobak ansågs inte vara bra förebilder. Slutsats: Den dagliga rökningen var mindre bland sjuksköterskestudenterna jämfört med tidigare undersökningar gjorda på sjuksköterskor. Studenterna såg sjuksköterskor som förebilder för patienten inom hälsa och anser att sjukvårdspersonal bör värna om sin egen hälsa och inte bruka tobak. Det sågs en skillnad mellan studenterna som använde tobak och de som inte använde tobak.  Studenterna som inte använde tobak ansåg att en sjuksköterska som använder tobak inte är en bra förebild för patienterna och de ansågs vara mindre benägen att hjälpa patienterna att sluta med tobak. Medan de studenter som använde tobak ansåg oftare att detta inte hade någon betydelse för vården. Men de studenter som rökte planerade ändå att sluta tills de skulle ta sin examen. / Background: Tobacco is the single largest lifestyle factor leading to a bad health. That smoking is harmful and leads to many serious diseases are known among most people. Despite this 10% of the Swedish population and about one out of ten nurses at the hospital still smoke daily. Nurses are supposed to be role models and play a key role in tobacco use prevention. The patient’s time at the hospital is therefore seen as a good opportunity to raise the question about tobacco cessation. Nurses who smoke are proven to be less likely to provide advice and help these patients stop using tobacco, which is opposing the nurses tasks, to promote health and to prevent illness Aim: The purpose of this study was to investigate the use of tobacco among the nursing students at Uppsala university and the students opinion about the use of tobacco as professional nurses. Method: A quantitative method was chosen because of the large number of people that would be examined and as study specific questionnaire was sent out to a total of 632 nursing students. Results: In total 38% of students used tobacco. Among those, 3.1% were daily smokers and 12%used Swedish snus. The students considered nurses as role models for the patient in health. Nurses who used tobacco were seen as poor role models. Conclusion: The daily smoking is declining among the nursing students compared to previous studies on nurses. The students considered nurses as role models for the patients in health and they believe that hospital workers should care about their own health and not use tobacco. A difference was found between the students who used tobacco and those who did not use tobacco. The students who did not use tobacco considered that a nurse who uses tobacco is not a good role model and for the patients and are considered as not as good in giving tobacco cessation advice. The students who used tobacco thought more often that the nurses use of tobacco did not matter for the care he or she gives. At the same time the students who smoke still plan to quit smoking before graduation.

Bakgrund: Omhändertagande och omsorg ses vanligen som en uppgift förkvinnor, vilket gör att rollen som sjuksköterska kan vara svår att hantera för män.Andelen män i vården har under de senaste decennierna förblivit låg. Det finnsidag en påtaglig önskan att jämna ut könsskillnaderna inom sjuksköterskeyrket.Ett viktigt steg i att attrahera män till sjuksköterskeutbildningen är att skapatilltalande miljöer för den manliga sjuksköterskestudenten.Metod: Empirisk studie med kvalitativ ansats. Som datainsamling genomfördesintervjuer. Materialet analyserades med Graneheim & Lundmans kvalitativainnehållsanalys.Syfte: Att undersöka hur manliga sjuksköterskestudenter i ett kvinnodomineratyrke upplevde bemötandet från patienter och kollegor under sinverksamhetsförlagda utbildning (VFU).Resultat: Det framkom att manliga sjuksköterskestudenter generellt upplevdebemötandet positivt från såväl patienter som kollegor. Dock lever mångatraditionella uppfattningar av att män är läkare och kvinnor sjuksköterskor kvarhos huvudsakligen patienter som gör att manliga sjuksköterskestudentersomvårdnadskompetens kan bli i ifrågasatt.Konklusion: Studien indikerar på att det goda bemötandet som manligasjuksköterskestudenter upplever är på grund av att de är eftertraktade och män blirdärför en uppskattad minoritet. De kan dock ställas inför hinder vid intimaomvårdnadssituationer på grund av sitt manliga kön. / Background: Nursing care is usually seen as a task for women, which makes thenursing role difficult to manage for men. The proportion of men in healthcareover the past decades has remained low. Today, there is a desire to even out thegender disparities in the nursing profession.An important step in obtaining men into nursing education is to create attractiveenvironments for the male nursing student.Aim: To examine how male nursing students in a female-dominated professionexperienced treatment from patients and colleagues during clinical placement.Method: An empirical study with qualitative approach. Data was collected byinterviews. The material was analyzed with Graneheim & Lundman's qualitativecontent analysis.Results: It was found that male nursing students generally felt positive about thetreatment from both patients and colleagues. However, many traditional beliefsthat men are doctors and women are nurses remain mainly with patients, whichallow male nursing students to be questioned for their nursing skills.Conclusion: The study indicates that the good treatment which male studentnurses experience is because they are sought after and therefore becomes anappreciated minority. Although they can be put to difficulties during intimatecaring situations due to their male gender.