Denna uppsats handlar om skillnaden som uppstår mellan två filmer som är baserade på en och samma bok samt hur denna skillnad märks vad gäller den postkoloniala teorin. Filmerna och boken som har utgåtts från är Wuthering Heights (1939) av William Wyler, Wuthering Heights (2011) av Andrea Arnold och boken Svindlande höjder (1847) av Emily Brontë. De teorier som är använda som utgångspunkt för analysen är postkolonialism och intermedialitet. Analysen har en hermeneutisk synvinkel. Slutsatsen visar på att det finns många sätt man kan tolka en text. Hur man än väljer att göra det så gäller det att göra det lika ordentligt som Wyler och Arnold har gjort för att på så vis förmedla det syfte man vill få fram med filmen. Postkolonialismen som Arnold har utgått ifrån har satt sin prägel på filmen på ett intressant sätt genom alla dess aspekter. Wyler som har den typiska Hollywood-strukturen visar också detta i filmens struktur och framförande på sitt fascinerande sätt. En förklaring av omvandlingen kan vara som Anthony Burgess uttrycker sig: ”the verbal shadow turned into light, the word made flesh” (McFarlane, 2004:7).

No description available.

Uppsatsen är en jämförande studie av Svindlande höjder och Twilight-serien avseende verkens huvudkaraktärer Catherine och Heathcliff respektive Bella och Edward. Syftet med uppsatsen är att undersöka om, och i så fall vilka likheter det finns mellan dessa två verks huvudkaraktärer. Karaktärerna jämförs ur ett antal utvalda perspektiv och slutsatsen är att det finns flera betydande likheter.

Our modern swedish society is charactarized by peoples and cultures from all over the world. In this perspective I believe that young pupils of today need culture studies in school in order to understand themselves and further to recieve knowledge about different cultures, traditions and lifestyles. The present study is an attempt to investigate the potential of the ethnological culture analysis as a pedagogical method. The paper is divided into two sections; one in which I (a student teacher in swedish language training) have applied the culture analysis in a literary context. By using the culture analysis on Emily Brontë´s classic book Wuthering Heights I have tried to let typical elements from the Victorian era appear. This is only an example of how the method can be used in teaching. The second part is an investigation of the culture analysis from a didactic point of view. This section is an empirical study where four teachers and five ethnologists think of the ethnological culture analysis as a potential method in the upper department comprehensive school and the upper secondary school. My conclusion is that the teachers and ethnologists in my study believe in the ethnological culture analysis as a pedagogical method.The ethnologic method seems to have a few diffuculties though which probably is a deterrent. The teachers want to see more cultural approaches in school, despite this, they don´t seem to have developed any concrete strategies of how to integrate culture perspectives into their schoolteaching.