BAKGRUND: Sedan år 2005 har antalet personer som diagnostiseras med en personlighetsstörning i Sverige ökat från 1803 till 2222. Personer med en personlighetsstörning är ofta i behov av psykiatrisk vård på grund av olika beteendestörningar. Av de som försökt begå självmord har tio procent lyckats. Sjuksköterskan kommer, oavsett var hen är verksam, möta personer med Borderline personlighetsstörning (BPD) då de möts både inom psykiatrin och den somatiska vården.   SYFTE: Att undersöka sjuksköterskans erfarenheter av att vårda personer med Borderline personlighetsstörning.   METOD: En kvalitativ litteraturstudie har genomförts och till analysen användes induktiv innehållsanalys.   RESULTAT: I resultaten framkom kategorierna Vårdpersonalens attityder, där huvudfynden var att attityderna var negativa men att en önskan om att hjälpa ändå finns, och Vårdrelationens betydelse där det mest framträdande problemet är brist på kunskap och förståelse hos sjuksköterskor.   SLUTSATS: Det krävs att sjuksköterskan har kunskap både om sjukdomen och om hur det är att vårda personer med BPD

BACKGROUND: Previous research shows that many nurses feel that patients with borderlinepersonality disorder (BPD) are more difficult to provide care to than patients with otherdiagnoses. Experiences of these meetings with BPD patients are often negative. With thisbackground, a literature study was made in order to elucidate the patients' perspective. AIM:Compiling knowledge of how patients diagnosed with BPD experience their treatment and themeeting with health care professionals. METHOD: Through the databases PsycINFO andPubMed, twelve qualitative articles were selected and summarized in a literature study. Thearticles were analyzed by content and quality and these results were divided into themes andcategories. RESULTS: Patients with BPD experienced ignorance and prejudice from health careprofessionals. This led to insufficient meetings and distrust of the health care system. Patientsfeel that good relationships with health care professionals are the basis to be able to absorb theoffered treatment. CONCLUSION: The nurse may together with other health care professionalscontribute to respectful and trustful relationships to patients with BPD. This can result in a morepositive health care experience and ultimately a better quality of life for these patients.

No description available.

Borderline personlighetsstörning är en allvarlig psykiatrisk störning som leder till stor funktionsnedsättning för den drabbade, varpå vikten att erbjuda dessa patienter en effektiv och evidensbaserad behandling är stor. Föreliggande longitudinella effectiveness-studie undersökte om dialektisk beteendeterapi hade effekt på patienter med borderline personlighetsstörning och subklinisk emotionell instabilitet i svensk subspecialiserad öppenvård. Studien ämnade besvara om det fanns någon förändring för patientgruppen över tid gällande borderlinediagnos, borderlinesymptom, självskadebeteende, suicidförsök och komorbiditet, samt vilka prediktorer som predicerade behandlingsutfall. Sammanfattningsvis visade resultaten en minskning i borderlinediagnos, borderlinesymptom, suicidförsök, självskadebeteenden, samt komorbida diagnoser vid behandlingsavslut. Minskning i antal ångeststörningar under behandlingen visade sig vara en signifikant prediktor för minskning i BPS-symptom och ett större antal individualsessioner visade sig vara en signifikant prediktor för minskning i självskadebeteenden över tid. Resultatet tyder på att patientgruppen signifikant förbättrades i just denna kliniska kontext, efter att de genomgått dialektisk beteendeterapi. Potentiella förklaringar till resultatet diskuteras samt förslag på vidare forskning anges.

Bakgrund: Borderline personlighetsstörning [BPD] är en av de diagnoser som går under namnet personlighetsstörning. BPD beskrivs som ett mönster av instabilitet i relationer med andra människor, känslostämning och självbild samt en markerande impulsivitet. Det är ungefär 75 procent som är kvinnor med borderline personlighetsstörning. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med borderline personlighetsstörning. Metod: En litteraturstudie av patografier utifrån en kvalitativ design har utförts. Data har analyserats med Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys. Resultat: Under analysens gång framkom tre kategorier; Ett pendlande känsloliv, Behovet av att få lindring samt Strategier för att kunna hantera sjukdomen. Det framkom att kvinnorna i studien upplevde en enorm ångest och en känsla av att allt är mörkt inom dem. De försökte själva hantera ångesten genom att med olika metoder skada sig själva. Med hjälp av engagerade personer kunde de lära sig hantera vardagen. Slutsats: En person med BPD kan inom sig känna ett självhat och en tomhet som skapar ångest och kan leda till suicidförsök. Sjuksköterskan kan komma att möta dessa personer inom sjukvården och behöver visa förståelse och vara öppen för att lyssna på personens livsberättelse. Fler studier om personers upplevelser samt anhörigas upplevelser är önskvärt.

No description available.

Bakgrund: Närstående till patienter med emotionell instabil personlighetsstörning (EIPS) har visat sig påverkas negativt i sitt mående, och de upplever brist på stöd från sin omgivning. Vissa närstående vänder sig till internetforum för råd och stöd från andra i liknande situationer. Ett emotionellt engagemang och stöttning från den närstående är betydelsefullt för patienten men mår de själva dåligt kan förmågan att ge stöd minska och det gynnar varken dem eller patientens välbefinnande. Syfte: Syftet var att undersöka upplevelsen att vara närstående till en patient som har emotionell instabil personlighetsstörning.  Metod: Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Analys av latent och manifest innehåll. Resultat: Analysen av innehållet i forumen resulterade i fyra teman. “Att leva i en negativ spiral ” beskriver upplevelsen av lidande, otrygghet i relationen och orkeslöshet. “Att vilja stödja men känna sig oförmögen”, beskriver upplevelsen av att känna osäkerhet, otillräcklighet och ensamhet. “Behovet av att anpassa sitt beteende” beskriver upplevelsen av att anpassa sitt beteende, att låta sig själv stå tillbaka och att behöva finnas till hands. “Att känna meningsfullhet” är upplevelsen av att kunskap leder till bättre förståelse, hanterbarhet och empati, samt att känna sig betydelsefull. Diskussion:Resultatet går i linje med tidigare forskning som visar att det på olika sätt är påfrestande att vara i relation med patienten. Mer tid och resurser på omhändetagandet av närstående för att främja deras välbefinnande skulle i längden kunna bidra till bättre behandling för patienten och därmed kunna leda till en bättre hälso- och sjukvård. Resultatet pekar även på betydelsen av sjuksköterskans förmåga att identifiera närståendes resurser och vägleda dem till hjälpinsatser och organisationer.

<p>Abstrakt</p><p>Bakgrund: Diagnosen borderline (instabil personlighetsstörning) kan orsakas av kronisk stress och utsatthet i barndomen som sedan leder till nedsatta funktioner i form av bristande impulskontroll, overkliga själv-uppfattningar och ökad risk för grava depressioner. Dessa patienter har stora behov av vård samt det krävs professionell personal som har en god erfarenhet av diagnosen samt god attityd gentemot dessa patienter. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa sjuksköterskans erfarenhet och attityd i omvårdnad av bordelinediagnostiserade patienter samt patientens upplevelse av personalens attityd. Metod: Systematiska litteraturstudier användes genom att söka i databasen Cinahl, PubMed och PsycInfo. I studien användes 12 artiklar samt det gjordes innehållsanalys som ledde till tre teman som presenteras i reslutatet. Resultat: Patienter med borderline personlighetsstörning hade negativa erfarenheter av den psykiatriska vården. Sjuksköterskorna hade för lite kunskap kring diagnosen som i sin tur ledde till negativa attityder och svaga relationer mellan patienter och sjuksköterskor. Svårigheterna att vårda dessa patienter beskrevs tydligt av sjuksköterskorna och att de upplevde att de behövde mer kunskap kring diagnosen. Diskussion: För en främjande omvårdnad krävs det från sjuksköterskans sida att ha en god kunskap och erfarenheter av diagnosen borderline. Detta gör att patienten får en trygg miljö samt ökad vårdrelation med sjuksköterskan. Slutsats: sjuksköterskor behöver mer utbildning och träningar för att de ska kunna utföra en meningsfull omvårdnad av patienter med borderline personlighetsstörning.</p>

Abstrakt Bakgrund: Diagnosen borderline (instabil personlighetsstörning) kan orsakas av kronisk stress och utsatthet i barndomen som sedan leder till nedsatta funktioner i form av bristande impulskontroll, overkliga själv-uppfattningar och ökad risk för grava depressioner. Dessa patienter har stora behov av vård samt det krävs professionell personal som har en god erfarenhet av diagnosen samt god attityd gentemot dessa patienter. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa sjuksköterskans erfarenhet och attityd i omvårdnad av bordelinediagnostiserade patienter samt patientens upplevelse av personalens attityd. Metod: Systematiska litteraturstudier användes genom att söka i databasen Cinahl, PubMed och PsycInfo. I studien användes 12 artiklar samt det gjordes innehållsanalys som ledde till tre teman som presenteras i reslutatet. Resultat: Patienter med borderline personlighetsstörning hade negativa erfarenheter av den psykiatriska vården. Sjuksköterskorna hade för lite kunskap kring diagnosen som i sin tur ledde till negativa attityder och svaga relationer mellan patienter och sjuksköterskor. Svårigheterna att vårda dessa patienter beskrevs tydligt av sjuksköterskorna och att de upplevde att de behövde mer kunskap kring diagnosen. Diskussion: För en främjande omvårdnad krävs det från sjuksköterskans sida att ha en god kunskap och erfarenheter av diagnosen borderline. Detta gör att patienten får en trygg miljö samt ökad vårdrelation med sjuksköterskan. Slutsats: sjuksköterskor behöver mer utbildning och träningar för att de ska kunna utföra en meningsfull omvårdnad av patienter med borderline personlighetsstörning.

SAMMANFATTNING Bakgrund Symtom på emotionell instabil personlighetsstörning innefattar impulsivt beteende, affektiv instabilitet samt ofta självskadebeteende och suicidalitet. Personer med denna diagnos har visats uppleva ett negativt bemötande i sina kontakter med hälso- och sjukvården då de uppfattas som svårhanterliga av vårdpersonalen på grund av svårigheten att hitta rätt behandlingsmetod på rätt vårdnivå. Syfte Att belysa vårdpersonalens bemötande av patienter med emotionell instabil personlighetsstörning (borderline personality disorder), både ur vårdpersonalens och patientens perspektiv. Metod En litteraturöversikt med systematisk ansats presenteras i föreliggande studie. Femton artiklar inkluderades vilka svarade mot författarnas syfte att belysa vårdpersonalens bemötande av patienter med emotionell instabil personlighetsstörning. Resultatet baserades på vetenskapliga artiklar av både kvantitativ och kvalitativ metodik. Dessa artiklar granskades och analyserades av författarna för att svara mot den förväntade vetenskapliga kvalitet som erfordras för att säkerställa adekvat vetenskaplig nivå. Resultat Resultatet visade att vårdpersonalen generellt uppvisar negativa attityder gentemot patienter med emotionell instabil personlighetsstörning, då de upplever dem som krävande och svårhanterliga. Dessa negativa attityder avspeglar sig även i hur patienterna upplever sig bli bemötta i sina kontakter med hälso- och sjukvården. Vårdpersonalen anser sig behöva mer vidareutbildning och handledning för att stärka sin kompetens och medvetenhet om diagnosen emotionell instabil personlighetsstörning. Slutsats Patienter med emotionell instabil personlighetsstörning återkommer inom hälso- och sjukvården men upplever sig bli dåligt bemötta av vårdpersonalen som i sin tur i många fall uppvisar negativa attityder gentemot patientgruppen. Problemet torde härstamma från upplevelser hos vårdpersonalen att patienterna är svårhanterliga, svårigheten att hitta adekvat behandlingsmetod och på rätt vårdnivå samt brist på kompetens och handledning för vårdpersonalen. De negativa attityder vårdpersonalen innehar mynnar ut i ett dåligt bemötande gentemot patienterna vilket till dessa i sin tur påför onödigt vårdlidande.