Bakgrund: Personer med Borderline Personlighetsstörning (BPS) ses ofta inom sjukvården och är starkt förknippade med hög dödlighet. Återkommande egenskaper i denna patientgrupps liv är instabilitet, impulsivitet, en växlande självbild samt bristande relationer. Tidigare forskning visar att allmänsjuksköterskor besitter bristfälliga kunskaper om borderlinepatienter och deras upplevelser av att leva med BPS. Syfte: Studiens syfte är att belysa hur kvinnor med Borderline Personlighetsstörning (BPS) upplever sin livsvärld, för att genom livsvärlden delge allmänsjuksköterskor bättre verktyg för att möta och vårda denna patientgrupp på bästa sätt. Metod: Studien genomförs utifrån en kvalitativ ansats, med utgångspunkt från hermeneutiken. Fyra självbiografier analyseras med hjälp av Lundman och Hällgren-Graneheims (2008) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Upplevelsen av Borderline Personlighetsstörning beskrivs i studiens resultat genom fyra huvudkategorier: uppväxtens betydelse, behovet av relationer, ett svårthanterligt känsloliv samt synen på sig själv. Slutsatser: Ett livsvärldsperspektiv är nödvändigt att ha med sig som allmänsjuksköterska, för att förstå, vårda och möta borderlinepatienter på bästa möjliga sätt. Utifrån livsvärlden kan patientens sanna upplevelse av vad som bidrar till lidande respektive välbefinnande nås. Genom att kartlägga ett mönster av vad som bidrar till lidande respektive välbefinnande kan vårdpersonal vägleda patienterna till ett tillfrisknande samt till en mer hanterbar vardag.

Bakgrund:  Självskadebeteende är ett av diagnoskriterierna vid diagnosen borderline personlighetsstörning. Varje år vårdas många personer inom slutenvården i Sverige till följd av självskadebeteende. Inom vården finns stigmatisering och negativa attityder associerat med självskadebeteende. Kunskap och utbildning är viktiga faktorer för att förbättra bemötande och omvårdnad för dessa personer. Syfte: Att belysa personers upplevelse av att leva med självskadebeteende vid borderline personlighetsstörning. Metod: Studien har en kvalitativ ansats och är baserad på fyra patografier. Analysen baseras på Graneheim och Lundmans beskrivning av hur en innehållsanalys kan utföras.  Resultat: Fyra kategorier, med tillhörande tio underkategorier framkom under analysen. Kategorierna var Att drivas av en inre smärta, Att leva med en sjuk identitet, Skam och rädsla i mötet med omgivningen och Att forma en ny identitet. Kategorierna och underkategorierna beskriver på olika sätt upplevelsen av att leva med självskadebeteende. Slutsats: Det framkom en rad olika upplevelser där en del berörde upplevelsen av stigmatisering och fördomar. Sjuksköterskan har en betydelsefull roll när det gäller utformande av omvårdnaden och bemötande. Utbildning och kunskap har visats minska negativa attityder och stigmatisering och är således nödvändiga faktorer för att skapa förutsättningar för en god omvårdnad.

Bakgrund: Diagnosen emotionellt instabil personlighetsstörning förekommer hos 1–2 procent av befolkningen och till skillnad från patienter med någon annan personlighetsstörning eller förstämnings- och ångestsyndrom finns dessa patienter betydligt oftare i psykiatriska och andra vårdsammanhang. Diagnosen innebär en benägenhet till känsloutbrott och en oförmåga att kontrollera dessa utbrott. Behandlingen av diagnosen fokuserar på att lindra symtom, förbättra relationer och att kunna hantera sina känslor. Personer med emotionellt instabil personlighetsstörning möter svårigheter i vardagen i form av de symtom som tillhör diagnosen. De möter även stigma och okunskap från sin omgivning och inom vården. Att vara närstående till en person med emotionellt instabil personlighetsstörning kan innebära en konstant oro för självskador eller suicidförsök. Syfte: Syftet var att sammanställa forskning avseende hur det är att leva med emotionellt instabil personlighetsstörning. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats genomfördes. Resultatet baserades på tio vetenskapliga artiklar som handlade om upplevelser av att leva med diagnosen emotionellt instabil personlighetsstörning. Analysen genomfördes enligt Evans beskrivande syntes. Resultat: Resultatet presenteras i tre teman: Diagnosens påverkan, Reaktioner och försvar kopplade till diagnosen och Återhämtning för att leva med diagnosen. Slutsats: Att ha en förståelse för personer med EIPS är viktigt för sjuksköterskor. Att leva med EIPS påverkar personens livsvärld och genom att ha förståelse för det komplexa lidande personen utsätts för ges en god förutsättning till en god, säker och kvalitativ vård.

Glesbygden står inför stora utmaningar både ekonomiskt och resursmässigt. Men även där ska lika vård för alla erbjudas. Nya lösningar behöver därför testas. Användning av telemedicin i psykologisk behandling kan vara en möjlig lösning om det fungerar för patienter och behandlare. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur en DBT-färdighetsträning via telemedicin upplevdes av deltagarna. Två färdighetstränare och fyra patienter som deltog i pilotprojektet DBT-färdighetsträning via telemedicin intervjuades med frågeställningen hur de uppfattade själva tekniken, hur de upplevde kommunikationen via telemedicin och om de kände sig trygga under DBT-färdighetsträningen. Sammanfattningsvis visar resultatet att DBT- färdighetsträningen via telemedicin togs emot positivt av patienterna. Användningen av telemedicin har fungerat väl för denna grupp av patienter med en emotionell instabil personlighetsstörning. Även färdighetstränarna uttrycker sig positivt till att fortsatt använda telemedicin, men man framhåller att man vill lära sig mer och förbättra sitt arbetssätt. Största orosmomentet för färdighetstränarna var deras osäkerhet om de kunde avläsa sina patienters stämningsläge tillräcklig väl, via telemedicin. För att kunna göra undervisningen mer pedagogisk och mer varierande önskas nya tekniska funktioner och lösningar.

Bakgrund: I det dagliga arbetet träffar sjuksköterskor ofta på personer med psykisk ohälsa. Borderline personlighetsstörning (BPD) är ett sjukdomstillstånd som karaktäriseras av en instabil självbild, impulsivitet, skiftande stämningsläge och stormiga relationer. Sjuksköterskorna har ett stort ansvar vid mötet med människor med olika behov, där sjuksköterskan ska vara en god lyssnare, ha empati, inge hopp, lugn och tröst. Därför är det viktigt att sjuksköterskorna har en medvetenhet kring sitt eget agerande och bemötande. En persons känslomässiga, beteendemässiga och kognitiva delar ligger som grund till hur en attityd utformas. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att utifrån ABC-modellen beskriva sjuksköterskornas attityder till patienter med Borderline personlighetsstörning, samt att beskriva de inkluderade artiklars datainsamlingsmetod. Metod: En beskrivande litteraturstudie med deduktiv innehållsanalys, baserad på nio kvantitativa och fem kvalitativa artiklar. Sökningarna har gjorts via databaserna PubMed, Cinahl, PsykINFO och Scopus via Gävle Högskolan. Huvudresultat: Resultatet visar att sjuksköterskor har en övervägande negativ attityd mot patienter med BPD. Sjuksköterskor beskriver BPD patienter som manipulativa, oärliga, farliga, oberäkneliga och svåra att arbeta med. Sjuksköterskorna beskriver hur de distanserat sig och undvikt att vårda dessa patienter i den mån det gått på grund av dessa känslor mot BPD patienter. Sjuksköterskorna visade även lite empati och sympati för patienter med BPD. Sjuksköterskor med en positiv attityd mot BPD patienter beskrev hur de kände sig glada att de lagt ner tid på patienten istället för och ge upp. Metodologiska aspekten i den föreliggande studien utgjordes av nio kvantitativa och fem kvalitativa artiklar. Slutsats: Sjuksköterskor upplever sig ha en negativ attityd gentemot patienter med borderline personlighetsstörning. Sjuksköterskorna anser även att denna patientgrupp manipulativ och energiuttömmande. Vidare beskriver sjuksköterskor hur dom distanserar sig mot dessa patienter på grund av irritation, aggressivitet och utpressning hos patienterna. Genom mer kunskap och utbildning för sjuksköterskor som arbetar med patienter med Borderline personlighetsstörning kan en större förståelse uppnås och för att på ett professionellt sätt hantera sina egna känslor och tankar, när olika trängda situationer uppstår. / Background: In the daily work, nurse often meet people with mental illness. Borderline personality disorder (BPD) is a disease state characterized by an unstable self-image, impulsiveness, mood shifting and stormy relationships. Nurses have a great responsibility whit meeting with those people with different needs, where the nurse should be a good listener, have empathy, inspire hope, peace and consolation. Therefore, it is important that nurses have an awareness of their own actions and treatment. A person's emotional, behavioral and cognitive components are the basis for how an attitude designed. Objective: To describe nurses' attitudes towards people with borderline personality disorder according to the ABC-model and to describe the articles data collection methods. Method: A descriptive literature with a deductive content analysis, based on nine quantitative and five qualitative articles, in which the searches were made through the databases PubMed, CINAHL, and Scopus PsychINFO by Gävle University. Main Results: The results show that nurses have a predominantly negative attitude towards patients with BPD. Nurses describe BPD patients as manipulative, dishonest, dangerous, unpredictable and difficult to work with. The nurses describe how they distanced themselves and avoided caring for these patients as little as possible because of these feelings against BPD patients. The nurses also showed little empathy and sympathy for patients with BPD. Nurses with a positive attitude towards the BPD patients described how they felt satisfied that they spent time with the patient rather than give up on them. Methodological aspects in the present study consisted of nine quantitative and qualitative five articles. Conclusion: Nurses feel they have a negative attitude towards patients with borderline personality disorder. The nurses also consider this patient as manipulative and energy exhaustive. Furthermore, nurses describe how they distance themselves from these patients because of the irritability, aggression and blackmail from these patients. Through knowledge and training a greater understanding is achieved for the nurses who work with patients with borderline personality disorder as well as tools given to professionally manage their own emotions and thoughts, when various difficult situations arise.

<p>Depression är vanligt hos personer med Borderline personlighetsstörning (BPS). Det finns risk för att komorbid depression försämrar behandlingsutfall och minskar sannolikhet för remission från BPS, en problematik förknippad med signifikant funktionsned-sättning. Denna studie syftade till att undersöka hur patienter med BPS och samtidig depression, svarade på beteendeaktivering inriktad på att konkurrera ut ohälsosamma beteenden med hälsosamma. I single-case design om fyra patienter, registrerades aktivitetsnivå dagligen samt upprepade mätningar med validerade skattningsskalor under baslinje och aktiv intervention. Resultatet visade att patienterna hade stora svårigheter med registrering och närvaro, och att även om hälsosamma beteenden ökade i vissa fall så påverkades inte grad av depression.</p>

<p>Empirisk forskning samt litteratur visar att musiken påverkar oss på många plan samt har en inverkan på livskvaliteten. Uppsatsen syftade till att presentera detta samt belysa genom en undersökning av hur personer med och utan diagnosen Asperger syndrom/autistisk personlighetsstörning upplevde musikens inverkan på deras liv och livskvalitet. Inledningen bygger på en grund av undersökningar och litteratur om musiken, livskvalitet samt en förklaring till diagnoserna. Fyra personer utan diagnos och fyra personer med diagnos djupintervjuades. Resultatet visar att samtliga tycker musiken har en stor inverkan på deras livskvalitet och välmående helt i linje med mycket av den tidigare forskningen. Några större skillnader mellan dem med diagnos och utan kunde inte påvisas. Slutsatsen var att musiken spelar en stor roll i människans liv och har så gjort genom historien. Mer forskning behövs för att kunna fastställa de empiriska forskningsresultaten kliniskt.</p>

<p><em>Bakgrund:</em> Personer med emotionellt instabil personlighet, som har en benägenhet att klyva sina inre tolkningar av andra individer eller sig själva som onda eller goda utan förmåga att kunna integrera, dessa karaktäristika hos en individ har kommit att betecknas som borderline personlighet. Personer med borderline personlighet har en tendens att idealisera eller nedvärdera sig själva och andra och har också en benägenhet för självdestruktiva handlingar. Personer med borderline personlighet är i behov av ett bra omhändertagande när de kommer i kontakt med psykiatrin första gången. <em>Syfte:</em> Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans attityd och kunskaps behov vid omvårdnad av patienter med borderline personlighetsstörning. <em>Metod:</em> Systematisk litteraturstudie har använts som metod. Databaserna PubMed, Cinahl och PsycInfo har använts vid sökning efter vetenskapliga artiklar. I studien inkluderades 12 artiklar som analyserades med hjälp av innehållsanalys. <em>Resultat:</em> Följande fem kategorier identifierades (1) Relation mellan sjuksköterska och patient, (2) Personalens tolerans till avvikande beteende, (3) Personal och patient säkerhet, (4) Patientens upplevelser, (5) Kunskaps behov. <em>Diskussion:</em> Artiklarna som presenteras i studien belyser sjuksköterskans attityd och kunskaps behov vid omvårdnad av patienter med borderline personlighetsstörning. samt patientens upplevelse av sjuksköterskornas bemötande<strong>.</strong> <em>Slutsats: </em>Sjuksköterskor ska skaffa sig en helhetsbild av personer med borderlinepersonlighet och inte vara fixerade vid diagnosen . Specialistutbildning för sjuksköterskor med inriktning mot psykiatrisk vård borde vara ett krav för de sjuksköterskor som arbetar med patienter med borderline personlighetsstörning för att kunna ge den optimala omvårdnaden och ha en professionell attityd gentemot denna patientkategori.</p>

<p>Syftet med studien är att beskriva hur kvinnor som fått diagnosen borderline personliglighetsstörning upplever att deras liv har varit innan, under och efter diagnostiseringen. Syftet är också att ge en inblick i hur dessa kvinnor beskriver begreppet borderline. Studien har en kvalitativ ansats med narrativ teori som utgångspunkt, där sex kvinnor med diagnosen BPD har intervjuats. En inblick i informanternas subjektiva upplevelser har strävats efter genom berättelser. Detta för en förståelse för hur de ser på sin omvärld och sig själva. Resultatet visade en tendens bland informanterna att fly, vilket ofta grundats i en otillräcklighetskänsla. Tillståndet har främst präglats av impulsivitet och ett skiftande mellan ytterligheter. Att diagnostiseras med BPD har medfört en känsla av lättnad, men har också orsakat att informanterna blivit stigmatiserade. Resultatet påvisade även ett samband mellan ålder och valet av att tala öppet om diagnosen.</p>

<p>Forskning gjord på vuxna med psykopatisk personlighetsstörning, samt ungdomar med psykopatiliknande egenskaper har visat på samband med kriminalitet. Detta förde fram frågan huruvida det var möjligt att identifiera psykopatiliknande egenskaper redan hos barn? Skulle detta i så fall vara en särskilt problematisk grupp? Skulle denna grupp av barn med psykopatliknande egenskaper skilja sig från andra grupper av barn i utagerandeproblematik? Studien gjordes i form av två olika frågeformulär, som tilldelades förskollärare och barnets föräldrar på förskolor i Örebro, Kumla samt Linköping. Försökspersonerna bestod av 309 barn i åldrarna 3-5 år. Resultatet visade att det fanns en grupp av barn med psykopatiliknande egenskaper. Barnen i denna grupp samt i en grupp av barn med hög impulsivitet hade särskilt hög grad av utagerandeproblematik.</p> / <p>Adults and youths with psychopathic personality disorder have been associated with criminal activities. This raised the question whether it was possible to identify psychopathic traits in young children? If so, would it be a problematic group of children? Would the group of children with psychopathic traits be different from other groups of children in externalizing behaviours? This research was done through two different questionnaires, one was given to teachers at pre-school and the other one was given to the child’s parents. The study included 309 children, in the age of 3-5 years. The research was done in three medium sized cities in Sweden. The result showed that there was a group of children with psychopathic traits. The group of children with psychopathic traits, together with a group of children with high impulsivity both showed behaviours that correspond with externalizing behaviours.</p>