<p> </p><p>Borderline personlighetsstörning (BPS) är en psykiatrisk diagnos som kännetecknas av emotionell instabilitet och problem med relationer. Både anhöriga och vårdpersonal uttrycker svårigheter i kontakten med en person som har BPS. Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa och belysa forskning och självbiografier som beskriver hur personer med BPS upplever sin livsvärld. För denna studie användes en kombination av två metoder, en litteraturstudie av empiriska studier och analys av självbiografier. Fyra teman utgör resultatet: hur de upplever <em>affekter</em>, att leva med känslomässig smärta. Deras syn på <em>relationer</em>, hur de upplever <em>diagnosen </em>som användbar eller inte och hur de upplever <em>vårdkontakt</em>. Resultatet kan tillämpas i klinisk praxis. Genom att se självskadebeteende som en copingstrategi för emotionell smärta kan relationen mellan sjuksköterska och patient underlättas. Att möta patienten med respekt, förståelse och en bekräftande attityd är eftersträvansvärt, likaså att hjälpa patienten att hitta bättre strategier för att hantera emotionell smärta.</p><p> </p> / <p>Borderline personality disorder (BPS) is a psychiatric diagnosis which is characterized by emotional instability and relation problems. Both family members and health care personnel express difficulties in contact with persons with BPS. The purpose of this literature review is to compile and highlight research and autobiographies that describe how people with BPS perceive their life world. For this study a combination of two methods was used, a literature review of empirical studies and analysis of autobiographies. Four themes shows in the result: how they experience their <em>affects, </em>to live with emotional pain. Their view of <em>relationships</em>, how they experience the <em>diagnosis </em>as helpful or not and their <em>contact with healthcare</em>. The results can be applied to clinical practice by viewing deliberate self harm as a coping strategy for emotional pain and by meeting the patient with respect, understandning and a confirming attitude. Helping the person to find better strategies to handle emotional pain is also a way to apply the results of this study on clinical practice.</p>

Bullying and being a victim of bullying have serious consequences for adolescents. Why do adolescents bully others and why do some become victims, could it be because of their personalities or maybe even problematic personality traits. In the current study, we will investigate if psychopathy or if any of the   dimensions of psychopathy separately, can predict engagement in bullying or being a victim of bullying. The data that is used in this study is taken from a community sample from 7th through 8th grade. The results in this study show that psychopathy as an entirety and the interpersonal and behavioral dimension of psychopathy do in fact predict some levels of engagement in bullying, while the affective dimension did not. Psychopathy and the different dimensions did not significantly predict becoming a victim of bullying. In conclusion, traits like impulsivity and grandiosity can to some extent predict engagement in bullying, however psychopathy nor the dimension do not predict being a victim of bullying. / Att mobba andra eller att falla offer för mobbning har allvarliga konsekvenser. Hur kommer det sig att vissa tonåringar mobbar andra och att andra blir offer; kan det möjligtvis vara på grund av personlighetsdrag eller mer problematiska personlighetsdrag. I denna studie kommer vi undersöka om psykopati i sin helhet eller någon av psykopatins dimensioner separat kan förutse att man mobbar andra eller att bli mobbad. De data som har använts i denna studie är från en stor datainsamling med ett urval bestående av ungdomar i sjunde och åttonde klass. Resultaten från denna studie visar att de två dimensionerna interpersonella och beteende till viss del kunde förutse att mobba andra. Psykopati eller någon av dess dimensioner kunde dock inte signifikant predicera att man blev mobbad. Sammanfattningsvis så visar studien att psykopatiska personlighetsdrag som att vara impulsiv och grandios till viss del kan predicera att mobba andra men inte predicera att man blir ett offer för mobbning.

Bakgrund: I Sverige lider cirka en till två procent av befolkningen av emotionellt instabil personlighetsstörning. Inom den psykiatriska vården är prevalensen mellan 30 och 50 procent. Patientgruppen karaktäriseras av en snabbt skiftande självbild, relationsproblem självskadebeteende, affektlabilitet och nedsatt impulskontroll. Tidigare forskning visar att vårdpersonal anser patientgruppen vara krävande och svårhanterlig, vilket i förlängningen kan leda till en sämre vård. Syfte: Att undersöka patienter med emotionellt instabil personlighetsstörning och deras upplevelser inom öppen- och slutenvård. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats genomfördes. Databaserna Cinahl och Psycinfo användes vid sökningen efter vetenskapliga artiklar. Totalt elva vetenskapliga artiklar som samtliga var med kvalitativ ansats och som var relevanta för syftet valdes ut och ligger till grund för litteraturstudiens resultat. Resultat: Studiedeltagarna upplevde att vårdpersonalen hade bristande kunskap om diagnos och behandling vilket bland annat ledde till stigmatisering av patientgruppen. Upplevelser av och rädsla för ensamhet uttrycktes ofta liksom behovet av relationer med andra personer. Stort fokus låg även på behovet och önskan av att kunna känna tillit till personalen. Konklusion: De negativa upplevelser som studiedeltagarna erfor grundande sig ofta i vårdpersonalens brist på kunskap om diagnosen. Fördjupad kunskap i området kan skapa en ökad förståelse för patienternas beteende och behov. Ökad förståelse förenklar mötet och därmed relationen mellan patient och vårdpersonal vilket i förlängningen kan resultera i en bättre vård. / Background: Approximately 1 to 2 percent of the population in Sweden suffer from borderline personality disorder. The prevalence within psychiatric care is higher, between 30 and 50 percent. The diagnosis is characterized by a rapid change in self-image, relationship problems, self-harming behaviour, emotional instability and impaired impulse control. Previous research shows that health care professionals consider the patient group to be demanding and difficult to manage, which can lead to inferior care in the long run. Aim: To explore how patients with borderline personality disorder experience in-patient and outpatient health care. Method: A literature study with a qualitative approach was conducted. The databases Cinahl and Psycinfo were used in the search for scientific articles. A total of eleven articles, all of which were of a qualitative approach, were selected and form the basis for the study's results. Result: The study participants felt that the nursing staff had a lack of knowledge about their diagnosis and the treatment, which among other things led to stigmatization of the patient group. Experiences of and fear of loneliness were often expressed, as was the need for relationships with others. There was also a great focus on the need and desire to be able to trust the staff. Conclusion: The negative experiences of the study participants are often rooted in the nursing staff's lack of knowledge about the diagnosis. In-depth knowledge of the area can create an increased understanding of patients' behavior and needs. Increased understanding simplifies the meeting and thus the relationship between the patient and the care staff, which in the long run can result in better care.

Bakgrund: Personer med antisocial personlighetsstörning karakteriseras av ett varaktigt och djupgående mönster av bristande empati, manipulativt och impulsivt beteende samt kränkningar av andra människors rättigheter, ofta utan att känna skuldkänslor. Deras beteende är komplext och medför utmaningar för sjuksköterskan och skapandet av en vårdande relation. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att skapa en vårdande relation till patienter med antisocial personlighetsstörning.Metod: En kvalitativ intervjustudie baserad på sex intervjuer med sjuksköterskor inom psykiatrin. Materialet transkriberades och analyserades genom en manifest innehållsanalys. Resultat: Det framkommer i resultatet att det är en utmaning för sjuksköterskan att skapa en vårdande relation till patienter med antisocial personlighetsstörning, eftersom de anses vara opålitliga och ha bristande förståelse för andra människor. Sjuksköterskan behöver vara professionell i sin yrkesroll genom att vara ihärdig och uppriktig gentemot patienten, samt ha kännedom kring patientens utmanande beteende. Vidare framkommer vikten av att låta patienten vara delaktig i vården samt betydelsen av enad personalgrupp för att främja den vårdande relationen. Slutsats: Det ställs höga krav på professionalitet hos sjuksköterskan. Sjuksköterskans engagemang och förståelse för patienten är avgörande. Genom att sjuksköterskan tillämpar öppenhet och följsamhet gentemot patienten kan livsvärlden bekräftas, vilket är betydelsefullt för skapandet av den vårdande relationen.

Inledning: Tidigare studier har visat att patienter som är diagnostiserade med emotionell instabil personlighetsstörning (EIPS) framkallar specifika motöverföringsreaktioner till sina terapeuter och omgivningen. Den samtida begreppet motöverföring används av terapeuten för att förstå patientens inre värld.  Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka ST-läkares motöverföringsreaktioner vid bedömningen av patienter med emotionellt instabil personlighetsstörning på psykiatrisk akutmottagning.  Metod: Tematisk analys. Semi-strukturerade intervjuer med fem ST-läkare verksamma inom psykiatrin.  Resultat: Studiens resultat visade att motöverföringsreaktionerna kan delas upp i två övergripande teman. Å ena sidan motöverföringsreaktionerna som patienten framkallar hos läkarna under patient-läkarmötet och å andra sidan motöverföringsreaktionerna som är kopplade till läkarens tidigare yrkeslivserfarenheter med patienter som är diagnostiserade med emotionell instabil personlighetsstörning.   Diskussion: Resultatet belyser ST-läkarnas motöveringsreaktioner utifrån flera perspektiv med hänsyn till tidigare forskning och teori. / Introduction: Previous studies have shown that patients diagnosed with emotionally unstable personality disorder (EIPS) evoke specific countertransference reactions in their therapists. The contemporary concept of countertransference is used by therapists to understand the patient's internal world. Aim: The aim of this study is to investigate the residents’ countertransference reactions in the assessment of patients with emotionally unstable personality disorder in psychiatric emergency department.  Method: Thematic analysis. Semi-structured interviews with five residents in psychiatry.  Results: The results of the study showed that the countertransference reactions can be divided into two major categories. First, the countertransference reactions that the patient evokes in the doctors during the patient-doctor meeting and second, the countertransference reactions that are linked to the doctors' previous professional experiences with patients diagnosed with emotionally unstable personality disorder (EIPS).

Personer med diagnosen emotionell instabil personlighetsstörning är högkonsumenter av psykiatrisk akutvård. Diagnosen kännetecknas av ett ihållande mönster av instabilitet vad gäller självbild, känslor och relationer med andra, samt en hög grad av impulsivitet. Vidare förekommer ofta självskadebeteende och suicidala handlingar som ett sätt att reglera affekter. Symtombilden kan göra mötet mellan patient och vårdpersonal svårt. Syftet med denna studie var att utifrån lidandeperspektiv belysa hur personer med diagnosen Emotionellt instabilt personlighetssyndrom upplever och erfar personalens bemötande när de söker akut vård. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie med fenomenologisk ansats.  Huvudresultatet visade att fenomenets centrala teman är att respekteras som människa med symtom, att inte bli tagen på allvar och att bli stigmatiserad. Varje tema kunde kopplas till ett lidandeperspektiv; sjukdomslidande lindras av att respekteras som människa med symtom, men att inte bli tagen på allvar orsakade vårdlidande och att bli stigmatiserad orsakade ett livslidande. Samtidigt gick lidandeformerna in i varandra, på så vis att vårdlidande lades till den levda erfarenhet som är livslidandet, och livslidandet hade betydelse för hur sjukdomslidandet hanterades och upplevdes. Slutsatsen är att personer med EIPS som söker akut psykiatrisk vård upplever vårdpersonalens bemötande som att de antingen respekteras som människa med symtom och får sitt sjukdomslidande lindrat, eller inte tas på allvar och stigmatiseras med vård- respektive livslidande, som ökar på symtombördan, som följd. / People with Borderline Personality Disorder [BPD] are among the consumers of psychiatric emergency care. BPD is characterized by a persistent pattern of impulsivity and instability with regard to self-image, emotions and relationships with others. Furthermore, self-harm and suicidal behaviour often occur as a way to regulate emotions. The symptoms can make interaction between patients and healthcare professionals difficult. The aim of this study was to gain insight into how, from a perspective of suffering, people with BPD who seek psychiatric emergency care experience and sense the approach. The method used was a qualitative interview study with a descriptive phenomenological approach. The main results consisted of three central themes: to be respected as a human being with symptoms, to not be taken seriously, and to be stigmatized. Each theme was linked to a perspective of suffering; being respected as a human being with symptoms alleviated suffering from symptoms, while not being taken seriously caused suffering related to care, and getting stigmatized added to the existential suffering. The different dimensions of suffering interacted; suffering related to care was added to the existential suffering, which in turn had implications for the ability to deal with suffering from symptoms. The conclusion is that individuals with BPD experience either a treatment with respect for being a human being with symptoms, and thus having those symptoms alleviated, or experience not being taken seriously and being stigmatized, with the consequences of suffering related to care and existential suffering, both which add on to the symptom burden.

Bakgrund: Borderline personlighetsstörning (Emotionellt instabil personlighetsstörning, IPS) förkommer i samhället och visar sig på olika sätt. Sjukdomen är omfattande och komplex, vilket utgör att personer har svårt att få en bra sjukdomsbild som kan medför växling i sjukdomsinsikt.   Sjukdomen kan medföra en ökad risk för samsjuklighet vilket kan leda till konsekvenser som sviktande förmåga till egenvård och för tidig död. Syfte: Syftet med studien är att beskriva personers upplevelser av att leva med borderline. Metod: Metoden som används i denna studie är en kvalitativ forskningsmetod i form av en litteraturanalys av självbiografier. Resultat: Analysprocessen resulterade i två teman; Leva i ständiga känslostormar och att behöva och erhålla stöd för att klara vardagen samt fem subtema; känsla av både befrielse och skam, känsla av frustration och ilska, känsla av förtvivlan och otrygghet, att behöva mer stöd och att erhålla stöd. Diskussion: Resultatet visar hur att leva med borderlinediagnos är en utmaning och generellt innebär att leva med denna diagnos ständiga utmaningar och omvärderingar. Eftersom idag ges personer en framträdande roll i sin vård och ska därmed vara delaktiga i sin vård så måste olika aspekter av hur de upplever att leva med sin sjukdom, som att leva i ständiga känslostormar och behov av mer stöd, beaktas. / Background: Borderline personality disorder occurs in society and shows itself in different ways. The disease is extensive and complex, which means that persons with this disease can find it difficult to have a right disease insight, which can lead to varying disease insight. The disease can lead to an increased risk of co-morbidity that can lead to consequences such as failing ability to self-care and premature death. Purpose: The purpose of the study is to describe people's experiences of living with borderline. Method: The method used in this study is a qualitative research method in the form of a literature analysis of autobiographies. Result: The analysis process resulted in two themes; Living in constant emotional storms and the need of both support and to receive support, so as to cope with everyday life.  Five sub-themes; sense of both liberation and shame, sense of frustration and anger, sense of despair and insecurity, the need of more support and receiving support. Discussion: The result shows how living with borderline diagnosis is a challenge and generally means living with this diagnosis constant challenges and revaluations. Since today people are given a prominent role in their care and should therefore be more actively involved in their care, different aspects of how they feel to live with their illness, such as living in constant emotional storms and the need for more support must be taken into account.

<p> </p><p><strong>Background:</strong> Self-injury can be defined as deliberate harm one's own body without conscious intent to commit suicide. These patients need skilled care. <strong>Purpose:</strong> Illuminate nursing staff attitudes and treatment of patients with self-injury behaviour for individuals diagnosed with borderline personality disorder. <strong>Method:</strong> A general literature study has been made. Based on the objective was a literature search in various databases with ten relevant articles were selected and reviewed. <strong>Results:</strong> The results were presented along four main categories: a challenging patient population, health professionals perceptions, attitudes before and after education and Attitude of health professionals when they feel they can help. The results show that some staff working with patients with self-injury behaviour may find that this can be a challenging patient group. Training and regular supervision of health workers is a positive change in attitude and response. <strong>Discussion:</strong> Through training and mentoring for health professionals obtain the knowledge required to get a different understanding of patients with self-injury behaviour. This may change their attitude that can lead to better care.<strong> Conclusions:</strong> These patients are unique individuals with special needs. Through education one can obtain the knowledge required to understand these patients, who in turn may lead to the nursing staff is able to maintain respect and understanding for these people.</p><p> </p>

Bakgrund: Borderline personlighetsstörning är en vanlig sjukdom på alla vårdinrättningar och många sjuksköterskor möter dessa patienter dagligen. I omvårdnaden av dessa patienter behöver sjuksköterskan använda sig av dagliga händelser för att försöka lära patienten att lita på andra människor. Sjuksköterskans uppgift är att försöka lotsa patienten genom vardagen.  Syfte: Syftet med studien är att belysa sjuksköterskors upplevelser av att möta personer med borderline personlighetsstörning. Metod: Metoden som använts är en litteraturöversikt där vetenskapliga artiklar använts som grund för resultatet.  Resultat: Resultatet visar att många sjuksköterskor önskar mer kunskap om störningen och de tror att många av de problem som omger patienten beror på hur organisationen och strukturen på avdelningen fungerar. Sjuksköterskorna skulle vilja ha bättre struktur på hur de ska vårda dessa patienter och vill att arbetsplatsen ska ha samma mål med omvårdnaden. Detta presenteras i fem teman som påverkar hur bra mötet blir: Handledning/Organisation, Relationer, Erfarenheter, Attityder och Utbildning samt Empati. / Background: Borderline personality disorder is a common disease in all nursing units and many nurses meet patients with Borderline personality disorder in their daily work. The nursing care of these patients require that the nurse uses everyday events to make the patient begin to trust other people. Nurse’s job is to try to guide the patient through everyday life. Aim: The aim of this study is to examine how nurses experience their meeting with patients with borderline personality disorder. Method: The method used is a literature study in which scientific articles are used as a base to the results. Result: The result shows that many nurses want to have more knowledge about the disorder and they think that a lot of the problems surrounding these patients depend on how the organisation and structure in the units work. The nurses would like to have better structure to handle these patients and need the working units to have the same goals with the care. This is presented in five themes that affect the burnout of the meeting: Tutoring/Organization, Relationship, Experiences, Attitudes and Education, and Empathy.

Background: Self-injury can be defined as deliberate harm one's own body without conscious intent to commit suicide. These patients need skilled care. Purpose: Illuminate nursing staff attitudes and treatment of patients with self-injury behaviour for individuals diagnosed with borderline personality disorder. Method: A general literature study has been made. Based on the objective was a literature search in various databases with ten relevant articles were selected and reviewed. Results: The results were presented along four main categories: a challenging patient population, health professionals perceptions, attitudes before and after education and Attitude of health professionals when they feel they can help. The results show that some staff working with patients with self-injury behaviour may find that this can be a challenging patient group. Training and regular supervision of health workers is a positive change in attitude and response. Discussion: Through training and mentoring for health professionals obtain the knowledge required to get a different understanding of patients with self-injury behaviour. This may change their attitude that can lead to better care. Conclusions: These patients are unique individuals with special needs. Through education one can obtain the knowledge required to understand these patients, who in turn may lead to the nursing staff is able to maintain respect and understanding for these people.