When society is viewed in a social constructive manner, the social worker is as affected as the general population by the media and the image it portrays. A prejudice or bias social worker will not be as effective in his work as his intentions are. The purpose of this thesis was to discover if there are any visible cultural differences in the usage and description of the concept of psychopathy or a psychopath himself in the media, more specifically, daily newspapers. There are three American newspapers and three Swedish newspapers examined in this study. The study is based on a quantiative content analysis of articles published between 1st of January 2008 and 1st of July 2012. The collected data is categorized where the articles can fall under one or more of five available categories. Even though no clear results occurred, some interesting indications are visible between American newspapers and Swedish newspapers, but more so between different American newspapers. Psychopaths, people with an Antisocial Personality Disorder, are most frequently mentioned as criminals or maniacs/madmen in both countries with a modestly higher percentage for the United States of America. / När samhället blir sett ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, blir socialarbetaren lika påverkad som den övriga populationen av den bild som media förmedlar och framställer. En fördomsfull eller partisk socialarbetare kommer inte att uppnå den effektivitet i sin profession som syftet med yrket innebär. Syftet med denna uppsats är att undersöka eller upptäcka om det finns några synliga kulturella skillnader i bruket och beskrivningen av psykopati som begrepp eller psykopaten som person i media, mer specifikt dagstidningar. I den här studien ingår tre amerikanska dagstidningar och tre svenska dagstidningar. Studien är baserad på en kvantitativ innehållsanalys av artiklar publicerade mellan 1:a januari 2008 och 1:a juli 2012. Den insamlade data är kategoriserad där varje artikel kan falla under en eller flera av fem förekommande kategorier. Även om det inte går att utläsa några tydliga resultat, föreligger indikationer som kan vara av intresse mellan amerikanska dagstidningar och svenska dagstidningar, men dessa är tydligare mellan de olika amerikanska dagstidningarna. Psykopater, människor som har en antisocial personlighetsstörning, beskrivs mestadels som kriminella eller galningar/dårar i båda ländernas dagstidningar med en viss högre procentuell representation vad gäller USA.

Dialektisk Beteendeterapi (DBT) är en beforskad behandling avsedd för personer med borderline personlighetsstörning. Medveten närvaro (mindfulness) ingår som en del i DBT. Det är oklart hur de olika delarna i behandlingen påverkar helhetseffekten av DBT. Syftet med denna studie var att se i vilken utsträckning patienter som avslutat DBT-behandling för minst 6 månader sedan använder sig av medveten närvaro och om detta användande har samband med ökat välbefinnande och minskade borderlinesymtom. Korrelationer och multipel regressionsanalys användes för att undersöka dessa samband. Hänsyn togs till relevanta bakgrundsvariabler. Resultatet bekräftade samband mellan mindfulnessanvändande och större välbefinnande, respektive mindre självskadebeteende och mindre identitetsproblem. Studien är en korrelationsstudie och inga kausala slutsatser kan dras.

<p><em>Bakgrund: </em>Borderline personlighetsstörning är en vanlig sjukdom på alla vårdinrättningar och många sjuksköterskor möter dessa patienter dagligen. I omvårdnaden av dessa patienter behöver sjuksköterskan använda sig av dagliga händelser för att försöka lära patienten att lita på andra människor. Sjuksköterskans uppgift är att försöka lotsa patienten genom vardagen. </p><p><em>Syfte: </em>Syftet med studien är att belysa sjuksköterskors upplevelser av att möta personer med borderline personlighetsstörning.</p><p><em>Metod: </em>Metoden som använts är en litteraturöversikt där vetenskapliga artiklar använts som grund för resultatet. </p><p><em>Resultat:</em> Resultatet visar att många sjuksköterskor önskar mer kunskap om störningen och de tror att många av de problem som omger patienten beror på hur organisationen och strukturen på avdelningen fungerar. Sjuksköterskorna skulle vilja ha bättre struktur på hur de ska vårda dessa patienter och vill att arbetsplatsen ska ha samma mål med omvårdnaden. Detta presenteras i fem teman som påverkar hur bra mötet blir: Handledning/Organisation, Relationer, Erfarenheter, Attityder och Utbildning samt Empati.</p> / <p><em>Background: </em>Borderline personality disorder is a common disease in all nursing units and many nurses meet patients with Borderline personality disorder in their daily work. The nursing care of these patients require that the nurse uses everyday events to make the patient begin to trust other people. Nurse’s job is to try to guide the patient through everyday life.</p><p><em>Aim:</em> The aim of this study is to examine how nurses experience their meeting with patients with borderline personality disorder.</p><p><em>Method:</em> The method used is a literature study in which scientific articles are used as a base to the results.</p><p><em>Result: </em>The result shows that many nurses want to have more knowledge about the disorder and they think that a lot of the problems surrounding these patients depend on how the organisation and structure in the units work. The nurses would like to have better structure to handle these patients and need the working units to have the same goals with the care. This is presented in five themes that affect the burnout of the meeting: Tutoring/Organization, Relationship, Experiences, Attitudes and Education, and Empathy.</p>

Inledning: I föreliggande litteraturstudie analyseras tre kvantitativa studier somundersökt sambanden mellan objektrelationer och antisocial personlighetsstörningoch psykopati hos kriminella män. Målgruppen överensstämmer väl med personermed kriminell livsstil. Föreliggande uppsats syftar till att utifrån den samladekunskapen öka förståelsen för de omedvetna emotionella processerna hospersoner med kriminell livsstil. En ökad förståelse antas kunna bidra till bättreanpassad behandling för målgruppen. Frågeställningar: Vilka objektrelationer finns hos livsstilskriminella män? Hurkan en större förståelse inom området bidra till bättre anpassade interventionerför målgruppen? Metod: Studierna har inkluderats genom databassökning och analyserats genomtematisering där generella och specifika aspekter av objektrelationer hosmålgruppen identifierats. Resultat: Resultatet visar att målgruppen generellt har enpersonlighetsorganisation på borderlinenivå. Specifikt är egocentrism denintrapsykiska aspekt som är mest karaktäristisk. Interventioner som visat sigframgångsrika med andra former av personlighetsstörningar inom kluster B antasvara användbara för målgruppen. Diskussion: Vidare forskning behövs om hur målgruppens egocentrism skahanteras i den terapeutiska situationen. Psykoedukativa inslag om egocentrismantas kunna bidra till att klienten idealiserar denna kunskap, vilket kan vändas tillett intresse för det egna inre. / Introduction: In this literature study, the relationships between objectrelationships and antisocial personality disorder and psychopathy among criminalswas analysed. The aim is to increase the understanding of the unconsciousemotional processes of people with a criminal lifestyle. An increasedunderstanding is believed to contribute to better tailored interventions for thetarget group. Issues: What object relations are found in men with a criminal lifestyle? How cana greater understanding in the area contribute to better tailored interventions forthe target group? Methods: The studies have been included through database search and examinedthrough thematization. General and specific aspects of object relations wereidentified. Results: The result shows that the target group generally has a personalityorganization at borderline level. Specifically, egocentrism is the characteristicaspect. Interventions that have proved to be successful with other personalitydisorders within cluster B are believed to be useful to the target group. Discussion: Further research is needed to examine how egocentrism should behandled in the therapeutic situation. Psycho-educative elements aboutegocentrism are believed to help the client idealize this knowledge and turn it intoan interest in his own mental states.

Bakgrund: Borderline personlighetsstörning är en komplex diagnos som även kan medföra ett flertal samsjukligheter så som depression och ångest. Patientgruppen påtalar vikten av respekt, förståelse och bekräftelse i mötet med hälso-och sjukvårdspersonal. Det framkommer även att patienter med borderline personlighetsstörning upplever stigmatisering och diskriminering från olika kontexter i samhället, bland annat från hälso- och sjukvårdspersonal. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hälso- och sjukvårdspersonalens upplevelser och erfarenheter som kan förklara den upplevda stigmatiseringen av patienter med borderline personlighetsstörning. Metod: En allmän litteraturstudie. Resultat: Det identifieras negativa attityder hos hälso- och sjukvårdspersonal i interaktionen med patienter med borderline personlighetsstörning. Det framkommer att det finns en bristande kunskap samt bristande riktlinjer i vårdandet av patientgruppen. Hälso- och sjukvårdspersonal uttrycker också rädsla och oro samt irritation och frustration i vårdrelationen. Slutsats: Hälso- och sjukvårdspersonal och sjuksköterskor i synnerhet påtalar att bristande utbildning och riktlinjer gör det svårt i interaktionen med patienter med borderline personlighetsstörning. Känslor av sårbarhet och rädsla yttrar sig till följd av patienternas manipulativa och uppmärksamhetssökande beteenden. Även irritation och frustration var något personalgruppen upplevde då behandlingsprocessen gick mycket långsamt och i emellanåt stod still. / Background: Borderline personality disorder is a complex diagnosis that can also cause a number of comorbidity´s such as depression and anxiety. The patient group emphasizes the importance of respect, understanding and confirmation in the meeting with health care professionals. It also emerges that patients with borderline personality disorder experience stigmatization and discrimination from different contexts in society, including from healthcare professionals. Objective: The purpose of the literature study was to elucidate the health professionals' experiences that can explain the perceived stigmatizaton of patients with borderline personality disorder. Method: A general literature study. Results: Negative attitudes of health professionals are identified in the interaction with patients with borderline personality disorder. It appears that there is a lack of knowledge and guidelines in the care of the patient group. Healthcare professionals also express fears and anxieties as well as irritation and frustration in the care relationship. Conclusion: Healthcare professionals and nurses in particular argue that lack of education and guidelines make it difficult in the interactions with patients with borderline personality disorder. Feelings of vulnerability and fear commented due patients' manipulative and attention-seeking behaviors. Even irritation and frustration were something personal group experienced when the treatment process went very slow and occasionally stood still.

Personer som lider av emotionellt instabil personlighetsstörning (IPS) upplever mångfacetterad aktivitetsobalans i sin vardag. Arbetsterapeuter strävar till att stödja aktivitetsbalans och öka upplevelsen av tillfredsställelse men kunskapen om hur man kan stödja dessa personers upplevelse av balans är bristfällig. Syftet med denna studie var att beskriva hur arbetsterapeuter resonerar kring att stödja aktivitetsbalans hos personer som lider av IPS. Sju arbetsterapeuter intervjuades för ändamålet. Materialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultatet framhävde som resonemangets grunddrag att variera mellan teoribaser samt mellan att arbeta med synliga aktivitetsmönster och upplevd balans. Det reflekterar att arbetsterapeuters metoder och resonemang kan bidra till att skapa aktivitetsbalans. Nya insatser som mångsidigare inbegriper det sociala sammanhanget behövs Vidare forsnkning behövs om de arbetsterapeutiska insatsernas effekter för att stärka deras evidens. / People suffering from emotionally unstable personality disorder face various forms of occupational imbalance in their daily life. Occupational therapists strive to suppport occupational balance and thus increase the experience of satisfaction. Knowledge of how to support the experience of balance is yet insufficient. The aim of this study was to describe the reasoning of occupational therapists when working with people suffering from emotionally unstable personality disorder and supporting occupational balance. Seven occupational therapists were interviewed. Analyses were conducted using qualitative content analysis. Results emphasise that the reasoning is based upon combining different theoretical perspectives and varying between working with visible occupational patterns and individually experienced balance. This accentuates that the reasoning and methods of occupational therapists may contribute to create occupational balance. Broader methods considering also the social context are needed. Also, further studies evaluating the effects of already existing methods used in occupational therapy is needed to strengthen the evidence.

Syftet med denna studie var att belysa vilka omvårdnadsåtgärder vårdpersonal på en slutenpsykiatrisk avdelning angav vara av betydelse för patienter med emotionellt instabil personlighetsstörning (EIP). Metod För att svara på syftet i denna studie valdes metoden kvalitativ innehållsanalys av halvstrukturerade intervjuer med 6 vårdare som arbetade på slutenpsykiatriskavdelning med speciell inriktning mot vård av personer med EIP. Resultat Genom innehållsanalys av intervjuerna framkom tre teman med tillhörande subteman. Tema 1: Att hantera utåtagerande symptom, subteman: Att hantera splitting, Att hantera ångest, utspel och självskada. Tema 2: Att arbeta tillsammans för att nå omvårdnadsmål, subteman: Enhetligt förhållningssätt, Struktur i omvårdnaden. Tema 3: Att bygga upp en individ, subteman: Att skapa en tillitsfull relation, Att rusta patienten för utskrivning, Tid som en faktor i omvårdnaden, Att vara tillgänglig för patienterna, Självförtroendets del i ökad hälsa, En inre trygghet är en grund för positiv utveckling, Omvårdnaden utförs i ett medmänskligt samspel. Slutsats Som svar på denna studies syfte att belysa vilka omvårdnadsåtgärder vårdpersonalen på en slutenpsykiatrisk avdelning angav vara av betydelse för patienter med emotionellt instabil personlighetsstörning, är svaret de subteman som framkom genom analysen. / The Ame of this study was to investigate what the caregivers of an in-patient ward would say was important for the care of patients diagnosed with borderline personality disorder (BPD). The Method that was used was qualitative content analysis of face-to-face semi structured interviews with six caregivers of an in-patient ward that was specialized in caring for BPD patients. The Result of the content analysis emerged into three themes with subthemes. Theme number one was: To handle symptoms, the subthemes were To handle splitting, To handle acting out behaviors, anguish and self mutilations. Theme number two was: Working together to reach care-giving goals, the subthemes where: Unanimous attitudes, Structured care-giving. Theme number three was: To strengthen a person, the subthemes where: To create trust in the care-relationship , To prepare the patient for the transcription, Recovery takes time, To be available, Incising self-confidence for grater health, An inner confidence as a ground for personal grout. The care is set in an interpersonal relationship. The Conclusion was that the subthemes reflected what was important in the care of patients diagnosed with BPD.

The aim of the study is to investigate how clinicians in psychiatric care for adults consider borderline personality disorder to be manifested in men and women, respectively. Could there be a tendency to over-diagnose women and under-diagnose men? In addition, the purpose of the study is to bring clarity to the reasons for gender differences within borderline personality as perceived by the clinicians. The study is based on an inductive approach, in which interviews have been conducted with twelve clinicians working with borderline personality disorders to gain a deeper understanding of how the clinicians consider the manifestations of gender differences. The clinicians described tendencies for women to deliberate self-harm, have mood swings and problems in relations. Men with borderline personality disorders are described as having a higher degree of e.g. aggressiveness, addiction and criminal behaviour than women with the same diagnosis. Half of the informants think men are under- diagnosed for borderline personality disorders. This may indicate that other diagnoses are given to men instead or that men end up in other treatments. Possible explanations to the gender differences are discussed, such as societal factors, gender roles or criteria for diagnosis based on gender.

Bakgrund: Borderline personlighetsstörning (BPS) har en bred symtombild som främst karaktäriseras av en känslomässig instabilitet hos individen. Flertalet förklaringar till uppkomsten finns men de allra flesta grundar sig i en otrygg uppväxt. Inom patientgruppen är det vanligt med suicidala handlingar samt ett aktivt självskadebeteende utan avsikt att avlida. Syfte: Denna studie siktade till en ökad insyn och förståelse för hur patientgruppen upplevde det att leva med diagnosen BPS samt hur de upplevde att de blir bemötta inom vården.Metod: Litteraturstudien genomfördes med en kvalitativ ansats. Åtta stycken vetenskapliga artiklar svarade mot underliggande studies syfte. Resultat: Analysen resulterade i följande kategorier: Att få diagnosen BPS, ett liv i utanförskap, att sträva efter hälsa och värdighet, att ha städig kontakt med vården, att uppleva sig stämplad, att ha relationer till specifika andra samt att önska sig specialiserad vård, delaktighet, tid, tillgång och kontinuitet. Slutsats: För att kunna ge patientgruppen adekvat vård samt bygga goda vårdrelationer är det av yttersta vikt att vårdpersonalen har kunskap kring patientgruppens livsvärld. Genom en ökad kunskap och förståelse är förhoppningen att minska missförstånd, bristande kommunikation samt känslan av maktlöshet i relationen mellan vårdpersonalen samt patientgruppen, vilket i sin tur kan reducera patientgruppens upplevelse av att vara stämplad. / Background: Borderline personality disorder (BPD) has a broad symptomatology mainly characterized by emotional instability. There is several explanations for the rise but the vast majority are based in an insecure upbringing. Within the patient group it is common with suicidal acts and active self-injury without the intent to die.Objective: This study aimed to greater transparency and understanding of how the patient group experienced it to live with a diagnosis of BPD and how they felt that they were treated within the care system.Method: The literature review was conducted with a qualitative approach. Eight scientific papers responded to the underlying studies purpose.Results: The analysis resulted in the following categories: Getting diagnosed with BPD, a life of alienation, to strive for health and dignity, to have steady contact with health care, to experience themselves as stamped, to have relationships with specific others and also to wish for specialized care, participation, time, availability and continuity.Conclusion: In order to give the patient group adequate care and build good relationships it is of the utmost importance that health professionals have knowledge of the patient groups life world. Through increased knowledge and understanding, the hope is to reduce misunderstandings, lack of communication and the sense of powerlessness in the relationship between the nursing staff and the patient group, which in turn may reduce the patient group experience of being stamped.

Bakgrund: Patienter med emotionell instabil personlighetsstörning (EIPS) innebär en stor utmaning för den psykiatriska heldygnsvården. Specialistsjuksköterskorna upplever patienter med EIPS som påfrestande och svårare att vårda än andra patienter. Det innebär en utmaning inte bara för specialistsjuksköterskorna i deras yrke utan också för deras känslomässiga välbefinnande, vilket har en negativ inverkan på kvaliteten på den vård som ges. Syfte: Syftet med studien var att undersöka specialistsjuksköterskors copingstrategier för att vårda patienter med emotionell instabil personlighetsstörning inom psykiatrisk heldygnsvård.    Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats. Data samlades in genom 10 semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades med hjälp av Burnards innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att specialistsjuksköterskorna använder sig av flertalet copingstrategier. Analysen resulterade i två kategorier och fem subkategorier. Kategorierna var: använda kunskap som stöd samt söka stöd hos kollegor. Subkategorierna presenteras under: att avleda, finna acceptans, finna trygghet i sin professionella roll; bekräftelse från kollegor och lämna över till kollegor.   Slutsats: Copingstrategierna hjälpte specialistsjuksköterskorna i vården av patienter med EIPS och visade sig vara viktiga för att bibehålla deras psykiska hälsa och fortsätta vårda patienterna. Resultatet antyder att copingstrategier spelar en viktig roll i specialistsjuksköterskornas yrkesutövning och att ämnet behöver lyftas fram. Mer utbildning om självkännedom och copingstrategier kan ge specialistsjuksköterskorna ytterliga redskap i att applicera fungerande strategier. / Background: Patients suffering from borderline personality disorder constitutes a great challenge to the psychiatric inpatient care. Mental health nurses experience these patients as more difficult to attend to than other patients. This imposes a challenge not only to the nurses in their profession but also to their emotional wellness thus imposing a negative influence on the quality of the care given.         Aim: The aim of this study was to examine the coping strategies used by the mental health nurse to care for patients suffering from borderline personality disorder within the realms of the psychiatric inpatient care. Method: Qualitative method with an inductive approach. Data was collected through 10 semi-structured interviews processed with the aid of Burnards method of content analysis. Result: The result shows a varied set of coping strategies used by the mental health nurses. The analysis resulted in two main categories and five subcategories. The main categories consist of: Seeking support in knowledge and seeking support from colleagues. The subcategories are presented under: to divert, to find acceptance, to find comfort in their professional role, confirmation from colleagues and tox§x     hand over tasks to colleagues.    Conclusion: Coping strategies helped the mental health nurses in their care of patients with borderline personality disorder and proved to be important to maintain their mental health and ability to provide care. The result implies that coping strategies play an important role in the professional practice of mental health nurses and needs to be emphasized. More education on self-awareness can provide mental health nurses with additional tools to apply effective strategies.