Borderline Personlighetstörning är en psykiatrisk diagnos som definieras genom symtom som bristande impulskontroll, relationsproblem och självskadeproblem.Flera av dessa symtom är av den karaktären att de förorsakar beteenden som gör att möjligheten till att ge en god omvårdnad försvåras. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors attityder och upplevelser av att vårda patienter som lider av diagnosen BPS.Resultatet analyserades utifrån Evans (2003) modell. Studien har visat vilka utmaningar sjuksköterskan upplever i mötet med patienter med BPS när det gäller relation och omvårdnad.Sjuksköterskorna beskriver negativa attityder och upplevelser i arbetet med patienter med BPS. . Vidare har det framkommit att sjuksköterskorna har föreställningar om egenskaper av farlighet och manipulation när det gäller patienter med BPS. Ett sätt att hantera de svårigheter som finns i omvårdnadsarbetet med patientgruppen har varit att använda sig av avståndstagande från sjuksköterskornas sida, visar studien. Resultatet pekar även på att sjuksköterskorna anser att patienter med BPS har större ansvar för sitt beteende jämfört med andra patientgrupper.Sjuksköterskorna känner dock professionellt ansvar för patientgruppen och upplever en viss optimism när de gäller denna utmanande patientgrupp.För att kunna ge god omvårdnad till patienter med BPS bör sjuksköterskan ha stöd i sin professionalitet i form av behöver ett sammansvetsat och stödjande team, realistiska och tydliga mål, adekvat utbildning och fortlöpande handledning. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Borderline personlighetsstörning är en psykisk störning. Personer med borderline personlighetsstörning är impulsiva, affektiva och har ett självskadande och självmordsnära beteende. Personer med borderline har särskilt svårt med relationer och rädslan att bli övergiven och lämnad finns ofta hos dessa personer. Med anledning av detta finns den skäl att anta att personer med borderline har svårt med relationer även med sina vårdare. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur personer med diagnosen borderline personlighetsstörning upplever relationen till sina vårdare inom psykiatrisk vård. Inom psykiatrisk vård brukar vårdrelationen betonas särskilt då den utgör grunden för psykiatrisk vård. Vårdrelationen har även ett terapeutiskt syfte. Narrativ metod valdes och i uppsatsen analyserades fyra självbiografier, samtliga skrivna av kvinnor. Temana Behov av att bli förstådd, Behov av trygghet i vårdrelationen, Uppskattning av vårdarnas engagemang, Upplevelsen av att integriteten inte respekteras samt Dynamiken i vårdrelationen utgör resultatet i uppsatsen. Att ta sig tid för patienten, visa förståelse, engagemang och att inge tillit och trygghet är det som patienterna upplever som viktigast. Maktlöshet, kränkande behandling, att visa oförståelse samt inge misstro är destruktivt för relationen. Patienten tycker att upplevelsen av vänskap i relationen är viktig, men samtidigt är ambivalens och distans i relationen vanligt förekommande. Vidare diskuteras hur psykiatrisk slutenvård och tvångsvård påverkar vårdrelationen negativt, samt vilka vårdhandlingar och vårdaktiviteter patienten upplever som mest utvecklande för vårdrelationen. / Program: Sjuksköterskeutbildning

<p>Denna selektiva översikt utgörs av kunskap om Aspergers syndrom mellan åren 1997-2007. Vår ambition har varit att sammanställa aktuell kunskap om Aspergers syndrom för att på så sätt bidra till en ökad tillgänglighet.</p><p>Syftet med översikten är att ge en ökad förståelse av Aspergers syndrom, med särskilt fokus på de olika dominerande teoretiska perspektiven inom området samt aktörernas egna perspektiv på sin diagnos. Två problemställningar har använts: 1). Hur ser den teoretiska diskussionen ut i forskningslitteraturen som behandlar autism med särskilt fokus på Aspergers syndrom? 2). Vilken bild av Aspergers syndrom ger personer som själva har den diagnosen?</p><p>Kognitionspsykologiska och biologiska perspektiv på syndromet är de tydligaste teoretiska strömningar som framkommer i den del av uppsatsen som behandlar forskningslitteraturen. Den bild som aktörerna ger bekräftar i viss mån vad forskningen säger om dem som grupp. Även om aktörerna beskriver en gemensam känsla av att vara annorlunda i jämförelse med alla andra i omgivningen, lyfter de också fram att alla personer som har Aspergers syndrom är unika och att varje individ bör få vara den person den är, utan att behöva bli betraktad som konstig och avvikande.</p><p>En av översiktens viktigaste slutsatser är att en multidimensionell ansats ska användas när man undersöker Aspergers syndrom. Begreppet bör inte reduceras till endast en nivå utan ska istället förklaras ur flera olika perspektiv. I uppsatsen problematiseras komplexiteten hos syndromet i en deduktiv analys där biologiska, kognitiva och socialkonstruktivistiska synsätt sammanförs.</p>

Syftet med föreliggande studie har varit att utvärdera och kvalitetssäkra implementeringen av en mentaliseringsbaserad terapi på en allmänpsykiatrisk öppenvårdsmottagning. Behandlingen har riktat sig till patienter med diagnosen personlighetsstörning och pågått under 18 månader. 14 patienter inkluderades i studien och behandlingen har bestått av ett individuellt och två gruppbehandlingstillfällen i veckan. Intervjuer och regelbundna självskattningar har genomförts för att undersöka patientens psykiska mående. Samtliga patienter rapporterade vid inklusion ett svårt psykiskt lidande. En preliminär analys visar att efter 6 månaders behandling har patienternas psykiatriska lidande minskat signifikant. Sex patienter har av olika skäl avbrutit behandlingen efter inklusion. Två patienter har fullföljt behandlingen i sin helhet och i dessa patienters uppföljningsdata (24 månader efter inklusion) kan man konstatera att de skattat sitt psykiatriska lidande på samma nivå som den jämförbara svenska normgruppen.

Denna selektiva översikt utgörs av kunskap om Aspergers syndrom mellan åren 1997-2007. Vår ambition har varit att sammanställa aktuell kunskap om Aspergers syndrom för att på så sätt bidra till en ökad tillgänglighet. Syftet med översikten är att ge en ökad förståelse av Aspergers syndrom, med särskilt fokus på de olika dominerande teoretiska perspektiven inom området samt aktörernas egna perspektiv på sin diagnos. Två problemställningar har använts: 1). Hur ser den teoretiska diskussionen ut i forskningslitteraturen som behandlar autism med särskilt fokus på Aspergers syndrom? 2). Vilken bild av Aspergers syndrom ger personer som själva har den diagnosen? Kognitionspsykologiska och biologiska perspektiv på syndromet är de tydligaste teoretiska strömningar som framkommer i den del av uppsatsen som behandlar forskningslitteraturen. Den bild som aktörerna ger bekräftar i viss mån vad forskningen säger om dem som grupp. Även om aktörerna beskriver en gemensam känsla av att vara annorlunda i jämförelse med alla andra i omgivningen, lyfter de också fram att alla personer som har Aspergers syndrom är unika och att varje individ bör få vara den person den är, utan att behöva bli betraktad som konstig och avvikande. En av översiktens viktigaste slutsatser är att en multidimensionell ansats ska användas när man undersöker Aspergers syndrom. Begreppet bör inte reduceras till endast en nivå utan ska istället förklaras ur flera olika perspektiv. I uppsatsen problematiseras komplexiteten hos syndromet i en deduktiv analys där biologiska, kognitiva och socialkonstruktivistiska synsätt sammanförs.

Borderline personlighetsstörning (BPS) är en psykiatrisk diagnos som kännetecknas av emotionell instabilitet och problem med relationer. Både anhöriga och vårdpersonal uttrycker svårigheter i kontakten med en person som har BPS. Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa och belysa forskning och självbiografier som beskriver hur personer med BPS upplever sin livsvärld. För denna studie användes en kombination av två metoder, en litteraturstudie av empiriska studier och analys av självbiografier. Fyra teman utgör resultatet: hur de upplever affekter, att leva med känslomässig smärta. Deras syn på relationer, hur de upplever diagnosen som användbar eller inte och hur de upplever vårdkontakt. Resultatet kan tillämpas i klinisk praxis. Genom att se självskadebeteende som en copingstrategi för emotionell smärta kan relationen mellan sjuksköterska och patient underlättas. Att möta patienten med respekt, förståelse och en bekräftande attityd är eftersträvansvärt, likaså att hjälpa patienten att hitta bättre strategier för att hantera emotionell smärta. / Borderline personality disorder (BPS) is a psychiatric diagnosis which is characterized by emotional instability and relation problems. Both family members and health care personnel express difficulties in contact with persons with BPS. The purpose of this literature review is to compile and highlight research and autobiographies that describe how people with BPS perceive their life world. For this study a combination of two methods was used, a literature review of empirical studies and analysis of autobiographies. Four themes shows in the result: how they experience their affects, to live with emotional pain. Their view of relationships, how they experience the diagnosis as helpful or not and their contact with healthcare. The results can be applied to clinical practice by viewing deliberate self harm as a coping strategy for emotional pain and by meeting the patient with respect, understandning and a confirming attitude. Helping the person to find better strategies to handle emotional pain is also a way to apply the results of this study on clinical practice.

Bakgrund: Borderline personlighetsstörning karaktäriseras av stark impulsivitet, långvariga känslor av tomhet, självskadebeteende och destruktiva relationer. Suicidrisken uppskattas till 8-10%. Orsaken till borderline personlighetsstörning är ej helt känd men studier har visat att barndomstrauma och negativa händelser i livet kan vara en bidragande faktor till insjuknade. Majoriteten, 75%, av de som utvecklar borderline personlighetsstörning är kvinnor. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med borderline personlighetsstörning. Metod: En litteraturstudie genomfördes där kvalitativa och kvantitativa artiklar granskades. Resultat: Författarna hittade ett samband mellan barndomstrauma och kvinnornas upplevelse av låg självkänlsa, skam och identitetsförvirring. Ångest var något som vanligen präglade kvinnornas liv och detta var ofta grunden till självskadebeteende och självmordstankar. Samtidigt som kvinnorna längtade efter närhet och att bli älskade fanns ändå en rädsla för att bli utnyttjade och svikna. I mötet med vårdpersonal upplevde kvinnorna att de ofta inte blev tagna på allvar och kände sig mest till besvär. Slutsats: Kvinnor med borderline personlighetsstörning lever på gränsen mellan liv och död och har ett starkt behov av stabila relationer och omgivningar. För att kunna bemöta dessa kvinnor på rätt sätt krävs det större kunskap om sjukdomen hos vårdpersonal. / Background: Borderline personality disorder is characterized by high impulsivity, long-lasting feelings of emptiness, self-injury and destructive relationships. The disease has a high suicide risk, estimated to 8-10%. The cause of borderline personality disorder is yet unknown, but studies have shown that childhood trauma and negative life events may be a contributing factor to illness. The majority of those who develop borderline personality disorder are women. Aim: The aim of the literature review was to describe women’s experience of living with borderline personality disorder. Method: A literature review was conducted in which qualitative and quantitative articles were examined. Results: The authors found a correlation between childhood trauma and women's experience of low self-esteem, shame, and identity confusion. Anxiety was something that usually characterized the lives of women and this was often the basis for self-harm and suicidal thoughts. While women were longing for closeness and to be loved, there was still a fear of being exploited and betrayed. In the meeting with the nursing staff the women felt they often were not taken seriously and felt mostly a nuisance. Conclusion: Women with borderline personality are living on the edge between life and death and have a strong need for stable relationships and surroundings. To respond to these women correctly it requires more knowledge of the disease among health professionals.

Syftet med föreliggande systematiska litteraturstudie var att belysa brister i omvårdnaden av patienter med borderline personlighetsstörning (BPS) och vad bristerna beror på. Vid Högskolan Dalarnas fulltextdatabas Elin och PsycInfo söktes vetenskapliga fulltextartiklar som omfattade BPS och omvårdnad. Av 35 artiklar valdes 14 ut varav 9 kvalitativa och 5 kvantitativa. Dessa artiklar kvalitetsprövades med 28 kriterier från granskningsmallar modifierade efter Forsberg och Wengström (2003), Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006). Av artiklarna framkom att den viktigaste aspekten i omvårdnaden utgjordes av personalens patientbemötande. Faktorer av betydelse var personalens bristfälliga bemötande, avsaknad av kunskap och empati samt uppfattningen att patienter med BPS är svåra att behandla. Denna studie siktade till att öka omvårdnadspersonalens förståelse för gott bemötande och bibringa en vidare syn på patienter med BPS så att de inte förbises och går förlorade på grund av brister i vården.

Syftet med denna studie var att undersöka grundutbildade sjuksköterskors upplevelser av sin kunskap för att bemöta och vårda patienter med borderline personlighetsstörning samt undersöka vilka kunskaper de önskade att grundutbildningen skulle ge. Sju legitimerade sjuksköterskor utan specialisering inom psykiatri som arbetar i Mellansverige deltog i studien. Studien hade en deskriptiv design med kvalitativ ansats. Det insamlade materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Studiens huvudresultat visade att sjuksköterskorna tyckte att psykiatriutbildningen gav en bra teoretisk grund men att den inte alltid överensstämmer med praktiken. De saknade fördjupning och några av dem uttryckte att kursen kändes föråldrad. Det fanns en önskan från sjuksköterskorna att förlänga psykiatrikursen samt möjlighet att fördjupa sig inom vissa områden. De upplevde att psykiatrikursen inte förberett dem tillräckligt för att bemöta och vårda patienter med borderline personlighetsstörning och då patienter med personlighetsstörning utgör en stor patientgrupp är det viktigt att de finns med i utbildningen. Sjuksköterskorna tyckte att det borde vara obligatoriskt att ha verksamhetsförlagd utbildning i sjuksköterskeutbildningen då det var den som förberett dem bäst inför att arbeta med psykiskt sjuka. Slutsatsen av denna studie var att den nuvarande psykiatrikursen inte är tillräcklig vid bemötandet av patienter med borderline personlighetsstörning. / The aim of this study was to investigate the basic trained nurses’ perceptions of their knowledge to respond to and care for patients with borderline personality disorder and explore what skills they wanted the undergraduate education to provide. Seven registered nurses without specialization in psychiatry and working in central Sweden participated in the study. The study had a descriptive design with qualitative approach. The collected material was analyzed by qualitative content analysis. The main result of the study revealed that the nurses felt that psychiatric training provided a good theoretical basis but that it does not always match reality. It lacked depth and some of them expressed that the course was outdated. There was a desire from the nurses to extend the psychiatry course and the opportunity to immerse themselves in certain areas. They felt that the psychiatry course did not prepare them adequately to face and care for patients with borderline personality disorder and because patients with personality disorders are a large patient population, it is important that they are represented in the education. The nurses thought there should be mandatory to have clinical training in nursing as it was the one who prepared them better for working with the mentally ill. The conclusion of this study was that the psychiatry course is not sufficient for treatment of patients with borderline personality disorder.

Det övergripande syftet med studien var att undersöka hur personalen på en psykiatrisk mottagning upplevde den behandling som de ger för borderline personlighetsstörning, mentaliseringsbaserad terapi. Genom en kvalitativ metod och fokusgrupper söktes svar på frågeställningarna. Det empiriska materialet analyserades med hjälp av tematisk analys och resultatet visade att behandlingen generellt upplevdes ha förbättrat patienternas livskvalitet. De flesta av patienterna gjorde helt andra livsval efter avslutad behandling och en del uppfyllde inte längre de diagnostiska kriterierna för borderline personlighetsstörning. De som hade fullföljt behandlingen eller nästan fullföljt den var de som hade dragit mest nytta av den. De faktorer som ansågs som viktiga för förändringsprocessen rörde individvariabler, strukturella faktorer, gruppterapi, medicinering med psykofarmaka och personalvariabler. De berörde med andra ord behandlingens form snarare än de specifika interventionerna för mentaliseringsbaserad terapi. De fynd som gjorts inom ramen för denna studie skulle därmed kunna betraktas som viktiga komponenter för psykoterapeutisk behandling av borderline personlighetsstörning oavsett tillhörighet av psykoterapeutisk skolbildning. Resultatet skulle kunna indikera att de specifika behandlingsinterventionerna inte har någon nämnvärd effekt samtidigt som det skulle kunna tyda på att en behandling som ges i samma form som MBT, men med andra interventioner, skulle kunna åstadkomma ett än bättre resultat. / The overall purpose of this study was to examine how the professionals on a psychiatric clinic experienced the treatment they are using for borderline personality disorder, mentalization-based treatment. Through a qualitative approach and focus groups, answers to the questions were sought. The empirical material was analyzed by using thematic analysis and the results showed that the treatment generally had improved the patients’ quality of life, as perceived by the professionals. Most of the patients did completely different choices in life after the treatment was finished and some of them did no longer fulfill the diagnostic criteria’s for borderline personality disorder. Those who almost or fully completed the treatment where the ones who have had the most use of it. Important factors for the process of change were individual variables, structural factors, group therapy, medication with psychopharmacological drugs and personnel variables. In other words factors related to the structure of the treatment rather than the specific interventions for mentalization-based treatment. The findings within the scope of this study could hence be considered as vital components for psychotherapeutic treatment of borderline personality disorder independent of psychotherapeutic doctrine. The result could indicate that the specific treatment interventions do not have any significant effect but at the same time it could indicate that a treatment given in the same form as mentalization-based treatment, but with other interventions, could give an even better result.