Depression är vanligt hos personer med Borderline personlighetsstörning (BPS). Det finns risk för att komorbid depression försämrar behandlingsutfall och minskar sannolikhet för remission från BPS, en problematik förknippad med signifikant funktionsned-sättning. Denna studie syftade till att undersöka hur patienter med BPS och samtidig depression, svarade på beteendeaktivering inriktad på att konkurrera ut ohälsosamma beteenden med hälsosamma. I single-case design om fyra patienter, registrerades aktivitetsnivå dagligen samt upprepade mätningar med validerade skattningsskalor under baslinje och aktiv intervention. Resultatet visade att patienterna hade stora svårigheter med registrering och närvaro, och att även om hälsosamma beteenden ökade i vissa fall så påverkades inte grad av depression.

Empirisk forskning samt litteratur visar att musiken påverkar oss på många plan samt har en inverkan på livskvaliteten. Uppsatsen syftade till att presentera detta samt belysa genom en undersökning av hur personer med och utan diagnosen Asperger syndrom/autistisk personlighetsstörning upplevde musikens inverkan på deras liv och livskvalitet. Inledningen bygger på en grund av undersökningar och litteratur om musiken, livskvalitet samt en förklaring till diagnoserna. Fyra personer utan diagnos och fyra personer med diagnos djupintervjuades. Resultatet visar att samtliga tycker musiken har en stor inverkan på deras livskvalitet och välmående helt i linje med mycket av den tidigare forskningen. Några större skillnader mellan dem med diagnos och utan kunde inte påvisas. Slutsatsen var att musiken spelar en stor roll i människans liv och har så gjort genom historien. Mer forskning behövs för att kunna fastställa de empiriska forskningsresultaten kliniskt.

Bakgrund: Personer med emotionellt instabil personlighet, som har en benägenhet att klyva sina inre tolkningar av andra individer eller sig själva som onda eller goda utan förmåga att kunna integrera, dessa karaktäristika hos en individ har kommit att betecknas som borderline personlighet. Personer med borderline personlighet har en tendens att idealisera eller nedvärdera sig själva och andra och har också en benägenhet för självdestruktiva handlingar. Personer med borderline personlighet är i behov av ett bra omhändertagande när de kommer i kontakt med psykiatrin första gången. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans attityd och kunskaps behov vid omvårdnad av patienter med borderline personlighetsstörning. Metod: Systematisk litteraturstudie har använts som metod. Databaserna PubMed, Cinahl och PsycInfo har använts vid sökning efter vetenskapliga artiklar. I studien inkluderades 12 artiklar som analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Följande fem kategorier identifierades (1) Relation mellan sjuksköterska och patient, (2) Personalens tolerans till avvikande beteende, (3) Personal och patient säkerhet, (4) Patientens upplevelser, (5) Kunskaps behov. Diskussion: Artiklarna som presenteras i studien belyser sjuksköterskans attityd och kunskaps behov vid omvårdnad av patienter med borderline personlighetsstörning. samt patientens upplevelse av sjuksköterskornas bemötande. Slutsats: Sjuksköterskor ska skaffa sig en helhetsbild av personer med borderlinepersonlighet och inte vara fixerade vid diagnosen . Specialistutbildning för sjuksköterskor med inriktning mot psykiatrisk vård borde vara ett krav för de sjuksköterskor som arbetar med patienter med borderline personlighetsstörning för att kunna ge den optimala omvårdnaden och ha en professionell attityd gentemot denna patientkategori.

Forskning gjord på vuxna med psykopatisk personlighetsstörning, samt ungdomar med psykopatiliknande egenskaper har visat på samband med kriminalitet. Detta förde fram frågan huruvida det var möjligt att identifiera psykopatiliknande egenskaper redan hos barn? Skulle detta i så fall vara en särskilt problematisk grupp? Skulle denna grupp av barn med psykopatliknande egenskaper skilja sig från andra grupper av barn i utagerandeproblematik? Studien gjordes i form av två olika frågeformulär, som tilldelades förskollärare och barnets föräldrar på förskolor i Örebro, Kumla samt Linköping. Försökspersonerna bestod av 309 barn i åldrarna 3-5 år. Resultatet visade att det fanns en grupp av barn med psykopatiliknande egenskaper. Barnen i denna grupp samt i en grupp av barn med hög impulsivitet hade särskilt hög grad av utagerandeproblematik. / Adults and youths with psychopathic personality disorder have been associated with criminal activities. This raised the question whether it was possible to identify psychopathic traits in young children? If so, would it be a problematic group of children? Would the group of children with psychopathic traits be different from other groups of children in externalizing behaviours? This research was done through two different questionnaires, one was given to teachers at pre-school and the other one was given to the child’s parents. The study included 309 children, in the age of 3-5 years. The research was done in three medium sized cities in Sweden. The result showed that there was a group of children with psychopathic traits. The group of children with psychopathic traits, together with a group of children with high impulsivity both showed behaviours that correspond with externalizing behaviours.

Denna kvalitativa studie innefattar en undersökning om hur personer med en kombination av en anorexiliknande problematik samt emotionell instabil personlighetsstörning, upplever sin livssituation utifrån dessa två sjukdomstillstånd. En central frågeställning är att finna tänkbara orsaker till samsjukligheten mellan individernas sjukdomstillstånd. I denna studie har fem telefonintervjuer genomförts. Utgångspunkten i denna studie har bestått av anknytningsteorin samt biosociala teorin, vilket även har varit en grund i att förklara samsjukligheten i analysen. Resultatet från samtliga intervjuer indikerar på att det finns tänkbara orsaker till varför dessa intervjupersoner utvecklat en anorexiliknande problematik och emotionell instabil personlighetsstörning samt att det råder en samsjuklighet mellan dessa två sjukdomstillstånd. Tänkbara faktorer till varför dessa individer utvecklat dessa två sjukdomstillstånd har gett upphov till tre begrepp som har varit centrala utifrån intervjupersonernas berättelser; anknytning, utsatthet samt övergrepp. Det fjärde och sista begreppet samsjuklighet sammanfattar de tänkbara faktorerna till varför dessa individer insjuknat i en anorexiliknande problematik samt emotionell instabil personlighetsstörning. / This qualitative study contains a review of how persons with an anorexia-similiar disease and borderline personality disorder, is experiencing their lives through this two conditions. A central question is to find possible causes to explain the comorbidity between an anorexia-similiar disease and borderline personality disorder. In this study, there have been five inerviews. The basis of this study have proceed from two theories; the attachment theory and biosocial theory, which also have been the basis to analyze the comorbidity between an anorexia-similiar disease and borderline personality disorder. The results of the study, indicates that there are some possible reasons why these persons have developed these two diseases and that there is a intelligible comorbidity between this two conditions. Possible factors why these persons have developed these two diseases, have lead to three notions; attachment, vulnerability and abuse. The fourth and final concept, comorbidity, summarizes the possible factors why these persons have developed and anorexia-similiar disease and borderline personality disorder.

Syftet med studien är att beskriva hur kvinnor som fått diagnosen borderline personliglighetsstörning upplever att deras liv har varit innan, under och efter diagnostiseringen. Syftet är också att ge en inblick i hur dessa kvinnor beskriver begreppet borderline. Studien har en kvalitativ ansats med narrativ teori som utgångspunkt, där sex kvinnor med diagnosen BPD har intervjuats. En inblick i informanternas subjektiva upplevelser har strävats efter genom berättelser. Detta för en förståelse för hur de ser på sin omvärld och sig själva. Resultatet visade en tendens bland informanterna att fly, vilket ofta grundats i en otillräcklighetskänsla. Tillståndet har främst präglats av impulsivitet och ett skiftande mellan ytterligheter. Att diagnostiseras med BPD har medfört en känsla av lättnad, men har också orsakat att informanterna blivit stigmatiserade. Resultatet påvisade även ett samband mellan ålder och valet av att tala öppet om diagnosen.

SAMMANFATTNING BAKGRUND: Suicidalt beteende och självskadebeteende kan förekomma hos personer med emotionell instabil personlighetsstörning (EIPS). Det kan finnas en negativ attityd till patienter med EIPS och liknande ohälsa hos personal som vårdar denna patientgrupp. Tidigare studier beskrev att sjuksköterskor upplevde att de hade för lite kunskap och utbildning i hur självskadebeteende ska bemötas i vården. SYFTE: Syftet med litteraturstudien var att analysera och sammanställa relevant vetenskaplig litteratur som utifrån vårdpersonalens och patientens perspektiv belyser bemötande och vård av patienter med emotionell instabil personlighetsstörning och liknande ohälsa. METOD: Systematisk litteraturstudie. Litteratursökningarna utfördes i databaserna, CHINAL, PubMed och SCOPUS. RESULTAT: Resultatet består av 21 inkluderade studier. Data genererade fyra teman vilka var vårdpersonalens attityder, vårdrelationens betydelse, behov av kunskap i vårdandet och vårdlidande. Personer med EIPS och liknande ohälsa kunde uppleva att de fick ett icke respektfullt bemötande och en negativ attityd från personalen. Vad som även kunde påverka vårdandet var ifall vårdpersonalen hade bristande kunskap, förståelse och verktyg för att behandla och vårda denna patientgrupp. Personer med EIPS och liknande ohälsa ansåg att viktiga aspekter för att lindra lidande kunde vara respekt, stöd, tillit, förståelse och omsorg. Att känna sig hörd av vårdpersonalen och delaktig i såväl sin behandling som beslutsfattande kring medicinering ansågs vara av stor betydelse. SLUTSATS: Negativa attityder och bristande kunskap hos vårdpersonal bekräftades av både vårdpersonal och patienter. Dessa aspekter kunde leda till stort vårdlidande hos patienten. Att minska lidandet hos patienten kunde göras genom att få patienten att känna sig delaktig i sin vård, känna sig hörd samt att ha ett respektfullt sätt gentemot patienten. Nyckelord: Emotionell instabil personlighetsstörning, självskadebeteende, vård / BACKGROUND: Suicidal and self-harming behaviour can present itself in people with borderline personality disorder. There can be a negative attitude towards patients with borderline and similar disorders among staff caring for these patients. Previous studies highlights that nurses feel they have too little knowledge and training in how to adress self-harming behaviour. AIM: The aim with this literature review was to analyse and compile relevant literature highlighting treatment and care of patients with borderline personality disorder and other similar disorders from the viewpoint of healthcare professionals and the patient’s perspective. METHOD: Systematic literature review. Literature search was made in the databases CHINAL, PubMed and SCOPUS. RESULTS: The result consists of 21 included studies. Data generated four themes which were attitudes of health care professionals, the importance of the nursing relationship, the need for knowledge for caring and care suffering. Patients with borderline and other similar disorders may experience that they are treated with non-respectful behaviour and a negative attitude. Another aspect that may influence the care is whether or not the nursing staff had the adequate knowledge, understanding and tools to care for these patients. Patients with borderline and other similar disorders considered respect, support, trust, understanding and care important aspects of alleviating suffering. To feel heard and to feel involved in their treatment as well as decisions regarding medication was considered of great importance. CONCLUSION: Negative attitudes and lack of adequate knowledge among health care professionals could be confirmed from both the health care professionals themselves and the patients. These aspects can result in suffering for the patient. This suffering can be alleviated by getting the patient to feel involved in their care, to feel heard as well as approaching the patient with a respectful manner.

Personlighetsstörningar är den enskilt sett mest betydelsefulla individfaktorn bakom våldsbrottslighet. Av alla personlighetsstörningar är psykopati den allvarligaste som vi idag känner till och psykopater begår, sett till sitt antal, en mycket stor andel av de grova våldsbrotten. Vilka skillnader som finns mellan psykopaters och icke psykopaters predatoriska våldsbrottslighet är frågeställningen som föreliggande systematiska litteraturöversikt avser besvara. Resultatet visar att psykopater oftare fungerar sämre i behandlingsprogram och de återfaller också oftare i våldsbrottslighet efter försök till behandling. Våldsbrott som begås av psykopater är i större utsträckning oprovocerade och instrumentella. Dessutom är sadistiska och sexuella inslag vanligare när gärningspersonen är psykopat. Individer med personlighetsstörningen psykopati utelämnar också i större utsträckning betydelsefull information kring den egna våldsbrottsligheten och överdriver reaktiviteten i sin egen våldsbrottslighet. Jämfört med icke psykopater begår i synnerhet lågintelligenta psykopater fler våldsbrott medan högintelligenta psykopater tenderar att tidigare debutera i våldsbrottslighet. I litteraturöversikten uppmärksammas också att psykopater inte är en homogen grupp då de kan delas in i primära och sekundära psykopater. / Personality disorders are the strongest individual factor behind violent crime. Among all personality disorders psychopathy is the most serious one known today and psychopaths commit, considering their numbers, a large share of the violent crimes. Differences between psychopaths and non-psychopaths when it comes to predatory criminal acts are described in this literature review. The results show that psychopaths are at a greater risk of recidivism and treatment failure. Violent crimes committed by psychopaths are more often unprovoked and their violent crimes tend in greater occurrence to have instrumental, sadistic and sexual elements compared to non-psychopaths. Individuals with the personality disorder in question were also more likely than others to exaggerate the reactivity of their violent crimes and omit major details regarding their violent offences. Compared to non-psychopaths they also commit more violent crimes, especially psychopaths with low intelligence. High intelligence among psychopaths means an earlier onset in violent crimes while for violent non-psychopaths the association is reversed. In this literature review it is also recognized that psychopaths are not a homogenous group, instead they can be divided into primary and secondary variants.

Bakgrund: Patienter med emotionell instabil personlighetsstörning upplevs som en svårbehandlad patientgrupp inom heldygnsvården. Omvårdnadspersonalens kunskap kring bemötande och behandling av denna patientgrupp är varierande vilket gör att vården ser olika ut. Detta kan resultera i ett ökat lidande hos patienten och frustration i personalgruppen. Syfte: Studiens syfte var att beskriva faktorer som bidrar till stabilare mående hos patienter med emotionellt instabilt personlighetsstörning under heldygnsvård. Metod: Som metod har använts en kvalitativ design med induktiv ansats. Studien baserades på sex intervjuer där informanterna var patienter med diagnosen emotionellt instabil personlighetsstörning. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att bemötandet och engagemang hos personal var av stor vikt. Struktur och delaktighet var andra viktiga faktorer för att nå ett stabilare mående. Det framkom att heldygnsvården kunde bidra med ett avbrott i vardagen och att meningsfulla aktiviteter under vårdtiden var en annan viktig faktor. Slutsats: Patienterna upplevde att bli bemött som en individ av engagerad personal och att få vara delaktig i sin vård som två viktiga faktorer i processen mot ett stabilare mående. Heldygnsvårdens struktur och miljöombytet stod för återhämtning och en möjlighet att återfå rutiner. Det framkom även en önskan om fler meningsfulla aktiviteter såsom fysisk aktivitet och psykoedukation för att på bästa sätt ta tillvara på vårdtiden. / Background: Patients with emotional unstable personality disorder is experienced as a difficult to treat patient population in inpatient care. Nursing staff knowledge surrounding the introduction and the treatment of this patient population is diverse, which means that the care is different. This can result in increased suffering of the patient and frustration in the staff group. Aim: The aim of the study was to describe factors that contribute to a more stable mood in patients with emotionally unstable personality disorder. Method: The method that has been used is a qualitative design with inductive approach. The study was based on six interviews with informants that who were patients diagnosed with emotionally unstable personality disorder. The interviews were analyzed using content analysis. Result: The results showed that the hospitality and commitment of the staff was of great importance. Structure and participation were other important factors for achieving a stable mood. It was revealed that inpatient care could contribute to an interruption of everyday life and meaningful activities were another important factor that emerged. Conclusion: Patients experienced to be treated as an individual by committed staff and to be involved in their care was part of the process towards a stable mood. Inpatient care structure and change of environment support for recovery and an opportunity to regain routines. There was a desire for more meaningful activities such as physical activity and psycho education to best take advantage of the period of care

Background: Patients with borderline personality disorder represent a large group in healthcare who are struggling with painful emotions in life. Caring should be based on strengthening health processes by focusing on the patients, but research made by the patient's perspective has shown that this population rather felt that their health processes was counteracted, than promoted. The patients felt that the nurses displayed a negative attitude towards them. Attitudes are defined as a system of values, emotions and actions towards others.   Aim: the purpose of this study was to highlight the attitudes and experiences of nurses towards caring for people with borderline personality disorder   Methods: A study on the literature based on nine scientific papers was performed. The articles have been analyzed, systematically coded and compiled into a new unit.   Results: This study shows that nurses have an overall negative attitude towards patients with borderline personality disorder. Three main categories emerged, which was lack of knowledge, difficult patients and experiences influence. The nurses expressed the lack of knowledge as a feeling of not being competent enough to provide the right care and because of the fact that they had little faith in the care options that existed. Difficult patients was the biggest theme which showed that patients were seen as strong, dangerous ruthless forces that evokes powerlessness among nurses. Something that was seen as consistent throughout the study was that the patients were seen as dishonest and manipulative. The third main theme ”experiences influence” showed that experiences affects and touches the nurse that then contributes to the selection of treatment strategies.   Discussions: It appears that there is a gap between nurses' attitudes and the needs of patients resulting in health suffering. This is discussed by Katie Erikson's theory of care suffering from nursing science theory of health and care, patients 'and nurses' views on health promotion.   Keywords: Borderline personality disorder, experiences, attitudes, nursing, nurse, nurses.