This study examines collaboration between social services, inpatient- and outpatient psychiatric care regarding to discharge from psychiatric inpatient care. The research questions examined in the study were how professionals working in these organizations perceive the discharge process with regards to limiting factors, facilitating factors and their experiences of how the patient have experienced discharge. The study is based on two focus group interviews with professionals working in psychiatric inpatient- and outpatient care and three individual interviews with professionals working in the social services. The results show that facilitating factors for collaboration are clear communication, when patients already have contact with the social services since before, and when the professionals already have an established professional relationship. Poor communication, unclear responsibilities, and lack of respectfor each individual profession, were the main limiting factors. The legislative requirement for a fast discharge process was a limiting factor due to social care efforts long lead time. / Den här studien undersöker samverkan mellan socialtjänst och psykiatrisk sluten- och öppenvård när patienter ska skrivas ut från psykiatrisk slutenvård. Forskningsfrågan för studien är hur professionella som arbetar inom dessa verksamheter ser på utskrivningsprocessen utifrån begränsande och främjade faktorer samt hur de tror att utskrivningarna upplevs av patienterna. Studien bestod av två fokusgrupper med professionella från psykiatrisk sluten- och öppenvård samt tre individuella intervjuer med socialsekreterare. Resultaten visar att främjande faktorer för samverkan är när det finns tydlig kommunikation, när patienter redan har kontakt med socialtjänsten sedan tidigare samt när samverkansaktörerna har upparbetade relationer. Bristande kommunikation, oklara ansvar och brist på respekt för yrkesroller var begränsande faktorer i samverkan. Lagstiftningenskrav på en skyndsam utskrivningsprocess var en begränsande faktor utifrån långa uppstartstider för vissa sociala omsorgsinsatser.

Syftet med denna studie var att belysa vilka omvårdnadsåtgärder vårdpersonal på en slutenpsykiatrisk avdelning angav vara av betydelse för patienter med emotionellt instabil personlighetsstörning (EIP). Metod För att svara på syftet i denna studie valdes metoden kvalitativ innehållsanalys av halvstrukturerade intervjuer med 6 vårdare som arbetade på slutenpsykiatriskavdelning med speciell inriktning mot vård av personer med EIP. Resultat Genom innehållsanalys av intervjuerna framkom tre teman med tillhörande subteman. Tema 1: Att hantera utåtagerande symptom, subteman: Att hantera splitting, Att hantera ångest, utspel och självskada. Tema 2: Att arbeta tillsammans för att nå omvårdnadsmål, subteman: Enhetligt förhållningssätt, Struktur i omvårdnaden. Tema 3: Att bygga upp en individ, subteman: Att skapa en tillitsfull relation, Att rusta patienten för utskrivning, Tid som en faktor i omvårdnaden, Att vara tillgänglig för patienterna, Självförtroendets del i ökad hälsa, En inre trygghet är en grund för positiv utveckling, Omvårdnaden utförs i ett medmänskligt samspel. Slutsats Som svar på denna studies syfte att belysa vilka omvårdnadsåtgärder vårdpersonalen på en slutenpsykiatrisk avdelning angav vara av betydelse för patienter med emotionellt instabil personlighetsstörning, är svaret de subteman som framkom genom analysen. / The Ame of this study was to investigate what the caregivers of an in-patient ward would say was important for the care of patients diagnosed with borderline personality disorder (BPD). The Method that was used was qualitative content analysis of face-to-face semi structured interviews with six caregivers of an in-patient ward that was specialized in caring for BPD patients. The Result of the content analysis emerged into three themes with subthemes. Theme number one was: To handle symptoms, the subthemes were To handle splitting, To handle acting out behaviors, anguish and self mutilations. Theme number two was: Working together to reach care-giving goals, the subthemes where: Unanimous attitudes, Structured care-giving. Theme number three was: To strengthen a person, the subthemes where: To create trust in the care-relationship , To prepare the patient for the transcription, Recovery takes time, To be available, Incising self-confidence for grater health, An inner confidence as a ground for personal grout. The care is set in an interpersonal relationship. The Conclusion was that the subthemes reflected what was important in the care of patients diagnosed with BPD.