BAKGRUND: Sedan år 2005 har antalet personer som diagnostiseras med en personlighetsstörning i Sverige ökat från 1803 till 2222. Personer med en personlighetsstörning är ofta i behov av psykiatrisk vård på grund av olika beteendestörningar. Av de som försökt begå självmord har tio procent lyckats. Sjuksköterskan kommer, oavsett var hen är verksam, möta personer med Borderline personlighetsstörning (BPD) då de möts både inom psykiatrin och den somatiska vården.   SYFTE: Att undersöka sjuksköterskans erfarenheter av att vårda personer med Borderline personlighetsstörning.   METOD: En kvalitativ litteraturstudie har genomförts och till analysen användes induktiv innehållsanalys.   RESULTAT: I resultaten framkom kategorierna Vårdpersonalens attityder, där huvudfynden var att attityderna var negativa men att en önskan om att hjälpa ändå finns, och Vårdrelationens betydelse där det mest framträdande problemet är brist på kunskap och förståelse hos sjuksköterskor.   SLUTSATS: Det krävs att sjuksköterskan har kunskap både om sjukdomen och om hur det är att vårda personer med BPD

BACKGROUND: Previous research shows that many nurses feel that patients with borderlinepersonality disorder (BPD) are more difficult to provide care to than patients with otherdiagnoses. Experiences of these meetings with BPD patients are often negative. With thisbackground, a literature study was made in order to elucidate the patients' perspective. AIM:Compiling knowledge of how patients diagnosed with BPD experience their treatment and themeeting with health care professionals. METHOD: Through the databases PsycINFO andPubMed, twelve qualitative articles were selected and summarized in a literature study. Thearticles were analyzed by content and quality and these results were divided into themes andcategories. RESULTS: Patients with BPD experienced ignorance and prejudice from health careprofessionals. This led to insufficient meetings and distrust of the health care system. Patientsfeel that good relationships with health care professionals are the basis to be able to absorb theoffered treatment. CONCLUSION: The nurse may together with other health care professionalscontribute to respectful and trustful relationships to patients with BPD. This can result in a morepositive health care experience and ultimately a better quality of life for these patients.

No description available.

Borderline personlighetsstörning är en allvarlig psykiatrisk störning som leder till stor funktionsnedsättning för den drabbade, varpå vikten att erbjuda dessa patienter en effektiv och evidensbaserad behandling är stor. Föreliggande longitudinella effectiveness-studie undersökte om dialektisk beteendeterapi hade effekt på patienter med borderline personlighetsstörning och subklinisk emotionell instabilitet i svensk subspecialiserad öppenvård. Studien ämnade besvara om det fanns någon förändring för patientgruppen över tid gällande borderlinediagnos, borderlinesymptom, självskadebeteende, suicidförsök och komorbiditet, samt vilka prediktorer som predicerade behandlingsutfall. Sammanfattningsvis visade resultaten en minskning i borderlinediagnos, borderlinesymptom, suicidförsök, självskadebeteenden, samt komorbida diagnoser vid behandlingsavslut. Minskning i antal ångeststörningar under behandlingen visade sig vara en signifikant prediktor för minskning i BPS-symptom och ett större antal individualsessioner visade sig vara en signifikant prediktor för minskning i självskadebeteenden över tid. Resultatet tyder på att patientgruppen signifikant förbättrades i just denna kliniska kontext, efter att de genomgått dialektisk beteendeterapi. Potentiella förklaringar till resultatet diskuteras samt förslag på vidare forskning anges.

Bakgrund: Borderline personlighetsstörning [BPD] är en av de diagnoser som går under namnet personlighetsstörning. BPD beskrivs som ett mönster av instabilitet i relationer med andra människor, känslostämning och självbild samt en markerande impulsivitet. Det är ungefär 75 procent som är kvinnor med borderline personlighetsstörning. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med borderline personlighetsstörning. Metod: En litteraturstudie av patografier utifrån en kvalitativ design har utförts. Data har analyserats med Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys. Resultat: Under analysens gång framkom tre kategorier; Ett pendlande känsloliv, Behovet av att få lindring samt Strategier för att kunna hantera sjukdomen. Det framkom att kvinnorna i studien upplevde en enorm ångest och en känsla av att allt är mörkt inom dem. De försökte själva hantera ångesten genom att med olika metoder skada sig själva. Med hjälp av engagerade personer kunde de lära sig hantera vardagen. Slutsats: En person med BPD kan inom sig känna ett självhat och en tomhet som skapar ångest och kan leda till suicidförsök. Sjuksköterskan kan komma att möta dessa personer inom sjukvården och behöver visa förståelse och vara öppen för att lyssna på personens livsberättelse. Fler studier om personers upplevelser samt anhörigas upplevelser är önskvärt.

Bakgrund: Personer med Borderline Personlighetsstörning (BPS) ses ofta inom sjukvården och är starkt förknippade med hög dödlighet. Återkommande egenskaper i denna patientgrupps liv är instabilitet, impulsivitet, en växlande självbild samt bristande relationer. Tidigare forskning visar att allmänsjuksköterskor besitter bristfälliga kunskaper om borderlinepatienter och deras upplevelser av att leva med BPS. Syfte: Studiens syfte är att belysa hur kvinnor med Borderline Personlighetsstörning (BPS) upplever sin livsvärld, för att genom livsvärlden delge allmänsjuksköterskor bättre verktyg för att möta och vårda denna patientgrupp på bästa sätt. Metod: Studien genomförs utifrån en kvalitativ ansats, med utgångspunkt från hermeneutiken. Fyra självbiografier analyseras med hjälp av Lundman och Hällgren-Graneheims (2008) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Upplevelsen av Borderline Personlighetsstörning beskrivs i studiens resultat genom fyra huvudkategorier: uppväxtens betydelse, behovet av relationer, ett svårthanterligt känsloliv samt synen på sig själv. Slutsatser: Ett livsvärldsperspektiv är nödvändigt att ha med sig som allmänsjuksköterska, för att förstå, vårda och möta borderlinepatienter på bästa möjliga sätt. Utifrån livsvärlden kan patientens sanna upplevelse av vad som bidrar till lidande respektive välbefinnande nås. Genom att kartlägga ett mönster av vad som bidrar till lidande respektive välbefinnande kan vårdpersonal vägleda patienterna till ett tillfrisknande samt till en mer hanterbar vardag.

Bakgrund:  Självskadebeteende är ett av diagnoskriterierna vid diagnosen borderline personlighetsstörning. Varje år vårdas många personer inom slutenvården i Sverige till följd av självskadebeteende. Inom vården finns stigmatisering och negativa attityder associerat med självskadebeteende. Kunskap och utbildning är viktiga faktorer för att förbättra bemötande och omvårdnad för dessa personer. Syfte: Att belysa personers upplevelse av att leva med självskadebeteende vid borderline personlighetsstörning. Metod: Studien har en kvalitativ ansats och är baserad på fyra patografier. Analysen baseras på Graneheim och Lundmans beskrivning av hur en innehållsanalys kan utföras.  Resultat: Fyra kategorier, med tillhörande tio underkategorier framkom under analysen. Kategorierna var Att drivas av en inre smärta, Att leva med en sjuk identitet, Skam och rädsla i mötet med omgivningen och Att forma en ny identitet. Kategorierna och underkategorierna beskriver på olika sätt upplevelsen av att leva med självskadebeteende. Slutsats: Det framkom en rad olika upplevelser där en del berörde upplevelsen av stigmatisering och fördomar. Sjuksköterskan har en betydelsefull roll när det gäller utformande av omvårdnaden och bemötande. Utbildning och kunskap har visats minska negativa attityder och stigmatisering och är således nödvändiga faktorer för att skapa förutsättningar för en god omvårdnad.

Bakgrund: I det dagliga arbetet träffar sjuksköterskor ofta på personer med psykisk ohälsa. Borderline personlighetsstörning (BPD) är ett sjukdomstillstånd som karaktäriseras av en instabil självbild, impulsivitet, skiftande stämningsläge och stormiga relationer. Sjuksköterskorna har ett stort ansvar vid mötet med människor med olika behov, där sjuksköterskan ska vara en god lyssnare, ha empati, inge hopp, lugn och tröst. Därför är det viktigt att sjuksköterskorna har en medvetenhet kring sitt eget agerande och bemötande. En persons känslomässiga, beteendemässiga och kognitiva delar ligger som grund till hur en attityd utformas. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att utifrån ABC-modellen beskriva sjuksköterskornas attityder till patienter med Borderline personlighetsstörning, samt att beskriva de inkluderade artiklars datainsamlingsmetod. Metod: En beskrivande litteraturstudie med deduktiv innehållsanalys, baserad på nio kvantitativa och fem kvalitativa artiklar. Sökningarna har gjorts via databaserna PubMed, Cinahl, PsykINFO och Scopus via Gävle Högskolan. Huvudresultat: Resultatet visar att sjuksköterskor har en övervägande negativ attityd mot patienter med BPD. Sjuksköterskor beskriver BPD patienter som manipulativa, oärliga, farliga, oberäkneliga och svåra att arbeta med. Sjuksköterskorna beskriver hur de distanserat sig och undvikt att vårda dessa patienter i den mån det gått på grund av dessa känslor mot BPD patienter. Sjuksköterskorna visade även lite empati och sympati för patienter med BPD. Sjuksköterskor med en positiv attityd mot BPD patienter beskrev hur de kände sig glada att de lagt ner tid på patienten istället för och ge upp. Metodologiska aspekten i den föreliggande studien utgjordes av nio kvantitativa och fem kvalitativa artiklar. Slutsats: Sjuksköterskor upplever sig ha en negativ attityd gentemot patienter med borderline personlighetsstörning. Sjuksköterskorna anser även att denna patientgrupp manipulativ och energiuttömmande. Vidare beskriver sjuksköterskor hur dom distanserar sig mot dessa patienter på grund av irritation, aggressivitet och utpressning hos patienterna. Genom mer kunskap och utbildning för sjuksköterskor som arbetar med patienter med Borderline personlighetsstörning kan en större förståelse uppnås och för att på ett professionellt sätt hantera sina egna känslor och tankar, när olika trängda situationer uppstår. / Background: In the daily work, nurse often meet people with mental illness. Borderline personality disorder (BPD) is a disease state characterized by an unstable self-image, impulsiveness, mood shifting and stormy relationships. Nurses have a great responsibility whit meeting with those people with different needs, where the nurse should be a good listener, have empathy, inspire hope, peace and consolation. Therefore, it is important that nurses have an awareness of their own actions and treatment. A person's emotional, behavioral and cognitive components are the basis for how an attitude designed. Objective: To describe nurses' attitudes towards people with borderline personality disorder according to the ABC-model and to describe the articles data collection methods. Method: A descriptive literature with a deductive content analysis, based on nine quantitative and five qualitative articles, in which the searches were made through the databases PubMed, CINAHL, and Scopus PsychINFO by Gävle University. Main Results: The results show that nurses have a predominantly negative attitude towards patients with BPD. Nurses describe BPD patients as manipulative, dishonest, dangerous, unpredictable and difficult to work with. The nurses describe how they distanced themselves and avoided caring for these patients as little as possible because of these feelings against BPD patients. The nurses also showed little empathy and sympathy for patients with BPD. Nurses with a positive attitude towards the BPD patients described how they felt satisfied that they spent time with the patient rather than give up on them. Methodological aspects in the present study consisted of nine quantitative and qualitative five articles. Conclusion: Nurses feel they have a negative attitude towards patients with borderline personality disorder. The nurses also consider this patient as manipulative and energy exhaustive. Furthermore, nurses describe how they distance themselves from these patients because of the irritability, aggression and blackmail from these patients. Through knowledge and training a greater understanding is achieved for the nurses who work with patients with borderline personality disorder as well as tools given to professionally manage their own emotions and thoughts, when various difficult situations arise.

<p>Depression är vanligt hos personer med Borderline personlighetsstörning (BPS). Det finns risk för att komorbid depression försämrar behandlingsutfall och minskar sannolikhet för remission från BPS, en problematik förknippad med signifikant funktionsned-sättning. Denna studie syftade till att undersöka hur patienter med BPS och samtidig depression, svarade på beteendeaktivering inriktad på att konkurrera ut ohälsosamma beteenden med hälsosamma. I single-case design om fyra patienter, registrerades aktivitetsnivå dagligen samt upprepade mätningar med validerade skattningsskalor under baslinje och aktiv intervention. Resultatet visade att patienterna hade stora svårigheter med registrering och närvaro, och att även om hälsosamma beteenden ökade i vissa fall så påverkades inte grad av depression.</p>

<p><em>Bakgrund:</em> Personer med emotionellt instabil personlighet, som har en benägenhet att klyva sina inre tolkningar av andra individer eller sig själva som onda eller goda utan förmåga att kunna integrera, dessa karaktäristika hos en individ har kommit att betecknas som borderline personlighet. Personer med borderline personlighet har en tendens att idealisera eller nedvärdera sig själva och andra och har också en benägenhet för självdestruktiva handlingar. Personer med borderline personlighet är i behov av ett bra omhändertagande när de kommer i kontakt med psykiatrin första gången. <em>Syfte:</em> Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans attityd och kunskaps behov vid omvårdnad av patienter med borderline personlighetsstörning. <em>Metod:</em> Systematisk litteraturstudie har använts som metod. Databaserna PubMed, Cinahl och PsycInfo har använts vid sökning efter vetenskapliga artiklar. I studien inkluderades 12 artiklar som analyserades med hjälp av innehållsanalys. <em>Resultat:</em> Följande fem kategorier identifierades (1) Relation mellan sjuksköterska och patient, (2) Personalens tolerans till avvikande beteende, (3) Personal och patient säkerhet, (4) Patientens upplevelser, (5) Kunskaps behov. <em>Diskussion:</em> Artiklarna som presenteras i studien belyser sjuksköterskans attityd och kunskaps behov vid omvårdnad av patienter med borderline personlighetsstörning. samt patientens upplevelse av sjuksköterskornas bemötande<strong>.</strong> <em>Slutsats: </em>Sjuksköterskor ska skaffa sig en helhetsbild av personer med borderlinepersonlighet och inte vara fixerade vid diagnosen . Specialistutbildning för sjuksköterskor med inriktning mot psykiatrisk vård borde vara ett krav för de sjuksköterskor som arbetar med patienter med borderline personlighetsstörning för att kunna ge den optimala omvårdnaden och ha en professionell attityd gentemot denna patientkategori.</p>