Studiens syfte är att finna en förståelse för vilka förhållningssätt lärare har till teknikundervisningen ur ett genusperspektiv. Detta för att finna vad det är som påverkar teknikämnets karaktär och utveckling. Studien använder sig av ett genusperspektiv. De metoder för studien som använts har varit kvalitativa och kvantitativa då både enkätundersökning och intervjuer genomförts. Resultatet av studien visar att lärares förhållningssätt stämmer överens med den uppfattning om begreppet genus som finns präglat i vårt samhälle. Vissa lärare visar även en rädsla mot att använda ordet genus, de använder ordet kön eller benämner flickor och pojkar. Ett flertal lärare anser att genus inte har med teknikämnet att göra eftersom de menar att lärare inte bör kategorisera elever utifrån kön. Slutsatsen är att begreppet genus är svårtolkat och att studien visar oss en inblick i något komplext och något som borde finnas med i läroplanen och lärarutbildningen.

Denna uppsats har som syfte att undersöka skräckens roll i sympatiskapande, hur denkan användas för att skapa sympati för karaktärer. För att utföra undersökningenanalyseras två karaktärer från skräckserien The Haunting of Hill House (2018), medhjälp av Jens Eders karaktärsklocka som analysmetod. Analysen visar att skräckentillför mycket till vad som gör karaktärerna sympatiska, genom att gestaltakaraktärernas känslor och problem på ett tydligt sätt. Det går att se skräckens möjligaroll som verktyg för att effektivt skapa sympati, till exempel i möjligheten att skapaen vilja hos karaktärerna som publiken kan sympatisera med.

In this thesis three different drum solos are studied which clearly has the composition as a basis. They are transcribed and analyzed in how they use the compositions in their solo playing. These ways of soloing will be the underline to create different practices. These practices were made to implement these solo techniques into my own playing. This thesis also studied which compositions that can be easy or hard for a drummer to have as a basis, and why. This study was presented as a concert with a piano trio. The result shows the importance of structure. The solo doesn’t need to reflect the specific song, but it needs to create its own structure to make it more coherent for the listener. This perspective opened a lot of possibilities for me as a soloist, but also showed that it’s the start of a long path in development. / <p>Repertoar:</p><p>Blues on Sunday - Joshua Redman</p><p>Long Ago and Far Away - Jerome Kern</p><p>Duke Ellington's Sound of Love - Charles Mingus</p><p>Introspection - Thelonious Monk</p><p>Stepp, min Stepp - Jan Johansson</p><p>Konrads Hopp om Livet - Fredrik Ljungkvist</p><p>Medverkande:</p><p>David Stener - Piano</p><p>Olle Lannér Risenfors - Kontrabas</p><p>Filip Öhman - Trummor</p><p>Transkriptioner:</p><p>Roy Haynes solo på In Walked Bud, Thelonious Monk Quartet. Misterioso. Riverside Records; 1958 </p><p>Frankie Dunlops solo på Played Twice, Thelonious Monk. Big Band and Quartet in Concert. Columbia Records; 1964</p><p>Konsert:</p><p>Ljudfil på examenskonserten i lilla salen 20/2-2023</p>

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares syn på naturvetenskap samt hur de samtalar med barnen under en aktivitet i naturvetenskap. Två datainsamlingsmetoder har använts, intervjuer och observationer, för att undersöka vårt syfte. Tre förskollärare som arbetar med åldersgruppen tre till fem år och med olika pedagogiska inriktningar har deltagit i studien. Det teoretiska perspektiv vi utgick ifrån är ett meningsskapande perspektiv. Resultaten sammanställdes för att åskådliggöra vilka mönster som framkommit. Slutsatsen vi kom fram till var att förskollärarna uttrycker en vilja att svara på barnens frågor, samt uttrycker ett intresse för naturvetenskap. Då resultaten från observationerna delvis inte stämmer överens med detta, blir slutsatsen att förskollärarna har viljan, men att det inte räcker ända fram. För att förskollärarna ska kunna nå upp till de nya målen i naturvetenskap, behöver de få djupare kunskaper samt vore ett samarbete med andra förskolor önskvärt.

Denna uppsats undersöker vad som kan uppfattas som ’dåligt’ den narrativa strukturen i The Room (2003) och hur det kan bidra till filmens kulturella uppfattning som ’dålig’. Texten går också genom vad ’dålig’ film kan vara samt hur uppfattning om det kan bidra till uppfattning vad man bör fokusera på i stället i ett narrativ. Uppsatsen analyserar The Room genom Syd Fields treaktsstruktur för att se om filmen bryter konventionella berättarnormer. Uppsatsen tar även upp Robert McKees beskrivning av karaktärer och hur de intrigeras i narrativet och Alberto Baraccos hermeneutiska filmanalysmetod som metod för uppsatsen. Hermeneutik används i under analys av filmen för att förklara hur författarna tolkar händelseförloppet. Analysen svarar på uppsatsens frågeställningar om filmen följer konventionell berättarstruktur, vad som bygger upp narrativet i filmen och vilka aspekter som bidrar till filmens uppfattning som ’dålig’.

Denna komparativa studie analyserar och jämför Roald Dahls kapitelbok SVJ (1988), svensk översättning, med den svenskdubbade filmen SVJ (2016) av filmregissören Steven Spielberg. Syftet med studien är att jämföra de två verkens intrig och karaktärsskildring samt undersöka de mediespecifika skillnader som uppstått i adaptionen till film. Syftet är också att undersöka hur lärare som arbetar inom årskurserna 1–3 kan använda sig av böcker och filmadaptioner som hjälpmedel för att samtala om olika verk i syftet att hjälpa vidareutveckla elevernas läsförståelse. I denna studie används kapitelboken SVJ (1988) och filmen SVJ Stora Vänliga Jätten (2016) som exempel för det. Analysen visar både likheter och skillnader mellan bok och film, största skillnaden är händelserna i filmens inledning och slut. Det har lagts till en händelse i mitten av filmen. Studiens resultat visar att både boken och filmen kan användas i ett didaktiskt syfte för att öka elevernas läsförståelse.

Examensarbetets syfte är att undersöka hur förskollärare samtalar tillsammans med barnen under lunchen på förskolan. Videoobservationer har genomförts av fyra legitimerade förskollärare på tre förskolor. Analysen av resultatet har gjorts utifrån ett sociokulturellt perspektiv där ett lärande sker genom utmaning, samspel och vikten av att individen är aktiv. Resultatet visar att samtalen består av tre teman; samtalets karaktär, kontrollfrågor och omsorg. Resultatet visade att alla fyra samtalen hade ganska lika karaktärer under luncherna och att de var uppbyggda på ungefär samma sätt. I tre av observationerna började lunchen med att förskollärarna samtalade om maten som serverades tillsammans med barnen. Antingen berättade förskolläraren vilken mat som serverades eller så frågade förskolläraren vad barnen skulle äta. Det som förekom flera gånger under samtalet var att förskollärarna ställde slutna eller ledande frågor till barnen där de enbart hade möjlighet till att svara ja eller nej. Detta ledde till att samtalen inte utvecklades vidare. Under samtalen ställde även förskollärarna frågor till barnen om vad de hade gjort för aktiviteter tidigare under dagen, barnen återberättade vad de gjort. Observationerna visade även att när barnen påstod eller berättade något så svarade förskolläraren vid de flesta tillfällen med fråga tillbaka till barnen. det förekom även under samtalen att förskollärarna förmedlade beteende, regler och normer som var förknippade med måltidssituationen.

Detta kandidatarbete handlar om hur ett främmande objekt kan påverka en betraktares uppfattning av en karaktärs förhållande till gott och ont. Kandidatarbetet utforskar ämnen som stereotyper, former, fördomar och intryck. Olika metoder används i framtagandet av karaktärerna, där bland annat former används för att förstärka uppfattningen av karaktärens ställning till gott och ont. Karaktärerna skapades i två versioner, en utan det främmande objektet och en med. En enkät skickades ut och deltagare fick poängsätta karaktärer för att sedan motivera sina val med kommentarer. Resultatet visade att ett främmande objekt har möjlighet att påverka betraktaren, där betraktarens relation till objektet har en avgörande roll i hur karaktären vinklas åt gott eller ont. / This thesis describes how a foreign object can affect an observer's perception of a character's relation to good and evil. The thesis explores topics like stereotypes, forms, prejudices and impressions. Various methods are used in the development of the characters, which include shapes that are used to enhance the perception of the character's position between good and evil. The characters were created ​​in two versions, one without the foreign object and one with the foreign object. A survey was created and the participants had to score the characters and then justify their choice with comments. The results showed that a foreign object is able to influence the viewer, where the viewer's relationship to the object has a crucial role in how the character is angled towards good or evil.

This adaptation study explores the different traits of the character Sun Wukong from the classic Chinese story Journey to the West. This is a comparative study and two different versions of the story are used, the original novel Xi you ji from year 1592 (The renmin wenxue chubanshe edition, published 1990) and a movie adaptation of the novel, The Monkey King first screened year 2014. The study is conducted by using a set of categories to analyze how the character is described and depicted differently in the two versions. The Monkey King is a well-known and celebrated character all over Asia, he is considered one of the most culturally important characters in China. Countless studies have been made about this famous character, most of them written in Chinese, but also some in English. Relevant studies have been selected to support the claims in the analysis and discussion of this study. Theory concerning adaption studies and narratology studies is provided to give a theoretical background of the research areas for this study. By giving quotations from both the book and the movie and after comparing these quotations, differences could be found in all given categories and this points to a continuous development of the character through adaptations.

Jag har i mitt projekt jobbat med mönsterformgivning och produktion av vävda möbeltyger, digitaltryckta tapeter- och textilier för en fiktiv hemmiljö. Mina designbeslut grundar sig på en fiktiv karaktär, Mr Chester Jester, hans estetiska preferenser och behov i samrådan med mina egna. Arbetets resultat är en gestaltning av världen han lever i, komprimerad till ett hemma hos reportage på gränsen mellan verklighet och illusion. Jag har jobbat med dubbelhet och speglingar - av mönster, av rummet, av tekniker och mig själv. Jag har undersökt illusionens verklighet och verklighetens illusion.My bachelor project is a work of pattern design and production of woven upholstery fabrics, digital prints on textile materials and wallpaper, made for a fictional home environment. The desicions for the designs are based on a fictional character, named Mr Chester Jester. His preferences and needs combined with my omn are the result of this project. The outcome of the work is a formation of his world, made into a study of his home on the edge of reality and illusions. It is a work of duplicities -of pattern, room, technique and of an alternate side of myself.I have investigated the illusion of reality, and the reality of illusions. / Program: Textildesignutbildningen