The purpose of this study is to explore how young girls have been portraited in children's literature in the last 40 years. Find out how young girls are portrayed in literature for children. The reason for the focus is that we as humans are constantly influenced and shaped by external factors and by the norms that are presented, among other things, in different types of media (Abercrombie 2006:22-24). The curriculum states that the school should help students to develop their identity and give the students techniques to think critically (Skolverket 2011:12). Thus, the purpose is to find out how to work norm critical based on different types of popular children's literature. Astrid Lindgren's Madicken (1976), Pija Lindenbaum’s Gittan and the Greyhounds (2000) and Per Gustavsson's Princesses Waking At Night (2009) will be analyzed to complete the study. The different texts will be analyzed from a discourse analytical perspective and from a socio-cultural perspective. To narrow the study, three keywords will have a little more significance: gender, norms, characters and children´s books. In order for the study to not be too large, the analysis will be based on three books from different decades: The 70’s, 00’s and 10’s. The analysis will thus be from a historical contemporary perspective to pay attention to how the development of the portrayal of girls has developed by comparing the ideals that are contemporary with the books. To sum up the results, we both influence and are influenced by literature. The literature and concepts used are developing and changing in line with society's norms and values. It also turns out that the more modern the literature is, the more questioning of the prevailing gender standards it becomes. / Syftet med den här studien är att utforska hur unga tjejer har framställts i barnlitteratur under den senaste 40 åren. Anledningen till den inriktningen är att vi som människor ständigt påverkas och formas av yttre faktorer och av de normer som framställs i bland annat olika typer av media (Abercrombie 2006:22–24). I läroplanen står det att skolan ska hjälpa eleverna att utveckla sin identitet och ge eleverna tekniker för att tänka kritiskt (Skolverket 2011:12). Syftet är alltså att ta reda på hur man kan arbeta normkritiskt i undervisningen med hjälp av olika typer av populär barnlitteratur. För att genomföra studien har ett urval av litteratur skett, där Astrid Lindgrens Madicken (1976), Pija Lindenbaums Gittan och gråvargarna (2000) samt Per Gustavssons När prinsessor vaknar om natten (2009) har analyserats. De olika texterna analyserades utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv samt ur ett sociokulturellt perspektiv. För att begränsa studien har tre nyckelord haft lite större betydelse och de nyckelorden är: genus, normer och karaktärer. För att arbetet inte ska bli för stort har analysen utgått från tre böcker från olika årtionden: 1970- talet, 2000-talet och från 2010-talet. Analysen har alltså skett ur ett historiskt perspektiv för att urskilja hur flickor framställts genom tiderna samt hur utvecklingen har sett ut Resultatet av undersökningen visar att det finns många tecken som tyder på att vi både påverkas av och kan påverka litteraturen. Det är tydligt att litteraturen och de begrepp som används utvecklas och förändras i takt med samhällets normer och värderingar.

<p>Problem: On the basis of the franchisees role and how he look up on his role in his business, should one like the Swedish Law applies characterize the franchisees role as the role of a contractor?</p><p>Purpose: The purpose with this research is too survey the franchisee in his business and how he looks upon his role as a franchisee and see if this like the Swedish Law states be characterized as the role of a contractor.</p><p>Methodology: By doing a proportional stratified selection within the the Swedish Franchising community, nine semi structured interviews has been made. The empirical foundation of these interviews has been concentrated and analysed with the support of the chosen theories. The result of the analysis has created the conclusion.</p><p>Theoretical perspectives: The research is built up of three angels of approach; the role, the business and the economy within the franchisee and the contractor. The three approaches aim too illustrate the role of the franchisee, the franchisees role in the business and the economical effects in franchising. The approaches that are being used is not theories but models of standards.</p><p>Empirical foundation: The empirical foundation of the study is consisting of the answers of the nine franchisees. They have been contracted to Gallerix, MakeUpStore, SpecsaversBlic, Subway och 7 – Eleven.</p><p>Analysis / Result:</p><p>The study lead to an extension of the chosen theories. Similarities and differences has been identified and analysed. These are the base and the ground for the conclusion.</p><p>Conclusion: The franchisee should not be named contractor like the Swedish Law applies with the focus on the role, business and economy.</p> / <p>Problem: Utifrån franchisetagares roll och hur denne ser på sin roll i sin affärsverksamhet, bör man som i juridisk aspekt karaktärisera franchisetagarens roll som den av en egenföretagares eller är denna roll av annan karaktär?</p><p>Syfte: Syftet med studien är att kartlägga franchisetagaren i sin affärsverksamhet samt hur de själva ser på sin roll och om denna roll kan likt juridiska aspekter karaktäriseras som egenföretagare.</p><p>Metod: Genom ett proportionellt stratifierat urval via Svenska Franchiseföreningen har det genomförts nio stycken semistrukturerade intervjuer. Den framkomna empirin har sedan sammanställts och analyserats med stöd av den valda teorin. Resultatet av analysen har slutligen mynnat ut i slutsatsen för studien.</p><p>Teori: Undersökningen är uppbyggd kring tre infallsvinklar som ser till rollen, verksamheten och ekonomin hos franchisetagaren och egenföretagaren. De tre infallsvinklarna belyser rollen franchisetagare, franchisetagarens roll i verksamheten och den ekonomiska effekten kring franchise. De infallsvinklar som används är inga teorier utan modeller för vardera område.</p><p>Empiri: Studiens empiri är en sammanställning från de nio intervjuer som genomförts, de intervjuade har varit franchisetagare till Gallerix, MakeUpStore, SpecsaversBlic, Subway och 7 – Eleven.</p><p>Analys/Resultat: Studien har lett fram till en utvidgning av de valda teorierna. Likheter och skillnader har identifierats och behandlats. Dessa har sedan lagt grund för slutsatsen.</p><p>Slutsats: Franchisetagare bör inte benämnas egenföretagare likt juridisk mening med avseende på rollen, verksamheten och ekonomin.</p>

<p>Syftet med denna studie har varit att undersöka samspelet mellan karaktärer och varumärken i framtidsfilmerna: 2001: A Space Odyssey, Back to the Future Part 2, The Fifth Element, I, Robot och The Island. I förgrunden för vårt arbete finns ett samhälle där individen ställs inför ett ökat utbud av varumärken, samtidigt som företagens utmärkande unika identitet blir allt viktigare för att fånga konsumenternas intresse. Denna identitet, som företag bygger upp exempelvis genom produktplacering i film, utgörs framförallt av framträdande karaktärer som agerar och tillsammans med filmen ger produkten liv.</p><p>Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys, där det empiriska materialet har införskaffats genom ett strukturerat protokoll som behandlar våra valda filmers produktplaceringsförekomster. Detta protokoll, bestående av de centrala benämningarna aktiv- och passivprodukt, har drivit oss vidare till ett resultat för vår studie.</p><p>Resultatet har i analysen utkristalliserat och tydliggjort påträffandet av fem karaktäristiska mönster som beskriver varumärkenas roll och funktion i våra fem valda filmer. Samtliga mönster har underbyggts av vår använda teori om kulturellt meningsförmedlande av Grant McCracken och har påvisat att det sker ett meningsutbyte mellan film, karaktär och varumärke.</p> / <p>The purpose of this essay is to examine the interaction between characters and brands in five movies dealing with future: 2001: A Space Odyssey, Back to the Future Part 2, The Fifth Element, I, Robot and The Island. In the foreground of our essay is a society where people are confronted with an increasing offer of brands at the same time as the unique and characteristic identities of the enterprises become even more important to get the consumers´ interest. This identity, which an enterprise obtains, for example, through product placement in films, mainly consists of prominent characters interacting with the movie and give life to the product.</p><p>This study is a qualitative content analysis where the empiric material has been procured through a structured protocol: a protocol which addresses the occurrences of product placement in our selected films. This protocol, consisting of the central concepts (active and passive products), has brought us further to the result of our essay.</p><p>In the analysis of results, five characteristic patterns have been found that describe the role and the function of the brands in our five selected movies. All patterns have been supported by our applied theory of cultural meaning transfer (McCracken) and illustrate an exchange of opinions between film, character and brand.</p>

Problem: On the basis of the franchisees role and how he look up on his role in his business, should one like the Swedish Law applies characterize the franchisees role as the role of a contractor? Purpose: The purpose with this research is too survey the franchisee in his business and how he looks upon his role as a franchisee and see if this like the Swedish Law states be characterized as the role of a contractor. Methodology: By doing a proportional stratified selection within the the Swedish Franchising community, nine semi structured interviews has been made. The empirical foundation of these interviews has been concentrated and analysed with the support of the chosen theories. The result of the analysis has created the conclusion. Theoretical perspectives: The research is built up of three angels of approach; the role, the business and the economy within the franchisee and the contractor. The three approaches aim too illustrate the role of the franchisee, the franchisees role in the business and the economical effects in franchising. The approaches that are being used is not theories but models of standards. Empirical foundation: The empirical foundation of the study is consisting of the answers of the nine franchisees. They have been contracted to Gallerix, MakeUpStore, SpecsaversBlic, Subway och 7 – Eleven. Analysis / Result: The study lead to an extension of the chosen theories. Similarities and differences has been identified and analysed. These are the base and the ground for the conclusion. Conclusion: The franchisee should not be named contractor like the Swedish Law applies with the focus on the role, business and economy. / Problem: Utifrån franchisetagares roll och hur denne ser på sin roll i sin affärsverksamhet, bör man som i juridisk aspekt karaktärisera franchisetagarens roll som den av en egenföretagares eller är denna roll av annan karaktär? Syfte: Syftet med studien är att kartlägga franchisetagaren i sin affärsverksamhet samt hur de själva ser på sin roll och om denna roll kan likt juridiska aspekter karaktäriseras som egenföretagare. Metod: Genom ett proportionellt stratifierat urval via Svenska Franchiseföreningen har det genomförts nio stycken semistrukturerade intervjuer. Den framkomna empirin har sedan sammanställts och analyserats med stöd av den valda teorin. Resultatet av analysen har slutligen mynnat ut i slutsatsen för studien. Teori: Undersökningen är uppbyggd kring tre infallsvinklar som ser till rollen, verksamheten och ekonomin hos franchisetagaren och egenföretagaren. De tre infallsvinklarna belyser rollen franchisetagare, franchisetagarens roll i verksamheten och den ekonomiska effekten kring franchise. De infallsvinklar som används är inga teorier utan modeller för vardera område. Empiri: Studiens empiri är en sammanställning från de nio intervjuer som genomförts, de intervjuade har varit franchisetagare till Gallerix, MakeUpStore, SpecsaversBlic, Subway och 7 – Eleven. Analys/Resultat: Studien har lett fram till en utvidgning av de valda teorierna. Likheter och skillnader har identifierats och behandlats. Dessa har sedan lagt grund för slutsatsen. Slutsats: Franchisetagare bör inte benämnas egenföretagare likt juridisk mening med avseende på rollen, verksamheten och ekonomin.

Syftet med denna studie har varit att undersöka samspelet mellan karaktärer och varumärken i framtidsfilmerna: 2001: A Space Odyssey, Back to the Future Part 2, The Fifth Element, I, Robot och The Island. I förgrunden för vårt arbete finns ett samhälle där individen ställs inför ett ökat utbud av varumärken, samtidigt som företagens utmärkande unika identitet blir allt viktigare för att fånga konsumenternas intresse. Denna identitet, som företag bygger upp exempelvis genom produktplacering i film, utgörs framförallt av framträdande karaktärer som agerar och tillsammans med filmen ger produkten liv. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys, där det empiriska materialet har införskaffats genom ett strukturerat protokoll som behandlar våra valda filmers produktplaceringsförekomster. Detta protokoll, bestående av de centrala benämningarna aktiv- och passivprodukt, har drivit oss vidare till ett resultat för vår studie. Resultatet har i analysen utkristalliserat och tydliggjort påträffandet av fem karaktäristiska mönster som beskriver varumärkenas roll och funktion i våra fem valda filmer. Samtliga mönster har underbyggts av vår använda teori om kulturellt meningsförmedlande av Grant McCracken och har påvisat att det sker ett meningsutbyte mellan film, karaktär och varumärke. / The purpose of this essay is to examine the interaction between characters and brands in five movies dealing with future: 2001: A Space Odyssey, Back to the Future Part 2, The Fifth Element, I, Robot and The Island. In the foreground of our essay is a society where people are confronted with an increasing offer of brands at the same time as the unique and characteristic identities of the enterprises become even more important to get the consumers´ interest. This identity, which an enterprise obtains, for example, through product placement in films, mainly consists of prominent characters interacting with the movie and give life to the product. This study is a qualitative content analysis where the empiric material has been procured through a structured protocol: a protocol which addresses the occurrences of product placement in our selected films. This protocol, consisting of the central concepts (active and passive products), has brought us further to the result of our essay. In the analysis of results, five characteristic patterns have been found that describe the role and the function of the brands in our five selected movies. All patterns have been supported by our applied theory of cultural meaning transfer (McCracken) and illustrate an exchange of opinions between film, character and brand.

På fastigheten Nornan 13 i Tingsryd, Kronobergs län, finns idag en mangårdsbyggnad från mitten av 1800-talet. Då ett flertal ekonomibyggnader på fastigheten tidigare förstörts i en brand, funderar fastighetsägaren på att komplettera tomten med nya byggnader i form av flerbostadshus. Denna rapport utreder möjligheterna och förutsättningarna för nybyggnation på Nornan 13, samt ger utifrån dessa villkor förslag på hur sådan byggnation bör och kan utformas. Förslaget presenteras med hjälp av ritningar, illustrationer och beskrivningar. Eftersom samtliga byggnader på Nornan 13 och närliggande fastigheter är av äldre karaktär bedöms området som känsligt för ny modern bebyggelse. Av den anledningen genomförs en områdesanalys för att kunna identifiera områdets kulturhistoriska värden, samt undersöka hur nybyggnation kan tillvarata dessa. Områdesanalysen genomförs med stöd av DIVE-metoden.

För att en uppfinning ska anses vara patenterbar uppställer artikel 52(1) EPC fyra rekvisit. Det ska vara en uppfinning som är ny, har uppfinningshöjd och är industriellt tillämpbar. Uppfinningsrekvisitet finns inte definierat i EPC utan har utvecklats genom praxis. För att en uppfinning ska anses vara en patenterbar uppfinning ska den ha teknisk karaktär. Vad som utgör teknisk karaktär har även det utvecklats genom praxis. En patenterbar uppfinning ska avse den tekniska ämnessfären. Detta kommer till uttryck i artikel 52(2) EPC som genom en inte uttömmande lista definierar vad som inte ska anses vara en uppfinning. Det framgår av artikel 52(2)(c) och (3) EPC att datorprogram ”som sådana” inte är patenterbara uppfinningar. Trots det kan vissa datorprogramrelaterade uppfinningar patenteras. Syftet med denna uppsats är att redogöra för EPO:s utveckling av patent på datorprogram och mer specifikt hur kravet på teknisk karaktär har förändrats för att avgöra om uppfinningsrekvisitet i artikel 52(1) EPC är uppfyllt. Bedömningen av teknisk karaktär för bedömningen av uppfinningsrekvisitet i artikel 52(2) EPC har utvecklats från en bedömning av det tekniska bidraget i VICOM-målet till att bedöma ytterligare teknisk effekt, tekniska medel och fysiska ting i IBM-målet, Pension Benefit-målet och Hitachi-målet. Denna utveckling har inte medfört någon minskning av kravet på teknisk karaktär, utan har gjort uppfinningsbegreppet bredare med anledning av den utveckling som skett på området och på så vis anses flera uppfinningar ha teknisk karaktär. Effekten av utvecklingen i praxis är att det anses viktigare att bedöma kravet på uppfinningshöjd. Kravet på uppfinningshöjd är speciellt viktigt inom tekniska områden med en snabb utveckling eftersom det annars finns en stor risk att utvecklingen blockeras. / For an invention to patentable, article 52(1) EPC require four criteria to be fulfilled. It should be an invention, that is new, involve an inventive step and is susceptible of industrial application. The criteria of invention is not defined in the EPC, but has been developed through case law. An invention need to have technical character for it to be patentable. What constitutes technical character has also been defined through case law. A patentable invention should be in the field of technology. This is expressed in article 52(2) EPC which defines what should not be seen as an invention. Article 52(2)(c) and (3) EPC states that a program for computers as such is not a patentable invention. The purpose with this thesis is to analyze the EPO case law on programs for computers and more specifically how the concept of technical character has changed. The assessment of technical character required for a patentable invention has developed from assessing the technical contribution in VICOM to assessing further technical effect, technical means and physical products in IBM, Pension Benefit Systems and Hitachi. The development has not meant any decrease in assessing technical character, but instead made the criteria of invention broader because of the development in the field of computer programs. The effect of the case law development has meant a shift from assessing invention to assessing inventive step. The criterion for inventive step is especially important in fields where technical development moves rapidly, otherwise there is a risk of blocking development.

<p>Syftet med denna studie är att ta reda på hur användare påverkas av gränssnittsagenter vars personlighet inte passar ihop med det visuella intryck de ger. Gränssnittsagenterna bestod i den här studien av en räv och en höna och de har testats på användare i ett deklarationssammanhang. Personligheten uttrycktes genom vad agenterna sade, och detta visades på datorskärmen i form av text i pratbubblor. Agenterna har manipulerats så att de vid hälften av betingelserna fått byta personlighet med varandra, alltså att hönan har presenterats med rävens personlighet och tvärt om. En kontrollgrupp har genomfört uppgiften utan att någon agent varit närvarande på skärmen. Efter genomförd deklaration har användarna fått fylla i en enkät där de ombetts uppskatta olika aspekter av agentens beteende. Försöket har avslutats med en intervju. </p><p>Resultatet visar att närvaron av en agent påverkade användarens upplevelse av att deklarera. Agentens utseende och agentens personlighet var för sig påverkade olika aspekter av användarensupplevelse av till exempel tillit och attraktionsvärde. Dock kunde inga tydliga skillnader konstateras när agentens personlighet inte passade ihop med det visuella intryck agenten gav.</p>

This study is an investigation of the possibilities to create levels that convey a character and its personal narrative with the use of three level design methods. The used methods are: the use of smaller objects and details to convey information, using the player's personal references and memories and having a clear goal for the player. The results are gathered though qualitative interviews with the participant in the study and examining how participants interpret the narrative in game levels that were designed by using these three level design methods. This study uses the game Project Rewind as test bed, which was partially developed for this thesis purpose. The test result have shown that players took more notice of clusters of smaller visual objects, and memorized interactive objects much better than the stationary objects. They also used their own personal and cultural references, memories and stereotypes when analysing the objects in the levels to create an image of the character presented to them. Based on the results that we received from the interviews we found that having a clear demographic is important when designing a narrative level that needs be easy to understand. This is because of each player's own personal references, certain things can be perceived differently based on the player's references. The test results also show that the three level design methods mentioned can to a certain degree be used to convey a narrative when used to design a level. / Denna studie är en utredning av möjligheterna att skapa spelnivåer som förmedlar en karaktär och dess personliga berättelse med användning av tre level design metoder. De använda metoderna är: användning av mindre objekt och detaljer, användning av spelarens personliga referenser och minnen samt att ha ett tydligt mål för spelaren. Resultaten samlas in genom kvalitativa intervjuer med deltagarna i studien och analysera hur deltagarna tolkar berättelsen i spelets nivåer som var designade med hjälp av dessa tre level design metoder. Denna studie använder spelet Project Rewind för testerna, detta spel var delvis utvecklat för denna studiens ändamål. Test resultaten visar att spelaren tog upp mer information genom kluster av mindre visuella föremål, och memorerade interaktiva objekt mycket bättre än de stillastående objekten. De använde också sina egna personliga och kulturella referenser, minnen och stereotyper när de analyserade objekten i nivåerna för att skapa en bild av karaktären presenteras för dem. Baserat på de resultat som vi fått från undersökningen fann vi att det är viktigt att ha ett tydligt demografiskt mål, vilket är viktigt när man utformar en berättelse i en spel nivå som ska vara lätt att förstå. Detta är på grund av varje spelare har sina egna personliga referenser, vissa saker kan uppfattas på olika sätt beroende på vad för referenser man har. Test resultaten visar också att de tre level design metoderna som nämndes tidigare kan till en viss grad bli använda för att förmedla ett narrativ när man använder dem för att designa en nivå.

Denna uppsats är en utvecklingsstudie av TV-serien Sex and the city. Syftet är att med hjälp av narrativ analys samt Keith Selbys och Ron Cowderys metoder från boken How to study television studera det första och det sista avsnittet av serien för att därefter undersöka förändringar i avsnittens miljö samt karaktärernas dialog och kläder. Detta med hjälp av teorier om livsstil, subkulturer och mode inom populärkultur. Förändringen från första till sista avsnittet handlar mycket om karaktärernas sätt att se på sin egen livsstil. Huvudfokus i dialog och handling har flyttats från sex till kärlek och de fyra huvudkaraktärerna har alla utvecklats till mognare versioner av sig själva, någots om känns naturligt eftersom serien startade 1998 och avslutades 2004. Fokus i analysen ligger på konstruktion av livsstil och subkultur och alla fyra huvudkaraktärer är del av en tydlig storstadslivsstil som även skapas med hjälp av omgivningar och rekvisita, så kallad mise-en-scène.